Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar recess - Kalmar regemente - Kalmar revir - Kalmar slott - Kalmar stadgar - Kalmar stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR REGEMENTE
senterade Danmarks och Norges råd. K.r.
ansluter sig till och kompletterar kung Hans’
handfästning i Halmstad 1482. Det vidlyftiga
aktstycket består av en serie garantier
gentemot kungamakten. De utfästelser, Sveriges
råd här genomdrev, fastställa senmedeltidens
aristokratiska konstitutionalism i extrem form.
Riksintegriteten fastslås i princip, lag och
rättspraxis garanteras, undersåtarnas upprorsrätt
erkännes, och slottsloven anförtros åt 4
riksråd. K.r. betecknar en seger för den sv.
rådsoppositionen över unionsmonarkien. E.Lö.
Kalmar regemente ledde sitt ursprung från
Smålands fotfolk, vars fänikor
under 1500-talet sammanfördes till landsreg. 1621
uttogos ur dessa fält-reg., däribland Patrik
R u t h w e n s reg., vilket i början av
1630-talet var organiserat på 8 kompanier om 150
man under namn av K.r. 1686 var reg. indelt
med roteringen ung. lika fördelad på Kalmar,
Jönköpings och Kronobergs län. K.r. har
deltagit i flertalet sv. krig under 1600—1800-talen
såväl inom som utom landet; dess fanor
upp-togo segernamnet Klissow 1702. Reg.
vapenövades under 1700-talet vid Staby i Högsby
s:n och 1797—1918 å Hultsfred (se d.o.), där
det även tidigare under 1600-talet tillfälligtvis
sammandragits till övningar och mönstringar.
1918 inflyttade reg. i nybyggda kaserner i
Eksjö. Genom 1925 års försvarsbeslut
samman-slogs K.r. med Jönköpings reg. till
J ö n k ö p i n g s-K a 1 m a r reg. E.O.B.
Kalmar revir, adress Kalmar, tillhör Södra
distriktet och omfattar N. och S. Möre samt
delar av Handbörds och Stranda härader av
Kalmar län. Areal (1930): statsskogar 16,975
har, varav 14,479 har produktiv mark; övriga
allmänna skogar 3,312, resp. 2,964 har. 1930
års avverkning å statsskogar 33,425 kbm.
Reviret är delat i 4 bevakningstrakter. E.S.-P.
Kalmar slott. På en halvt kringfluten
landtunga synes redan på 1100-talet en kastal ha
blivit anlagd, vilken under följ. årh.
utvidgades till en fästning. Kärnan av denna ingår i
nuv. Vattentornet. Magnus Eriksson har
ytterligare förstärkt och utvidgat anläggningen.
Sin nuv. prägel fick K.s. under Vasatiden.
1535 anlades genom Henrik von Corlen de fyra
runda hörntornen, och slottet fick nya flyglar.
Stora trappan byggdes 1555—59 av Jacob
Rich-ter. Gustav Vasas söner fortsatte med iver
arbetet också på inredningen; det praktfulla
s.k. Erik XIV:s gemak tillkom nu (starkt
restaurerat 1855—62). Johan Baptista Pahr var
arkitekt i början av 1570-talet, efterträdd 1575 av
brodern Domenicus Pahr. Flera salar inreddes
av dem: Grå salen, Gyllene salen, Rutsalcn,
Drottningsalen (de två förstn. nyligen restaure-
—• 1023 —
rade). I klassisk stil uppfördes flera portaler
samt brunnshuset å stora borggården, det
vackraste i sitt slag i Norden (o. 1500—80).
Slottskyrkan tillkom 1589—92. Peter Dionysius blev
slottsbyggmästare 1601. Under 1700-talet fick
det inre av K.s. förfalla, men fästningen
upprätthölls nödtorftigt; slottsravelinen på
landsidan tillkom på 1740-talet. Vid årh:s slut
inreddes bränneri i Gröna salen. På 1850-talet
började man återställa slottet också i det inre,
och detta fortsattes på 1880-talet (genom H.
Zettervall). 1921 sattes ett noggrant
restau-reringsarbete i gång av prof. Martin Olsson,
som även undersökt slottets äldre
byggnadsförhållanden. Dekorativa fasadmålningar åt
borggården ha framtagits, målningar i Grå
salen, ur Simsons historia från 1586, ha
upptäckts och konserverats, Gröna salen återställts
m.m. Även vallgrav och ravelin, med
vindbrygga, ha restaurerats. — I ett 40-tal rum är
Kalmar museum inrymt. Det bildades
(av G. V. Sylvander) 1870 och äges av Kalmar
läns fornminnesförening (nuv. intendent M.
Hofrén). Däri ingick Kalmar gymnasii
rari-tetskabinett. Den förhistoriska samlingen är
betydande. Även från medeltid och renässans
finnas värdefulla föremål. Under de sista åren
ha tillkommit de Drake-Stålhammarska
samlingarna från Salshult samt Smålands
husarregis samlingar. E.W.
Kalmar stadgar benämnes ett aktstycke,
varigenom Sveriges och Polens inbördes
förhållande ordnades 1587 i sammanhang med
Sigis-munds val till konung av Polen. Det
utarbetades redan på våren 1587 och beseglades av
Johan III och Sigismund i Vadstena 10/s. Med
vissa ändringar antogos K.s. ånyo i Kalmar
%, sedan Sigismund valts i augusti. K.s.
avsågo att trygga Sveriges självständighet
gentemot Polen och skydda Sverige mot katolskt
inflytande. Sigismund skulle ha hos sig sv.
råd i Polen, samtidigt som en regering på 7
personer skulle finnas i Sverige. — Någon
praktisk betydelse fingo ej K.s. De gåvo
anledning till tvister mellan vissa stormän och
Johan III under dennes sista regeringsår.
Punkten om sjumannaregeringen tolkades
sedermera av hertig Karl som ett stormännens
försök att skaffa sig makt över Sveriges
regering. — Litt.: E. Hildebrand, ”Om K.s.” (i
1897). LA.
”Hist. studier tillägnade C. G. Malmström”,
Kalmar stift, avskilt som superintendentia
från Linköpings stift 1602, erhöll biskop 1678.
Omfattade sedan 1680 s. delen av Kalmar läns
fastland samt Öland: N. Möre, Stranda,
Handbörd, S. Möre, Ölands n., medel- och s.
kontrakt. 45 pastorat, 66 lands- och 3 stadsför-
— 1024 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
