Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartell - Kartesch - Kartlav - Kartnagel - Kartog - Kartograf - Kartografi - Kartografiska institutet - Kartografiska sällskapet - Kartogram - Kartong - Kartotek - Kartov - Kartprofil - Kartprojektion - Kartreproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTREPRODUKTION
derskridas. Produktion s-k. uppdelar
produktionen; varje medl. får endast producera
en viss kvantitet. K.-väsendet har vunnit stor
utbredning även i Sverige. M.kgn.
3) Statsr. Beteckning för två el. flera vid
val samverkande partier. — För att uppnå
motsvarighet med gängse språkbruk företogs 1927
den ändringen i § 59 ff. av 1920 års lag om val
till riksdagen, att de tidigare benämningarna
på valsedelsrubrikerna vid val till A.k., efter
den inbördes ordningen parti-, underparti- och
fraktionsbeteckning, ersattes av resp, k.-,
parti-och fraktionsbeteckning. Jfr Fraktion och
Partibeteckning. Th.
Karte’sch (ty. Kartätsche, till lat. charta,
papper), för art.-pjäs avsedd skrotladdning,
omsluten av en tunn plåthylsa med drivspegel i
bottnen. ”Skroten”, vanl. hårda blykulor, äro
tyngre än granat-k.-skrot (se G r a n a t, sp.
708); vid t.ex. 8 cm. kanon m/81 vägde
k.-skro-ten 24 gr. och granat-k.-skroten 12,7 gr. Hylsan,
av zink- el. järnplåt, brister vid skottlossningen,
så att skroten spridas som en hagelsvärm ur
ett jaktgevär. Drivspegeln, av järn el. zink,
tjänar som tryckyta för krutgasen, då k. vid
skottlossningen drives genom loppet. — K.
användas mot levande mål och endast på korta
håll (några 100 m.). Vid pjäser, som sakna k.
i utrustningen, användas för samma ändamål
granat-k., vilka tempereras på 0, så att de
kre-vera strax framför mynningen. Jfr
Druvhagel. B.Sbg.
Kartlav, Bue’llia (Leci’dea) geogra’phica, en
på granit i ofruktbara trakter förekommande,
till Discoliche’nes hörande skorplav med bålen
bildande små, glänsande, citrongula rutor,
mellan vilka det mörka underlaget sticker fram,
små, plana frukter och mångrummiga sporer.
O.Gz.
Kartnagel, en deformerad, på ytan ojämn,
ofta missfärgad och oftast förtjockad nagel
med tendens till sprickbildning och
uppflis-ning. Orsaken till dessa förändringar av
nagelplattan bero på sjukliga processer
(inflammation, svampbildning, skador) i nagelns
tillväxtdel, den s.k. nagelbädden, vilken på gr. härav
ej längre kan bilda normal nagelsubstans. N.Lbg.
Karto’g, se K a r t a u n.
Kartogra’f, person, som sysslar yrkesmässigt
med kartors upprättande, vare sig det gäller
mätnings-, redigerings- el. ritarbete. K. vid
Rikets allmänna kartverk bär titeln stats-k. E.O.B.
Kartografi’, urspr. konsten att teckna
kartor; numera innefattar man i k. såväl läran
om jordytans avbildning i plan (se Karta,
sp. 68 ff.) som praktisk kartframställning (sp.
77 ff.). K:s historia, se sp. 82. E.O.B.
Kartografiska institutet, A.-b., i Stockholm,
— 89 —
sedan 1922 dotterbolag till A.-b. Sveriges
litografiska tryckerier och förenat med
Centraltryckeriet, är ett enskilt företag för
framställning av kartor. K. i. grundades 1915 av
Magnus Lundqvist under namn av Kartografiska
byrån. E.O.B.
Kartografiska sällskapet i Stockholm
bildades 1908 och har till ändamål att höja
intresset för Sveriges kartarbeten och söka främja
dessas utveckling genom att anordna föredrag
och diskussioner samt genom utgivande av
skrifter. E.O.B.
Kartogra’m, se Grafisk
framställning.
Karto’ng (fra. carton, till lat. charta, papper).
1) Ett slags tjockt, styvt papper, som
fram-ställes i särsk. maskiner av två eller flera
tunnare pappersark, förenade genom bindemedel;
även arbeten av papp, ss. askar, etuier o.d.
Genom behandling i glättmaskiner kan glans-k.
erhållas. C.-A.N.
2) Boktr., blad, som avtryckts för att vid
häftning el. bindning ersätta felaktiga. C.-A.N.
3) Konsthist., en i teckning el. målning
noggrant utförd arbetsskiss på papper, avsedd som
modell för större kompositioner i olja, murala
målningar, glasmålningar el. vävnader. K. kan
ant. inskränkas till en detalj el. sammanfogas
till att omfatta kompositionen i dess helhet. —
Berömda äro Rafaels kartonger (7 i London)
till de i Bryssel vävda tapeterna ’ör Sixtinska
kapellet i Vatikanen. G.V.
Kartote’k (till sv. karta i betydelsen kort och
grek, theke, behållare), skåp för
registrerings-kort o.d.; kortregister (se d.o.).
Karto’v, se K a r t a u n.
Kartprofil, bild i förminskad skala av
skärningen mellan ett (vanl. vertikalt) plan och
jordytan.
Kartprojektion [-Jo’n], en matematiskt
definierad, plan avbildning av jordytan, se K a
r-t a, sp. 72 ff.
Kartreproduktion [-fo’n]. Innan den
moderna reproduktionstekniken ställt sina många
medel till förfogande för k., reproducerades
en karta genom avteckning för hand, genom
träsnitt el. genom tryckning från kopparplåt,
senare även genom stålstick. Efter upptäckten
av den litografiska stenens egenskaper
graverades el. tecknades kartor på sådan sten,
varefter tryckning kunde ske från stenen i
maskinpress. Koppar- och stentrycket har
fortfarande sin betydelse vid framställning av
mindre upplagor högvärdiga kartor; för
framställning av stora upplagor väljes dock den
litografiska övertrycksmetoden: från
kopparplåten, resp, stenen tages på s.k.
övertrycks-papper ett avtryck, som överföres till zink- el.
— 90 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
