Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland - Litteratur - Jämtlands bibliotek - Jämtlandsboskap - Jämtlands folkbank - Jämtlands fältjägarkår - Jämtlands fältjägarregemente - Jämtlands hästjägarkår - Jämtlands län - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLANDS LÄN
kenbeskrivningar av P. Persson (5 olika, 1923
—31), E. Olsson m.fl. — Skönlitterära
skildringar finnas av bl.a. följande jämtar: Rosa
Arbman, A. Backman, A. Behm, P. V. Enström,
A. Larsson-Kilian, E. Olsson, P.
Nilsson-Tan-nér, J. Stadling, samt av utsocknes ss. Alfhild
Agrell, Eva Berg, T. Boberg, J. Falkberget
(norsk), P. Hallström, Hj. Höglund, G. H.
Mel-lin, W. Peterson-Berger, J. L. Saxon, C. A.
Wetterbergh (Onkel Adam), W. H. Wickström.
Även G. Hedenvind-Eriksson, G. Näsström och
E. W. Olsson äro födda i J. C.V.J.
Jämtlands bibliotek, Östersund, grundades
1816 genom donation av prof. C. Zetterström,
efter vars död hans boksaml., 12,000 bd (i sht
äldre sv. litteratur), 1833 fördes från Uppsala
till Frösön. 1912 flyttades J.b. till Östersund,
sedan landsting och stadsfullmäktige åtagit sig
dess underhåll och låtit uppföra ett bibl.-hus.
J.b. innehåller bl.a. C. J. Meijerbergs
boksamling (5,000 bd) och Adlersparreska
familjepap-per. Bokbestånd o. 40,000 bd. — Litt.: ”J. b:s
årsskrift 1932”. C.V.J.
Jämtlandsboskap, äldre benämning på
fjällboskap (se d.o.).
Jämtlands folkbank, A.-b., började sin
verksamhet 1874 och övertog 1909 A.-b. Ströms
folkbank samt 1923 A.-b. Jämtlandsbanken.
Banken har sitt huvudkontor i Östersund och
6 avd.-kontor inom Jämtlands län. Omslutning
31/io 1932 29,4 mill. kr., därav egna fonder 6,i
mill. Lth.
Jämtlands fältjägarkår, se Jämtlands
fältjägarregemente.
Jämtlands fältjägarregemente leder sitt
ursprung från Tomas Gerffelts reg. el.
Ångermanlands, Medelpads, Jämtlands reg., vilket
efter Jämtlands förening med Sverige
uppsattes (1646) på K.m:ts befallning. Från 1670
benämndes reg. Jämtlands reg. till fot el.
Jämtlands inf.-reg., till vilket även hörde Jämtlands
kav.-skvadron. 1688 blev reg. indelt och
benämndes Jämtlands dragonreg. om 8 kompa-
Gymnastikuppvisning framför Jämtlands
fältjägares kaserner.
nier (oberidna) och 1 indelt kav.-kompani.
1770 benämndes reg. Jämtlands lätta inf.-reg.,
och 1820 erhöll det sitt nuv. namn; 1853
omorganiserades det på 1 bataljon, benämnd
Jämtlands fältjägarkår; 1892
blev kåren åter reg. J.f. har deltagit i
1600-talets krig på kontinenten samt 1788—90 års
krig i Finland; under övriga sv. krig har det
huvudsaki. använts för försvar och tryggande
av mellersta Norrland. Dess fanor upptaga
segernamnet Nowodwor 1655. Enl. 1925 års
försvarsbeslut bär reg. n:r 5 och är organiserat
på 2 bataljoner; det erhåller sina värnpliktiga
från Jämtland, Härjedalen, n. Hälsingland och
s. Medelpad. Från 1682 vapenövades reg. å
Frösö läger (se d.o.) och skans; det inflyttade
1910 i nybyggda kaserner i Östersund. E.O.B.
Jämtlands hästjägarkår, se Norrlands
dragonregemente.
Jämtlands län omfattar Jämtland utom n.v.
delen av Haverö s:n, Härjedalen samt
Ytterhog-dals och Ängersjö socknar i Hälsingland;
51,715,38 kvkm., därav 47,673,91 land; 135,121
inv. (1932). Residensstad Östersund. Judiciellt
indelas länet i 4 under Svea hovrätt lydande
domsagor: Jämtlands ö., Jämtlands n.,
Jämtlands v. och Härjedalens. Jämtlands ö.
domsaga är uppdelad på 2 tingslag: Ragunda samt
Revsunds, Brunflo och Näs tingslag; Jämtlands
n. domsaga likaledes på 2 tingslag: Lits och
Rödöns samt Hammerdals tingslag; Jämtlands
v. domsaga på 2 tingslag: Undersåkers och
Offerdals samt Sunne, Ovikens och Hallens
tingslag; Härjedalens domsaga på 3 tingslag:
Bergs, Hede och Svegs tingslag. Östersund har
egen jurisdiktion. Administrativt delas länet i
4 fögderier: Jämtlands n., ö., s. och v.,
bildande 25 landsfiskalsdistrikt. J. har 60
landskommuner, 5 municipalsamhällen (Bräcke,
Strömsund, Järpen, Hornsbergs villastad och
Svegsmon) samt 1 stad (Östersund). I kyrkligt
avseende tillhör länet Härnösands stift och är
uppdelat på 5 kontrakt: Ströms, Östersunds,
Ragunda, Härjedalens och Undersåkers
kontrakt, med tillsammans 33 pastorat. Länet
utgör 1 landstingsområde. J. tillhör N.
arméfördelningen. Vid val till A.k. bildar länet 1
valkrets, som f.n. utser 5 representanter; till F.k.
sänder länet tillsammans med Västernorrlands
län 10 representanter. — De genom freden i
Brömsebro 1645 till Sverige avträdda
landskapen Jämtland och Härjedalen hörde först
till Västernorrlands län, från vilket dock
Härjedalen 1762 lades till Gävleborgs län. Det nuv.
J. bildades 1810.
Ekonomisk geografi. 1927 fördelade sig
land-arealen på de olika ägoslagen sålunda:
köks-växtodlingar och fruktträdgårdar 1,18 kvkm.
— 785 —
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
