Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordtrötthet - Jorduggla - Jordvarg, sibethyena - Jordvax - Jordviva - Jordvärdestegring - Jordvärdestegringsskatt - Jordympning - Jordägarandel - Jordägare - Jordärter - Jordärtskocka - Jordätning - Jorga, N. - Joris (JOriszoon), Johan David - Jormsjön, Stora och Lilla - Jormunrek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORMUNREK
växtslag odlas på samma plats. Se Be t-,
Havre- och Klövertrötthet samt
Växelbruk. Hj.P.
Jorduggla, se Hornugglesläktet.
Jordvarg, sibethyena, Pro’teles
crista’-tus, intager en isolerad ställning inom fam.
skunkdjur (se d.o.) bland rovdjuren. Genom
höga framben och starkt sluttande rygg erinrar
j. om hyenor men har längre öron än dessa och
på framfoten 5, på bakfoten 4 tår. Längd 1 m.
Den täta, något ulliga pälsen bildar på halsen
och ryggen en lång, uppresbar man. Färgen
är gulbmn med mörka tvärband, den buskiga
svansen är svart. J., som sparsamt
förekommer från Sydafrika till Somaliland, lever i
jordhålor och är i rörelse endast om natten.
Födan utgöres av as och termiter. H.B-n.
Jordvax, min., se O zok er i t.
Jordviva, växtart, se Gullviva.
Jordvärdestegring, se Oförtjänt
värdestegring och Jordränta.
Jordvärdestegringsskatt, se Oförtjänt
värdestegring.
Jordympning, överförande av de för
balj-växternas tillgodogörande av luftkvävet
nödvändiga bakterierna till jord, där dylika
saknas. Detta sker dels genom tillblandning av
matjord från ett fält, där baljväxter nyligen
odlats och gått väl till, varvid på 1 har
utspridas och nedharvas 2,000—4,000 kg. sådan
jord, dels genom ympning av utsäde el. jord
med tekniskt framställda renkulturer av
balj-växtbakterier (nitragin, azotogen m.m.). Det
senare förfarandet är ofta förmånligare,
emedan man därigenom undgår olägenheter av den
naturliga ympjordens stundom rika halt av
ogräsfrön. J. förekommer mest på mossmarker
och å mager sandjord. Jfr Baljväxter. O.Gz.
Jordägarandel, jordägarens rätt att till
hälften med inmutaren deltaga i bearbetande av en
å hans mark inmutad mineralfyndighet och
dela den av gruvdriften uppkommande vinsten.
För ändamålet skall ägaren senast vid
utmåls-förrättningen hos inmutaren anmäla sin önskan
deltaga. Då gruvanläggning blivit sönad el.
in-mutningsrätten eljest förverkats, tillfaller
såväl j. i gruvan som den för anläggningen
upplåtna marken utan ersättning jordägaren. E.K.
Jordägare, jur. I motsats till vad
förhållandet varit i äldre tid, då den rättsliga
möjligheten till jordförvärv var strängt begränsad till
särskilda samhällsklasser (se Frälse, sp.
475), är sedan 1810 ”varje sv. man, till vilken
klass av medborgare han räknas må,
berättigad att förvärva och besitta fast egendom och
jord inom Svea rike, å land och i stad, av vad
natur som helst”. För utlänningar har åter,
av politiska och nationalekonomiska skäl,
be
fogenheten att förvärva jord i Sverige starkt
inskränkts (genom lag 30/s 1916), och likaså
äro de juridiska personer (bolag, föreningar,
andra samfälligheter, stiftelser), i vilkas
ledning utländska intressen kunna antagas göra
sig gällande, underkastade enahanda
inskränkningar i sin förvärvsmöjlighet. Vidare få icke
främmande trosbekännares församlingar,
inrättningar el. stiftelser förvärva och besitta
fast egendom här i landet utan särsk. tillstånd
av K.M:t (jfr Främmande
trosbekän-n a r e, sp. 482). För banker, även sparbanker,
gälla särsk. stränga förbud mot jordförvärv,
och även för bolag i allm., ekonomiska
föreningar och stiftelser har, av omtanke om
jordbruksnäringen, i stor utsträckning stadgats
sådant förbud (utom för vad angår städers o.a.
samhällens planlagda områden; se lag 18/e 1925
med senare tillägg). Ytterligare har, till
förhindrande av jordförvärv genom bulvan,
stiftats en särsk. lag (om bulvanförhållande i
fråga om fast egendom, 18/a 1925), varigenom en
viss kontrollmakt givits länsstyrelse och
tvångsåtgärder för upplösning av bulvanförhållanden
anordnats. C.G.Bj.
Jordärter, bot., se Angolaärter.
Jordärtskocka, Helia’nthus tubero’sus,
topi-nambur, en o. 2 m. hög, med solrosen
besläktad, strävhårig ört, sannolikt inhemsk i U.S.A.
el. Canada, där den redan vid tiden för
Amerikas upptäckt odlades av infödingarna,
överfördes i mitten av 1500-talet till Europa och
har där på gr. av de ätliga stamknölarnas rika
näringshalt fått stor betydelse som födoämne
och kreatursfoder. Odling av j. sker i Sverige
ända upp till Västerbotten. Näringsrikedomen
härrör av i cellerna förekommande inulin (se
d.o.). Även Helianthus giga’nteus och H.
stru-mo’sus i Nordamerika lämna till föda
användbara knölar. O.Gz,
Jordätning, se G e o f a g i.
Jorga, N., rumänsk historiker och politiker,
se I o r g a.
Joris [jä’-] (Joriszoon), Johan
David, nederländsk vederdöpare (o. 1501—56),
företrädde en apokalyptisk och efterhand
tygellös riktning, som de lugnare elementen bland
anabaptisterna togo avstånd från. J.
framställde sig själv ss. profet och Davids och Kristi
jämlike. Hans anhängare kallades j o r i t e r
el. d a v i d i s t e r. S.N.
Jormsjön, Stora och Lilla, fjällsjö i
Frostvikens s:n n.v. Jämtland, 35 kvkm., 345
m.ö.h., avrinner genom Kvarnbergsvattnet och
Faxälven. — Bild se sp. 631. S.E-s.
Jormunrek (isl. Jprmunrekr), i den äldre
Eddan och de fornnordiska sagorna namn på den
— 629 —
— 630 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
