Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karelen - Historia - Kareler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARELER
Gård i norra Karelen.
nalföretag, Ladoga—Onega—Vita havet, är
dock under arbete. En järnvägslinje till
Mur-mansk vid kusten av Ishavet går genom K. —
Stora delar av området äro uppfyllda av
skogs-och kärrmarker. Huvudnäringar äro jordbruk,
skogsavverkning, jakt och fiske. — Den
karelska rådsrepubliken, som utgör en del av Ryska
S.F.S.R., bildades 1923. Ryska och karelska,
det senare ett med finskan närbesläktat språk,
äro dess officiella språk. Mdn.
Historia. Redan 1142 uppgives i de ryska
krönikorna hela K. tillhöra republiken
Novgo-rod, men det betraktades länge som ingen mans
land. Den svenska erövringen av Finska K.
inleddes 1293 av Torgils Knutsson. I freden i
Nöteborg 1323 mellan Sverige och republiken
Novgorod fastställdes en gräns längs efter
Systerbäck och Vuoksen ö. om Nyslott. Genom
Stolbovafreden 1617 utvidgades området med
Kexholms län. På gr. av sitt läge vid gränsen
led provinsen mycket av krigen med Ryssland.
En stark minoritet av befolkningen var
grekiskkatolsk, vantrivdes under svenskväldet och
utvandrade till det inre av Ryssland, där de
fortfarande bilda kolonier. Genom frederna i
Nystad 1721 och Åbo 1743 kom största delen till
Ryssland; 1811 lät Alexander I införliva K. med
storfurstendömet Finland. — F j ärrkar e-
1 e n kom under republiken Novgorod och
koloniserades genom klostren, vilka förvärvade
stora gods och utsögo allmogen men påförde
K. en ytlig kultur. K:s villkor förblevo
desamma, sedan Novgorod 1578 införlivats med
Ryssland; befolkningen tillväxte dock därigenom
att desertörer och förföljda sekterister
(raskol-niker) gömde sig i K:s skogar. Till skydd mot
svenskarna anlades 1649 fästningen Olonets;
redan under Peter I hade K. ett icke obetydligt
bergsbruk. 1784 upprättades det Olonetsska
ståthållarskapet och 1802 guvernementet
Olonets. Huvudort blev Petrozavodsk. Den 1915—
17 anlagda Murmanbanan knöt K. närmare till
Petrograd. Vid bolsjevikrevolutionens utbrott
nov. 1917 sökte K. bilda egen republik under
”Olonets-konstitutionen”, men 5/i 1918
förenades landet med Sovjetryssland; ett uppror
kuvades, och 1919 kämpade befolkningens
sovjet-vänliga delar mot general Millers inträngande
vita armé; 5/s 1920 proklamerades Karelska
kommunen med E. Gylling som ledande man;
1921—22 hade han att bekämpa ett nytt
uppror. 25/? 1923 organiserades landet ss.
Karelska autonoma socialistiska sovjetrepubliken.
P.Dhl.
Kare’ler, finsk-ugriskt folk, o. 200,000,
bosatt i det finska landskapet Karelen, i Karelska
— 1189 — — 1190 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
