Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanariegrässläktet - Kanarieharts - Kanarienöt - Kanarieströmmen, kanariska strömmen - Kanarieöarna - Geologi och terrängförhållanden - Klimat - Växt- och djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANARIEÖARNA
1-årigt, 0,3—1 m. högt gräs med o. 2,5 cm. lång,
äggformig, axlik vippa, vars frukter,
kana-r i e f r ö, äro ett utmärkt fågelfoder. Ph.
(Bal-dinge’ra el. Di’graphis) arundina’cea, r ö
r-f 1 e n, är ett i Sverige vid stränder allmänt
flerårigt, 1—2 m. högt, bredbladigt, strävt gräs
med o. 1 dm. lång, utbredd, grenig vippa;
odlas här och där ss. foderväxt. Huvudarten
Ph. a. jämte var. picta, bandgräs, med
vit-strimmiga blad, äro omtyckta prydnadsväxter.
A.V-e.
Kana’rieharts, en art av elemiharts, som
ut-vinnes ur Cana’ rium commu’ne. Se C a n
a-r i u m och E 1 e m i.
Kana’rienöt, se C a n a r i u m.
Kana’rieströmmen, kanariska
strömmen, se Atlantiska oceanen, sp. 672,
och karta vid Hav.
Kana’rieöarna, spa. Islas Canarias, spansk
ögrupp utanför Afrikas n.v. kust, mellan 27°36’
och 29°24’ n.br. och mellan 13°30’ och 18°9’
v. Igd (se kartan vid Franska
Västafri-k a); 7,273 kvkm.; 561,347 inv. (1930). K.
bestå av öarna Lanzarote, Fuerteventura, Gran
Las Palmas på Gran Canaria.
Canaria, Tenerife, Gomera, Hierro (Ferro) och
La Palma. — Sedan 1928 bilda K. 2 spanska
provinser Santa Cruz de Tenerife och Las
Palmas. J-F.
Geologi och terrängförhållanden.
Fuerteventura skiljes av en blott 100 km. bred och 1,600
m. djup havsarm från den närmaste punkten
(Kap Juby) på Afrikas fastland. Först v. om
K. stupar havsbottnen ned till större djup än
4,000 m. K. stå alltså på kontinentalsockelns
sluttning. De äro höga vulkaniska öar, men
på de flesta finnas spår av gamla
eruptiv-(diorit, granit och syenit) och sedimentära
bergarter (gamla lerskiffrar och kalkstenar).
Särsk. på La Palma, Gomera och
Fuerteventura uppträda de i vulkanernas underlag och
synas visa, att åtm. dessa öar tillhört ett gam-
Kraterkittel på en av Kanarieöarna med
åkerfält på bottnen.
malt fastland. Men huvudmassan i alla öarna
består av vulkaniska bergarter, särsk. basalter,
fonolit och tuffer. Bergmassorna äro ofta
sönderskurna av djupa erosionsraviner
(barran-cos), som upptill ofta börja i väldiga
kittel-dalar (calderas), ss. den 1,800 m. djupa
cal-deran på La Palma. Calderorna ha bildats
genom erosion, instörtningar och explosioner.
En del ha senare igenfyllts av vulkaniska
utbrott. Så har från bottnen av den stora
cal-deran på Tenerife vuxit upp 3 med varandra
förenade vulkankäglor, av vilka Pico de Teyde
(3,716 m.ö.h.), K:s högsta topp, ännu är
verksam. La Palmas högsta vulkan når 2,345 m.
och Gran Canarias 1,950 m. J.F.
Klimatet är milt. K. ligga inom
n.ö.-passa-dens bälte, och denna vind härskar utom
under en del av vintern. Las Palmas (på Gran
Canaria) har en medeltemp. för den kallaste
mån. (febr.) av 17,i° och för den varmaste
(aug.) av 23,2°. Nederbörden faller på vintern
och uppgår vid havets nivå till mindre än
300 mm. årl. på de ö. öarna, men till mera
än 600 mm. på de västligaste. På 700—1,600
m.ö.h. åstadkommer passaden ett molnbälte
med riklig nederbörd åtm. på n.v. sidorna.
Härifrån ledes vatten till de konstbevattnade
odlingarna på lägre nivåer. Ovanför
molnregionen blåser den torra antipassaden (från
s.v.). Nederbörden är här ytterst obetydlig.
De östligaste öarnas klimat påverkas i viss mån
av närheten till Sahara. Somrarna äro mycket
heta, och passaden medför ofta stoftmoln från
öknen. J.F.
Växt- och djurvärld. Växtvärlden präglas upp
till c:a 400 m. av buskstäppen, ofta utvecklad
som succulentstäpp med de kaktusliknande
Eupho’rbia canarie’nsis och Klei’nia neriifo’lia
samt Sempervi’vum-arter. Högre upp härskar
den mediterrana halvbuskstäppen (garrigue och
macchia). Här bedrives åkerbruk — på de
— 1081 —
— 1082 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
