INRE SEKRETION insprutat under huden skulle kunna framkalla dödliga kramper hos åtskilliga tusental möss. De viktigaste endokrina körtlarna äro sköldkörteln, bisköldkörtlarna, främre och bakre hjärnbihangen, brässen, bukspottkörteln, binjurarna och könskörtlarna. Även andra organ kunna avgiva vissa ss. hormoner verkande ämnen. Så är fallet med tarmslemhinnan, som avgiver sekretinet, vilket är av betydelse för bukspottens avsöndring. Även levern kan från vissa synpunkter betraktas ss. ett endo-krint organ. Vid den följ, skildringen av de endokrina organen kommer dessas anatomi ej att beskrivas, utan hänvisas härför till organens namn ss. uppslagsord. Sköldkörteln. De sjukdomar, som framkallas genom förändringar av denna körtels sekretion, äro sedan länge kända. Nedsatt funktion (hypofunktion) kan uppstå ant. genom degene-ration av körteln (endemisk s t r u m a) el. genom att densamma vid operation helt el. delvis borttagits (t.ex. vid operation för svulstbildning). Hypofunktionen kan också vara medfödd. Gemensamt för alla dylika tillstånd är en allmän nedsättning av ämnesomsättningen intill o. 60 % av den normala. I övrigt kunna symtomen variera avsevärt. Myxödemet karakteriseras av förändring av underhudsväv-naden, så att huden ser degig och svullen ut, varigenom patienternas ansiktsdrag bli mindre markerade. Ofta äro patienterna fetlagda och själsligt mycket efterblivna. Hypofunktion av sköldkörteln under uppväxtåren medför vanl. minskad tillväxt och allmän efterblivenhet, kretinism (se d.o.). I vissa trakter, vanl. i bergstrakter, uppträder hypofunktion av sköldkörteln endemiskt (endemisk struma); i Sverige finna vi denna sjukdom särsk. i Dalarne och Småland. Sköldkörteln är härvid sjukligt degenererad och förstorad, ofta i betydande grad. Orsaken till den endemiska struman har man velat söka däruti att befolkningen inom vissa områden skulle lida brist på jod. För Sveriges Tre kretiner från Småland (syskon 30, 20 och 18 år gamla). Fall av myxödem (a), efter 5 års behandling med tyroxin (b). vidkommande har denna teori ej kunnat fullst. bekräftas genom de mycket ingående undersökningar, som utförts av A. Höjer. — Alltför intensiv sekretorisk verksamhet av sköldkörteln (hyperfunktion) ger sig tillkänna ss. Ba-sedows sjukdom (se d.o.). — De försök, som anställts på djur, varvid dessa genom operation berövats större delar av sköldkörteln, ha tillfullo visat denna körtels betydelse för den växande individens utveckling och för uppkomsten av de symtom, som utmärka den minskade funktionen hos människan. Även för metamorfosen hos amfibierna har sköldkörtelns verksamhet visat sig vara den drivande faktorn. Försöken att isolera sköldkörtelns hormon grundlades genom Baumanns upptäckt 1895, att denna körtel var kroppens jodrikaste organ. De därefter följ, försöken att isolera den verksamma principen ha i stort sett följt det riktiga antagandet, att hormonet i sin molekyl innehåller jod; man försökte att framställa möjligast jodrika föreningar ur körtelvävnaden. Renframställningen lyckades 1916 för amerikanaren Kendall, som gav hormonet namnet tyroxin (se d.o.). Dess kemiska formel fastställdes 1926, och det framställdes syntetiskt följ. år. Bisköldkörtlarna. Uppmärksamheten på bisköldkörtlarnas livsviktiga betydelse väcktes genom den iakttagelsen, att bortopererandet av sköldkörteln ofta ledde till uppkomsten av ett kramptillstånd (tetani), som ofta ledde till döden. Oaktat svensken Sandström redan 1880 hade upptäckt bisköldkörtlarna (se d.o.), var det först mer än 20 år senare, som man kom till klarhet om att krampernas orsak berodde på att man vid sköldkörteloperationer ofta bortopererade bisköldkörtlarna. 1925 lyckades amerikanaren Collip att extrahera dessa körtlars hormon i oren form. Dess kemiska konstitution är ännu ej fastställd. Extrakt av bisköldkörtlarna framkallar vid insprutning en — 1135 — — 1136 —