Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanna - Kannibalism - Kannland - Kannstatt - Kannstöpare - Kannväxter - Kano (stad) - Kano, familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANO
Kanna av trä från Västergötland. 1600-talets
förra hälft. Nordiska museet.
nibal, sannolikt efter caribe, benämning på
indian tillhörande karaib-gruppen på Västindiska
öarna och i n. Sydamerika) användes allmänt
för att beteckna människoätare. K. är vida
utbredd över jorden och har förekommit ännu
hos kulturfolk, t.ex. i Mexiko. K. torde urspr.
överallt ha haft rituell karaktär men har här
och var urartat till frosseri på människokött,
särsk. där köttföda varit el. genom olika
omständigheter blivit svåråtkomlig. K. är vanl.
e x o-k., varvid krigsfångar, slavar el. utanför
stammen el. gruppen stående personer ätas,
men ej alltför sällsynt är e n d o-k., förtärande
av avlidna anhöriga. Den sistn. torde vila på
den föreställningen, att den förtärdes kraft el.
ebenskaper övergå på den ätande. Detta motiv
spelar säkerligen också en roll vid exo-k.,
vartill kommer, att den dödade förintas genom att
uppätas, så att hans ande ej kan hämnas. Hela
kroppen förtäres ej alltid. Irokeserna åto blott
de fallnas hjärtan, vissa sydamerikanska
indianer kryddade maten med anhörigas brända
och pulvriserade ben. K:s rituella karaktär
framträder ofta tydligt genom sambandet med
offer, iakttagande av en mängd rituella bruk
vid måltiden, kvinnornas uteslutande från
densamma o.s.v. Typisk rituell k. förekom i det
gamla Mexiko, hos nordvästindianerna (där
liksom i Västafrika bedriven av hemliga
sällskap), på Fidji (där köttet blott fick förtäras
med gafflar och jämte vissa örter, t.ex.
Sola’-num antropafago’rum) etc. Särsk. bekanta som
kannibaler voro Fidji-öborna, maori på Nya
Zeeland, manghattu och niam-niam i Afrika
samt karaiberna i Amerika, även om äldre
skildringar ofta överdrivit indianernas k. —
Litt.: R. Andree, ”Die Anthropophagie” (1887);
Th. Koch-Grünberg, ”Die Anthropophagie der
südamerikanischen Indianer” (1899); R. S.
Steinmetz, ”Endokannibalismus” (i
”Mitteilung-en der Anthropologischen Gesellschaft in
Wien”, 1896); G. Bolinder, ”Vilda seder” (1923).
G.B-r.
Kannland, äldre sv. ytmått = ‘/se tunnland
= 1,000 kv.-fot = O,oo88i5 har. N.L.R.
Ka’nnstatt [-ftat], stadsdel i Stuttgart (se
d.o.).
Kannstöpare, eg.: kanngjutare; sedan:
person som utan eg. sakkunskap ordar om
politiska frågor. Till sv. hämtat från Holbergs
komedi ”Den politiske Kandestöber” (1722),
vars huvudperson är en småborgare av denna
typ. Hos oss tidigast i förbindelse med p
o-1 i t i s k. — Härtill verbet kannstöpa och
subst. kannstöperi. E.H.
Kannväxter, släktet Nepe’nthes (se d.o. och
Insektätande växter).
Kano, stad i den engelska kolonien Nigeria,
Afrika, i en väl odlad och tätt bebyggd trakt;
49,938 inv. (192D. K. är Sudans industriella
Moské i Kano.
och kommersiella medelpunkt. Det levererar
bomullstyg, som användes i hela Sudan, skor,
sandaler, andra lädervaror, vapen m.m. Stora
marknader hållas där, och många
karavanvägar leda dit. K. har järnväg till Lagos vid
kusten, bilväg till Tsadsjön. O.P.
Kano, japansk konstnärsfamilj, som jämte
sina adopterade medl. och elever bildade K
a
— 1097 —
— 1098 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
