Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanal - Kanalbåt - Kanalen - Kanalflottan - Kanalisera - Kanalje - Kanalsimning - Kanalstrålar - Kanalöarna, Normandiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANALÖARNA
För världshandeln betydelsefullast äro de
intermarina k. vid Suez (Medelhavet—Röda
havet) och vid Panama (Atlantiska—Stilla
havet). Viktiga äro även Nord-östersjö-k.,
Ko-rint-k. och Cape-Cod-k. i New England. E.R.S.
Kana’lbåt, maskindrivet fartyg för trafik å
kanaler, ss. Göta, Strömsholms m.fl. K:s
storlek blir härigenom begränsad, och maskineriet
placeras vanl. längst akterut för erhållande av
största möjliga lastrum. — K. betecknar även
de snabba passagerareångare, som förmedla
trafiken tvärs över Engelska kanalen och
liknande farvatten. T.Hrn.
Kanalen, eng. The Channel, vardaglig
benämning på Engelska kanalen.
Kanalflottan, eng. Channel fleet (även kallad
Second fleet till skillnad från Grand fleet, se
d.o.), det strategiska förband, som vid
krigsutbrottet 1914 bildades för operationer i
Engelska kanalen och dess angränsande vatten.
K. utgjordes till en början av två
slagskepps-eskadrar, räknande 15 äldre slagskepp, och två
kryssareskadrar, räknande 8 pansarkryssare,
samt ett antal lätta kryssare och
minerings-fartyg. Dess sammansättning undergick
betydande förändringar under krigets lopp. H.S-k.
Kanalise’ra, gräva en kanal genom; förse
med kanaler; göra (en flod) segelbar.
Kanalje (fra. canaille, pack, skurk, till lat.
canis, hund; eg.: skara av hundar), fähund,
skurk, slyngel, skälm. — K a n a 1 j e r i’,
skurkstreck.
Kana’lsimning, simning över Engelska
kanalen. Engelsmannen M. Webb sam 1875 från
Dover till Calais (35 km.) på 21 tim. 25 min.;
1911 tillryggalade Th. Burgess sträckan
Dover—Cap Gris Nez (o. 28 km.) på 23 tim. 40
min. samt 1923 bl.a. Tiraboschi samma sträcka
fastän i motsatt riktning på 16 tim. 30 min.
(försedd med gummihandskar med gummihud
mellan fingrarna). Rekordet togs här 1926 av
G. Michel på 11 tim. 5 min. O.K-gh.
Kana’lstrålar, fys., en av E. Goldstein 1886
upptäckt korpuskular strålning, som uppstår
i urladdningsrör vid genomgång av en elektrisk
glimurladdning. För att iakttaga k. använder
man lämpligen ett med gas av lågt tryck fyllt
urladdningsrör, som av katoden delas i två
delar; i den ena befinner sig anoden, och här
äger urladdningen rum, i den andra inträder
genom i katoden i rörets längdriktning
borrade hål, ”kanaler”, — därav namnet k. —, ett
mer el. mindre starkt lysande strålknippe, som
utgöres av k. Dessa uppkomma därigenom,
att positivt laddade gasjoner i det starka
spänningsfallet omedelbart framför katoden, det
s.k. katodfallet, accelereras upp till betydande
hastigheter i riktning mot katoden och på gr.
— 1077 —
av sin tröghet flyga rätlinjigt fram genom
kanalerna i katoden. Är anoden i röret en
glödande kropp, alstras jonerna av denna. Dylika
k. kallas anodstrålar (se d.o.). I motsats
till katodstrålarna (se d.o.) ha k. ingen
homogen sammansättning utan bestå dels av
positivt laddade, enkelt, dubbelt, o.s.v. joniserade
atomer el. molekyler, dels även av neutrala
atomer el. molekyler, som uppkommit
därigenom, att de positiva jonerna neutraliserats vid
sammanstötning med elektroner el. med
neutrala atomer och molekyler. Även hastigheten
hos de enskilda partiklarna i ett k.-knippe är
starkt varierande, beroende dels på
joniserings-graden, dels på huru stor del av katodfallet,
partikeln ss. jon genomlupit. Hastigheten
beror dessutom av den mellan anod och katod
anlagda spänningen och av atomernas el.
molekylernas massa. Den största uppnådda
hastigheten torde uppgå till 3 å 4.108 cm./sek.
(väte-k.). K. ha mycket liten
genomträngningsför-måga och absorberas fullst. redan av mycket
tunna folier. De ha egenskapen att svärta den
fotografiska plåten och förmå frambringa
fluorescens och fosforescens, då de träffa vissa
ämnen. Förhållandet mellan k.-partiklarnas
laddning och massa, den s.k. spec. laddningen,
har bestämts av W. Wien genom kombination
av mätningar av k:s avlänkning i elektriska
och magnetiska fält. Den är av samma storlek
som jonernas vid elektrolys. Med kännedom
om laddningen kan man härav bestämma
jonernas massa. En för detta ändamål lämpad
apparat, en s.k. mass-spektrograf, har
konstruerats av J. J. Thomson och
fullkomnats av F. W. Aston, som därpå grundat den
för den moderna fysiken viktiga
isotopforskningen. — Genom sammanstötning mellan k.
och de vilande gasmolekylerna kunna såväl de
förra som de senare bringas till ljusemission.
Studiet av dessa fenomen har väsentligen
befordrat kännedom av ljusemissionens natur
och av sambandet mellan materia och
strålning. N.R-e.
Kana’löarna, Normandiska öarna, eng.
Channel islands, fra. Iles normandes el. Iles de
la Manche, ögrupp i Engelska kanalen, i S:t
Malobukten på Frankrikes n.-kust, tillhöra
(med undantag av de små franska
Chausey-öarna) Storbritannien; 195 kvkm.; 93,061 inv.
(1931), reformerta. K. räkna 4 större öar,
Jersey (116 kvkm., 50,455 inv.) med
huvudstaden S:t Hélier (27,866 inv.), Guernsey
(65 kvkm., 37,922 inv.), Alderney (8 kvkm.,
1,562 inv.) och Sark (Sercq; 5 kvkm., 669
inv.), som är den mest pittoreska; dessutom
finnas flera mindre öar och talrika klippor.
K. uppbyggas huvudsaki. av gnejs, granit och
— 1078 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
