Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerusalem - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERUSALEM
men, vars två avd. med omgivande hallar
nyligen blivit delvis frilagda —, åtskilliga
romerska byggnadsrester, bland dem en båge över
nuv. gatan, kallad Ecce-homo-bågen. Den s.k.
Via dolorosa, utgående därifrån åt v., svänger
sedan nedåt s. å den romerska huvudgatan,
Cardo, vilken med sina saluhallar tillkom
under 2:a årh. e.Kr., sedan J. blivit Colonia
Agrippina. Från denna förde en delvis (i det
ryska klostret vid Gravkyrkan) bevarad
båg-port till romarnas forum, vid vars n. sida reste
sig ett Venustempel, byggt över den plats, där
de kristna tillbådo vid Frälsarens grav och där
klippomgivningen nivellerades. Detta tempel
ersattes av kejsarinnan Helena och kejsar
Konstantin med en storartad helgedom, som från
Cardo utbredde sig till bergshöjden i v.: från
en förgård inträder man i en femskeppig
basilika, och bakom denna utbreder sig en större
gård, med Golgatakapellet i s., och i v. reste
sig den runda memorialbyggnaden,
inneslutande en kapellartad uppbyggnad i mitten, över
den heliga graven (i närheten finnas
innanför gravkyrkans område andra
klippgravar från herodiansk tid). Detta
byggnadskom-plex förstördes av araberna, men rotundan
återuppbyggdes, och en korsfararkyrka
(”Ka-tholikon”, delvis i fransk gotik) anlades över
den forna gården. Trots eldsvådor och
jordbävningar bestå dessa medeltida byggnader i
huvuddragen ännu, om än ombyggda el.
restaurerade; även bysantinska byggnadsrester,
kolonner m.m. framträda i rotundan och i
S:ta Helenas underjordiska kapell, där det
heliga korset skulle ha blivit funnet; likaså i
det i s. tillstötande dopkapellet. (Om
gravrotundans betydelse för den senare konsten
se G r a v k o n s t, sp. 756, samt Heliga
graven). Gravkyrkan behärskas till större delen
av grekisk-katolska samt andra österländska
samfund, armenier m.fl.; de romerska
katolikerna ha ett större kyrkorum n. om de förra,
anglikanerna numera ett mindre kapell. —
Byggnadsresterna i stadens s.v. del vid
Davids-porten och Sion fram till Jafaporten äro mera
ovissa till ålder och bestämmelse. Här har
ett av de äldsta oratorierna i J. legat, den s.k.
Apostlakyrkan, som intog den plats, där
Maria, Johannes Markus’ moder, skulle ha
bott. — Den gamla staden omgives alltjämt
av medeltida murar, vari å s. sidan och vid
tempelplalsen rester av israelitiska och än
mera (även på de andra sidorna) romerska
murar ingå. — Den lilla Johanneskykan
torde även härstamma från gammalkristen tid.
Rester av större sådana äro f.ö. funna vid
Getsemane (däröver är nu en romersk-katolsk
kyrka i smaklös stil uppförd) och n. om Da-
maskusporten trol. på den plats, där Stefanus
blev stenad. Av helgedomarna vid
Himmels-färdsplatsen (å Oljeberget) återstå nu obetyd
liga rester. I närheten ligger här
Fader-Vår-helgedomen, en klippa, omgiven av hallar, i
vilka inskriftstavlor med bönen på nästan alla
språk äro uppsatta. Korsfarartidens franska
prägel (gotik) framträder i S:a
Anna-kyr-kan (nära Betesda) samt i Maria-grav-kyrkan
i Kidrondalen. I arabernas stadsdel v. om
tempelplatsen, där de pittoreska gatorna cfta
framgå på trappsteg, resa sig flera
muhammedanska palats; vid de öppna platserna synas
rikt dekorerade brunnar. — Ät n.v. utbreder
sig omedelbart utanför muren den nyare
staden med skolor, välgörenhetsinrättningar m.m.
Utanför Damaskusporten vidtar en engelsk
stadsdel med en anglikansk katedral; här
ligger också det arkeologiska centralmuseet för
Palestina. Längre bort den sv. skolan samt
därbortom American colony, med resterna av
det utvandrade dalafolket. — N. om Oljeberget,
där det s.k. Ryska tornet utgör J:s förnämsta
utsiktspunkt, reser sig generalguvernörens
palats (byggt av kejsar Vilhelm II som tyskt
residens) och n. därom å bergskammen Scopus
det 1925 invigda hebreiska univ:s byggnader.
De förnämsta fornsakssamlingarna, utom
centralmuseet, finnas i det franska
dominikan-klostret utanför Damaskusporten, det tyska
be-nediktinklostret vid Zion samt i de Vita
brödernas kloster vid Anna-kyrkan.
N. och ö. om J. finnas betydande
gravanläggningar, mestadels klippgravar (nu tomma).
I n. ligga de s.k. Konungagravarna med en i
berget nedsprängd förgård och förhall, i s.ö.
(i s. delen av Kidron- el. Josafatsdalen)
Josa-fats grav och de ur klippan uthuggna, liksom
fristående ”Absaloms grav” och ”Zacharias
pyramid”, vari senantika byggnadsformer
förenas med orientaliska. — Litt.: H. Vincent &
F. M. Abel, ”J. Recherches de topographie
d’archéologie et d’histoire” (2 bd & pl., 1912—
22); C. Schick, ”Die Stiftshütte, der Tempel
in J. und der Tempelplatz der Jetztzeit” (1896);
A. Heisenberg, ”Grabeskirche und
Apostel-kirche” (2 bd, 1908); K. Schmaltz, ”Mater
eccle-siarum. Die Grabeskirche in J.” (1918); R. A.
S. Macalister & J. G. Duncan, ”Excavations on
the hill of Ophel” (i ”Annual of the Palestine
exploration fund”, 1923—25). E.W.
Historia. J. är under namnet Urusalim första
gången omtalat i Amarnabreven (se A m a r n a)
från o. 1400 f.Kr. ss. residens för en av
egypternas lydfurstar. Då israeliterna ett par årh.
senare erövrade Palestina, innehades J. av
je-buséerna och kallades Jebüs el. Jerüschäla’jim.
Medan staden i övrigt erövrades, höllo jebu-
— 421 —
— 422 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
