Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitalbildning - Kapitalbock - Kapitalexport och -import - Kapitalflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITALBOCK
förmedling. Av betydelse för k. blir alltså
omfattningen av sparade penningmedel. Vilka
moment, som inverka på sparandets
omfattning, är ganska osäkert. Räntans höjd har
givetvis betydelse. Tänkbart är, att en högre
ränta kan uppmuntra till ökat sparande, men
då den högre räntan ger ett lika stort årligt
belopp på ett mindre kapital, kan det även
tänkas, att den enskilde spararen nöjer sig
med mindre kapital och följaktligen sparar
mindre. Om ränteinkomster i större
utsträckning sparas, innebär en högre ränta ökade
sparmöjligheter. Det sparande, som verkställes
av den stora massan inkomsttagare, torde dock
vara täml. oberoende av räntehöjden.
Viktigare moment äro folkkaraktären och den
allmänna kulturnivån. De mycket stora
inkomsttagarnas sparande kan i stor utsträckning
betraktas som automatiskt, vilket ibland
fram-föres som försvar för den ojämna
inkomstfördelningen. Vid sidan av sparandets omfattning
är användningen av de sparade medlen av
största betydelse. Ofta inträffar, att den reala
kapitalbildningen på gr. av tillfälliga
vinstchanser drives för långt inom en viss
näringsverksamhet till men för andra. Resultatet blir
som regel överproduktion inom detta
begränsade område och ödeläggande av kapital. Den
tanken har även vunnit ökat erkännande, att
k. kan ske för snabbt på alla områden.
Möjligheten att framställa konsumtionsvaror ökas
därför starkt, men på gr. av automatiskt
sparande inriktas efterfrågan ensidigt på
kapitalföremål. Efterfrågan på konsumtionsvaror kan
icke hålla takten med de ökade möjligheterna
till deras framställning. Följden av
”översparandet” blir överproduktion och
avsättningskris. — De moderna kreditförhållandena ha
medfört en modifierad uppfattning om
sparandets betydelse för den reala k. Bankernas
kre-ditgivning kan ske inom ganska elastiska
gränser, vilka ingalunda sättas av de sparade
penningmedlens omfattning. Real k. kan
därför ske medelst användande av kredit utan
motsvarande sparande. Därigenom uppstår
emellertid som regel en allmän prisökning, som
tvingar inkomsttagare med fasta inkomster till
inskränkning, varigenom det nödvändiga
sparandet tvingas fram. — Statistiska uppgifter
rörande den reala k. äro ytterst osäkra. Enl.
beräkningar utförda vid Stockholms högsk.
skulle värdet av i Sverige industriellt
producerat realkapital 1927 uppgå till c:a 790 mill.
kr. el. 12,i °/o av årets nationalinkomst. J.L-n.
Kapitalbock, se Kapitalhjort.
Kapitalexport och -import, i första hand
kredittransaktioner mellan olika länder. Bakom
dessa transaktioner stå reala utbyten av nyttiga
föremål och tjänster. Kortfristiga
kapitalrörelser ingå sålunda i betalningsbalansen mellan
tvenne länder för att utfylla luckor i den reala
handelsbalansen. En ständig växling av
kapitalexport och -import kan därför äga rum,
avspeglande sig i landets reserv av utländska
valutor. Kapitalstarka länder, t.ex. England,
bedriva omfattande ständig kapitalexport till
mindre utvecklade länder (kolonier) med högre
ränta, exempelvis genom köp av värdepapper.
Den reala innebörden härav är, att det mindre
utvecklade landet för den utländska valutan
kan köpa konsumtions- el. kapitalvaror och
därmed främja den egna reala
kapitalbildningen. När kapitalbildningen i framtiden avsatt
sina frukter, kan det lånta kapitalet ersättas.
Stora järnvägsbyggen i mindre utvecklade
länder finansieras ofta genom kapital från andra
länder, som i realiteten fullgöra
kapitalexporten i järnvägsskenor o.a. material. Sverige har
tidigare varit kapitalimporterande för
liknande ändamål. Under och efter världskriget
ändrades förhållandena, i det återköp äv sv.
obligationer i stor skala ägde rum. För det sista
”normala” året, 1930, redovisas en nettoimport
till Sverige av värdepapper på 220 mill. kr.
Enl. Riksbankens beräkningar var 1931 sv.
kapital till ett belopp av 550 mill. kr. placerat
i utländska obligationer. F.n. är U.S.A. det
ledande kapitalexporterande landet.
Importerande länder äro Sydamerika, Canada,
Ostasien, främre Orienten m.fl. — Ur
världshushållets synpunkt är k. betydelsefull, då den
möjliggör utnyttjande av värdefulla tillgångar
och främjar arbetsdelningen mellan olika
länder. Därigenom blir den också av värde för
det exporterande landet. Under vissa
förhållanden kan den dock bli till men för landet. Den
kredit, som i början av världskriget av Sverige
lämnades till de krigförande, förorsakade
sålunda en export, som äventyrade landets egen
försörjning med nödvändighetsvaror. — Jfr
Kapitalflykt. J .L-n.
Kapitalflykt, en kapitalexport, som, närmast
i panikstämning, företages från ett land med
osäkra förhållanden. Politiska omvälvningar
ha ofta gett upphov till k. men även rent
ekonomiska osäkerhetstillstånd, ss. inflation,
kunna ge anledning därtill. K. torde i ganska
stor skala ha ägt rum från Tyskland efter
världskriget på gr. av såväl inflation som
oroliga politiska förhållanden. Genom
lagstiftningsåtgärder har man dock sökt hindra
densamma. K. innebär i första hand en ökad
efterfrågan på utländska valutor, varför den kan
försvåras genom en statlig valutareglering. I den
mån ett land efter en politisk omvälvning kan
avbryta de ekonomiska förbindelserna med
ut
— 1143 — — 1144 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
