Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerlingh-Onnes, Heike - Kamerun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K AMERLINGH -ONNES
Kamerlingh-Onnes [kä’marligz-å’nas], H e
i-k e, holländsk fysiker (1853—1926), prof, vid
univ. i Leiden 1881
—1923. Under K:s
ledning utvecklades
det fysikaliska
laboratoriet i Leiden till
ett forskningsinst. av
internationell
ryktbarhet, spec. inriktat
på de låga temp:s
fysik. Här utfördes av
K. jämte en rad
in-och utländska
forskare för den
moderna fysikens
utveck
ling betydelsefulla arbeten, framförallt över
termodynamiska problem, över kroppars
magnetiska egenskaper vid låga temp., över
optiska, magnetooptiska och elektriska
effekter vid dessa temp. Resultaten äro
publicerade i ”Communications from the physical
laboratory of the university of Leiden”. K. var
den förste, som lyckades kondensera helium
(1908), varigenom det viktiga temp.-området
strax ovan absoluta nollpunkten gjordes
tillgängligt för mätningar. För sina
undersökningar av kroppars egenskaper vid låga temp.
erhöll K. 1913 Nobelpriset i fysik. N.R-e.
Kameru’n, eng. Cameroon, fr. Cameroun, f.d.
tysk koloni i Ekvatorialafrika (se kartor vid
Afrika och Franska Västafrika);
519,877 kvkm. Kusten har blott 2 större
inskärningar, Rio del Reys estuarium och
Kame-runviken, i vilken ett stort antal mindre floder
utmynna. Mellan båda vikarna reser sig den
väldiga Kameruns pik (se d.o.). Det inre av
K. utgöres av ett platåland, uppbyggt av
ur-bergsgnejs och kristalliniska skiffrar och
uppdelat i smärre högslätlparlier på olika höjd
och skilda genom branter. Dessa markera ant.
förkaslningslinjer el. olika denudationsnivåer.
Platån reser sig över kustlandet med en skarp
kant, över vilken det vulkaniska Manengouba
(2,200 m.ö.h.) är uppbyggt. Bakom detta
utbreder sig en 500—1,000 m. hög
denudations-yta, över vilken höja sig enstaka isolerade
berg. Den avvattnas av Sanaga och Nyong till
Atlanten. Längre mot n. är den 1,000—1,500
m. höga Ngaoundéréplatån belägen. N.v. om
denna på gränsen mot Nigeria höjer sig
Ada-mauaplatån, som i Shebshi mounts når 2,040
m. Den är skild från de lägre platåerna i s.
genom en 450—500 m. hög brant och utgöres
av en denudationsyta av gnejs och granit, som
uppdelats i smärre platåytor genom
förkastningar. Den är genomsatt av basalt och
trakyt-massor och bekant för de vackra isolerade ba-
saltberg, som resa sig över dess yta. Mot n.ö.
sänder den några smärre utlöpare, ss.
Sari-och Mandaraplatåerna. N. och ö. om denna
sänker sig landet ned mot Tsadsjön (246 m.
ö.h.). Klimatet är vid kusten i s. ekvatorialt
och mycket fuktigt samt därför ohälsosamt
(månadsmedeltalet för den relativa
luftfuktigheten växlar mellan 80 och 95%). Den årliga
nederbördsmängden uppgår i Douala till 3,953
mm. Blott jan. är torr (30 mm.). Medan
må-nadslemp. här växlar mellan 23,e° och 26,e°,
är den på platålandet i det inre mycket lägre.
I Yaoundé (750 m.) växlar den mellan 21,2°
och 23,3° och i Bali (1,340 m.) mellan 17° och
19°. Nederbördsmängden avtar rätt
kontinuerligt från kusten mot n., och regntiden blir här
allt kortare, så att den i n. K. blott utgöres av
några få mån. efter n. halvklotets
sommarsolstånd. Växtvärlden är vid kusten tropisk skog.
Vikarnas inre delar äro kantade av 20 m.
hög mangroveskog. Ovanför högvattengränsen
börjar strandskogen med Pa’ndanus och
palmer. Lianerna äro huvudsaki. rotangpalmer.
Strandskogen sammanfaller med
saltstänkbäl-tet, och innanför detta utbreder sig den
tropiska regnskogen. Den täcker kustlandet och
når upp på plalålandets kant. Innanför denna
blir högslätten snart torrare. Skogen glesnar
och övergår inom kort till lövfällande
savannskog och denna i sin tur till trädsavann.
Grässavannen med sina galleriskogar dominerar
redan på nedre platån. Den avlöses
småningom mot Tsadsjön av stäpp. Invånarna i
regnskogsområdet äro bantunegrer, som leva av
jc rdbruk. Den viktigaste kulturväxten är
bananen. Dessutom odlas jams, taro, jordnötter,
majs, maniok och sockerrör. Befolkningen är
här gles, och européernas plantager lida svårt
av bristen på arbetskraft. På den nedre
savannplatån leva sudannegrer, som medels
hack-bruk odla hirs, majs och bananer. S. om
Sanaga är folktätheten c:a 10, n. om floden
blott 1 pr kvkm. På Ngaoundéré-platån är
boskapsskötseln av lika stor betydelse som
åkerbruket, och på de högsta platåerna i n.v.
består växtligheten av yppiga ängar, som
redan tagits i anspråk för europeisk
boskapsskötsel. — Sedan världskriget är K. delat i 2
mandatområden, ett franskt och ett engelskt.
Det franska mandatet (Territoires du
Cameroun) omfattar 431,206 kvkm. med 1,900,000
inv. (1928) öch dessutom 2,009 européer, varav
1,633 fransmän; huvudstad Yaoundé;
huvudprodukter äro hudar, palmolja, jordnötter,
mandel, trä, kakao och elfenben. Det engelska
mandatet (The British Cameroons), förvaltat
som en del av Nigeria, är ett smalt bälte längs
Nigerias gräns om 88,671 kvkm. med 700,050
— 1051 —-
— 1052 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
