Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaplan el. kapellan - Kaplandet - Kaplansbol - Kapler, Hermann - Kapmolnen - Kap Nome - Kapodistrias (Capo d’Istria), Joannes - Kapok, kapokull - Kapokträdet, Äkta - Kapokull - Kaponjär - Kaposvár - Kapott - Kapp - Kapp, Wolfgang - Kapp, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPP
samlingen kunde lämna ett frivilligt bidrag.
Klockarbol anvisades ofta åt k., som då skötte
klockarens tjänst. Kyrkolagen 1686 gjorde k.
till ord. befattningshavare, som tillsattes av
biskop och domkapitel, vanl. efter val i
församlingen. Alla k. försågos med boställen (k.br.
sl/7 1688). Titeln k. utbyttes under 1800-talet mot
komminister. Jfr Ordenskaplan. A.M-n.
Kaplandet, detsamma som prov. Cape of
Good Hope (se d.o.).
Kapla’nsbol, boställe, anvisat ss. löneförmån
åt kaplan (se d.o.).
Kapler, H e r m a n n, tysk jurist och
kyrkopolitiker (f. 1867), president för Evangelischer
Oberkirchenrat i Berlin och för Deutscher
evangelischer Kirchenbund 1925, ledare för
den tyska delegationen vid Ekumeniska
mötet i Stockholm 1925, president för den
europeiska kontinentala gruppen i Ekumeniska
rådet 1928. S.N.
Kapmolnen, se Magellanska molnen.
Kap Nome [nåum], se Cape Nome.
Kapodi’strias (C a p o dTstria), J o a
n-nes (Giovanni) Anton, grekisk statsman (1776
—1831), tillhörde en
under medeltiden
från Capodistria i
Istrien till Korfu
invandrad grevesläkt.
Då 1800 Joniska
öar-na bildade republik
under turkiskt skydd,
deltog K. i
författandet av konstitutionen
och hade plats i
joniska regeringen till
1807, då öarna
till-föllo Frankrike. 1809
gick K. i rysk tjänst och visade sig
mycket användbar som diplomat. Han företrädde
grekernas sak hos tsaren, och det var hans
förtjänst, att Joniska republiken
återupprättades under Englands skydd 1815. Då tsaren
1822 uttalade sig mot den grekiska
folkresningen, lämnade han Ryssland. 1827 Greklands
president, mördades han 1831 av mainoter i
Nauplia. P.Dhl.
Ka’pok (i sv. vanl. uttalat -å’k), kapokull,
sidenglänsande, vanl. gul- el. brunaktiga
hårmassor, som erhållas ur kapslarna av
Bombax-och Ceiba-arter (se d.o.).
Kapokträdet, Äkta, se C e i b a.
Kapokull, se K a p o k.
Kaponjä’r, från eskarpen utskjutande
kasse-matt för försvar av fästningsgrav (se
Befäst-ningskonst och Fort). En fästning, vars
gravförsvar grundas på k., säges vara byggd
enl. kaponjärsystemet. A.W.G.
Kaposvar [ka’påjvär], huvudstad i komitatet
Somogy, Ungern, vid floden Kapos v. strand;
32,688 inv. (1930). Järnvägsknut; betydande
industri. O.P.
Kapo’tt (fra. capote, till cape, kapuschong),
grov, möjl. kapuschongförsedd kappa, särsk.
brukad som soldatkappa. Även om en
damkappa från empiren, mestadels åtsittande, av
skiftande material. — Kapotthatt, en på 1870
—90-talen, undantagsvis senare, brukad, mycket
liten damhatt, som placerades rätt långt bakåt
på hjässan (”nackhatt”) och pryddes med
minimala plymer, rosetter, blommor etc. Den hade
ofta hakband och saknade bakbrätte.
K.-hat-ten utgick typologiskt från empirens kråka, som
stundom kallades k. 1.
Kapp (från holl. Kap, eg. samma ord som sv.
kappa, kåpa). 1) Krigsv., spetsskydd på
pansargranater. K., som är av mjukare stål än
den skarpa granatspetsen, skyddar denna mot
avslagning vid stöten mot pansarets härdade
yta, motverkar avglidning vid snett anslag och
stöder spetsen vid början av inträngningen i
pansaret (se Granat, fig. 1). Jfr
experimentet att slå in en knappnål genom en kork
( = kappen) i en träskiva. R.Sbg.
2) Sjöv., ett å fartygs däck uppbyggt skydd
över nedgång. K. är försedd med dörr och
vid låga kapper även med skjutlucka. T.Hrn.
Kapp, W o 1 f g a n g, tysk politiker (1858—
1922), 1917—22 ”Generaldirektor” (en av
staten tillsatt förtroendeman för uppsikt över
åtgärder till näringslivets befrämjande) i
Ost-preussen, bekände sig till extremt
konservativa åsikter, bekämpade under
världskriget häftigt Bethmann-Hollwegs politik,
skrev i detta sammanhang den på sin tid
mycket uppmärksammade stridsskriften ”Die
nationalen Kreisen und der Reichskanzler”,
bildade 1917 jämte v. Tirpitz Deutsche
Vater-landspartei, var febr.—nov. 1918 medl. av
riksdagen. 13/s 1920 bemäktigade sig K. med
militärt bistånd makten i Berlin, och
vänsterregeringen flydde. Företaget var emellertid dåligt
förberett, ledarna lade i dagen stor
obeslutsamhet, och de tyska fackföreningarna
proklamerade genei alstrejk, ett vid denna tid
effektivt vapen. Redan 18/s var den s.k.
Kappkuppen slut. K. flydde till Sverige, inställde sig
1922 inför riksrätten i Leipzig och dog i
un-dersökningsfängelset. — Litt.: G. Noske, ”Von
Kiel bis K.” (1920); M. Bauer, ”Der 13. März
1920” (s.å.). Arrh.
Kapp, Julius, tysk musikskriftställare (f.
1883), sedan 1923 litterär rådgivare vid
stats-operan i Berlin, har skrivit högst värdefulla
monografier om Liszt (1909), Wagner (1910),
Paganini (1913), Berlioz (1914), Meyerbeer
— 1154 —
under K, torde sökas under C.
Uppslagsbok. XIV.____1153 ____
37
Artiklar, som icke återfinnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
