Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X (konung av Frankrike) - Karl (lantgreve av Hessen-Kassel) - Karl (prins av Hessen-Kassel) - Karl Anton (furste av Hohenzollern-Sigmaringen) - Karl Fredrik (hertig av Holstein-Gottorp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL
till Algeriet voro led i K:s strävan att öka
sin prestige. Motståndet mot hans politik blev
dock till slut så svårt, att han 1828 måste låta
premiärministern sedan 1822, Villèle, falla.
Under ett år sökte dennes efterträdare, Martignac,
åstadkomma en försoning mellan K. och
bourgeoisien men tvingades att avgå aug. 1829.
Po-lignac, K:s handgångne man, blev
premiärminister och sökte utan framgång skapa
majoritet i kammaren. Då utfärdades Kh 1830 de
s.k. ordonnanserna, i vilka författningen
upphävdes och en valordning infördes, som lade
makten helt i de K. tillgivna
samhällsgruppernas händer. Men bourgeoisien beväpnade sig
själv och sina arbetare, dagliga tidn. och
flygblad bearbetade opinionen. Efter ett par
dagar hade revolutionen segrat. K. abdikerade
till förmån för sin sonson, greven av
Cham-bord, men revolutionsregeringen godtog icke
denna ordning, och K. tvingades att avresa till
England. Där bodde han på Hollyrood palace
till 1836. Han avled s.å. vid en badsejour i
Gö-ritz. — Litt.: S. Charléty, ”La restauration”
(1921); J. Lucas-Dubreton, ”Charles X” (1926);
P. de La Gorce, ”Charles X” (1928). N.H-g.
H e s s e n-K assel. 1) K., lantgreve (1654
—1730), regerande lantgreve 1670, frigjorde
sig först 1676, i
sammanhang med
avvärjandet av en
bran-denburgsk inkvartering i landet, från
beroendet av sin mor,
en syster till den
store kurfursten, och
övertog 1677
formligen regeringen. K.
intresserade sig för
konst och matematik
och främjade handel
och industri, bl.a.
ge
nom att öppna sitt land för hugenotterna
och anlägga kanaler och vägar. Ivrig
kalvinist, hörde han till Ludvig XIV:s mest
utpräglade motståndare och tog en ivrig del
i krigen mot denne. Sin armé ägnade K. stort
intresse, och han var därför en ej obetydlig
maktfaktor. Särsk. framträdde detta, sedan
hans son Fredrik förmält sig med Karl XH:s
syster Ulrika Eleonora, då Sverige lämnade K.
subsidier och hans trupper voro avsedda att
bilda kärnan i den sv. hjälphär, som skulle
samlas i Tyskland. K. anlitades också en tid
av Karl XII som diplomatisk mellanhand. För
sonens intressen i Sverige var K. ivrigt
verksam. p.s.
2) K., prins, militär i dansk tjänst (1744—
1836), uppfostrades i Danmark hos sin frände,
Fredrik V, på gr. av faderns, Fredrik II :s,
övergång till katolicismen och skilsmässa från
modern. Redan 1765
blev K. chef för art.,
vid Kristian VI :s
tronbestigning på
visst sätt
krigsminister och förmäldes
med konungens
syster Louise. Kristians
kärlek till svågern
svalnade dock snart,
men efter ett par års
utomlandsvistelse
blev K. 1769
ståthållare i Slesvig-Hol-
stein. Efter Gustav HI:s statsvälvning 1772
utnämndes K. till kommenderande general i
Norge, där han stannade till 1774, blev ganska
populär och fick stort intresse för landet.
Efter kronprins Fredriks statskupp 1784
ökades åter K:s inflytande, 1788 sändes han på
nytt till Norge för att övertaga befälet mot
Sverige (se D a n s k-s v e n s k a krig, 9),
och kronprinsen äktade 1790 hans dotter.
Sedermera fick dock K. inom regeringskretsar
en svår rival i hertigen av Augustenborg, och
framstegspartiet kunde ej förlåta honom hans
motstånd mot tryckfriheten. K. var en
begåvad, välmenande men mycket fåfäng man. Han
har efterlämnat memoarer, bl.a. om fälttåget
1788. P.S.
Hohenzoller n-S igmaringen.
1) K. Anton, furste (1811—85), avsade sig
1849 höghetsrättigheterna över Sigmaringen.
Söner till K. voro Leopold, 1870 föreslagen till
konung i Spanien, och Karl, sedan 1881
konung i Rumänien. [Arrh.]
H o 1 s t e i n-G o t t o rp. 1) K. Fredrik,
hertig (1700—39), ende son till hertig Fredrik
IV och Karl XH:s
syster Hedvig Sofia,
uppfostrades i
Sverige, efter moderns död
närmast under
Hedvig Eleonoras och
Arvid Horns uppsikt,
och betraktades av
många som närmaste
tronarvinge. Efter
Karl XH:s hemkomst
vistades K.F. mycket
i hans närhet, hans
förste minister, Görtz,
var konungens inflytelserikaste rådgivare, och
sannolikt har denne själv närmast tänkt
sig K.F. som sin efterträdare. Möjl. ha
ett högtidligt proklamerande av K.F. som
— 1257 —
— 1258 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
