Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern - Järnäs - Järnört - Järnörtsläktet - Järnörtväxter - Järpe - Järpen (Hjärpen) - Järpe skansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNÄS
efter Västroms undergång bysantinska
kulturens starka utbredning i nära förbund med
den kristna missionsrörelsen. Den ”karolingiska
renässansen” betecknar dess slutgiltiga seger
över germankulturen på Europas kontinent. Vid
början av vikingatiden (800—1050) är
Skandinavien den enda del av Europa, som ej
ryckts inom historiens råmärken, och även detta
område synes då på väg att införlivas med det
kristna Europa. Under denna tid nådde många
impulser Norden, men de insmältes i den
nationella kulturen, ss. bl.a. visas av
djurorna-mentiken (se d.o.). Detsamma gäller de
inflytelser från den islamitiska världen, som
framkallades av den sv. expansionen mot ö. Dessa
förbindelser blevo dock aldrig av samma
kulturhistoriska betydelse som de västliga, även
om de ekonomiskt vägde tungt. Med
upptagandet av missionsarbetet och kristendomens seger
i Norden nå de västeuropeiska inflytelserna sin
höjdpunkt. Religionsskiftet betecknar slutet på
den förhistoriska tiden och därmed även på
j. i Skandinavien. — Litt.: O. Montelius,
”När och var upptäcktes järnet?” (i
”Aar-böger for nordisk Oldkyndighed og Historie”,
1920); se vidare olika länders förhistoria samt
övriga specialart., ss. Fibula, Guldfynd,
Halsringar etc. G.Em.
Järnäs, lotsplats omedelbart utanför och ö.
om Nordmalingsfjärden, Västerbottens län.
Järnört, namn på Verbe’na officina’lis (se
.Järnörtsläktet), Centaure’a scabio’sa och
ja’cea (se K 1 i n t s 1 ä k t e t), Cicho’rium
i’nty-bus (se Vä g vår da), och Pedicula’ris
pa-lu’stris (se Spiresläktet).
Järnörtsläktet, Verbe’na, av fam.
järnörtväxter (se d.o.), omfattar o. 80 arter, huvudsaki.
i Amerikas tempererade områden samt
tropiska delar av Anderna. De äro nedliggande el.
upprätta örter el. lågväxta buskar med vanl. i
toppställda ax, klasar el. flockar samlade, små
till medelstora, olika färgade blommor. V.
offi-cina’lis, järnört, en o. 5 dm. hög, flerårig ört
med blekröda blommor, som vunnit utbredning
över hela Gamla världen och som tillfälligt
anträffas förvildad här och där i Sverige, har
tidigare haft stor medicinsk användning. En del
andra V.-arter odlas ss. prydnadsväxter. A.V-e.
Järnörtväxter, Verbena’ceæ, dikotyledon fam.,
som står nära läppblommiga växter, omfattar
o. 70 släkten och o. 800 arter, inhemska
hu-vudsakl. i tropiska samt s. tempererade
områdena. De äro örter, buskar el. träd, stundom
förvedade lianer med vanl. motsatta blad och i
terminala el. axillära ax el. klasar, stundom
ensamma i bladvecken ordnade, oftast
läppfor-miga blommor. De viktigaste släktena äro
Ver-be’na (se Järnörtsläktet), Avice’nnia,
Clerode’ndron, LantcTna, Li’ppia, Tecto’na,
Vi-tex (se d.o.). A.V-e.
Järpe, Tetra’stes bona’sia, tillhör underfam.
orrfåglar bland de eg. hönsen och kännetecknas
liksom släktets två övriga, över Europa och
Asien utbredda arter därav att tarsens nedre del
och tårna äro nakna samt att huvudet bär tofs.
Färgen är hos hannen ovan grå med svarta
Järpe.
fläckar, strupen svart med vit begränsning,
undersidans fjädrar rödbruna med svart och
därutanför vitt bräm, vingpennorna gråbruna och
stjärten grå med svart vattring och ett brett
svart band framför spetsen. Honan har mera
rödbrun anstrykning och strupen fläckad i
brunt och vitt. Längd 36—41 cm. J., som i
Sverige förekommer från n. Småland till Torne
lappmark, lever parvis i med lövträd
uppblandad ung barrskog och vistas mycket på
marken, där också det enkla boet lägges. Vid
annalkande fara trycker den ej ss. andra
hönsfåglar utan flyger upp i träden (”träar”).
Födan utgöres av frön, växtknoppar och insekter.
— Järporre, bastarden mellan j. och orre,
har anträffats några få gånger. Av r i p j ä
r-p e n, bastard mellan j. och dalripa, har endast
ett ex. anträffats. H.B-n.
Järpen (Hjär pen), municipalsamhälle i
Undersåker s:n, vid järnvägen Änge—Storlien;
1,25 kvkm.; 999 inv. (1932). Vid Järpeforsen i
Järpströmmen Kvarnforsverkens kraftstation;
pappers- och cellulosafabrik. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 2,631,200 kr.;
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
773,410 kr. (1931). M.P.
Järpe skansar. Vid Järpströmmen i närheten
av nuv. Järpens station i Jämtland anlades
redan 1644 en skans, som dock fick förfalla.
1677 hade nya befästningar utförts, vilka dock
— 867 —
— 868 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
