Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina (Mittens rike) - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA
viktiga kommentarer, ”Kung-yang chuan” och
”Ku-liang chuan” från sen Chou-tid, vilka mest
innehålla moraliserande funderingar, dels en
brett lagd rent historisk utläggning, ”Tso
chuan”, av okänd förf, (på otillräckliga
grunder tillskriven en Tso Kiu-ming, samtida till
Konfucius) trol. från tiden 400—300 f.Kr., ett
verk skrivet med utomordentlig stil och med
ett omväxlande och målande innehåll, som ger
mycket av det fornkinesiska livet på ett
förträffligt sätt. De rituella texterna åter, som
samlades först i l:a årh. f.Kr. men väsentligen
förskriva sig från Lu-skolan, äro ”Li ki”, ”Ta
Tai li” och ”1 li”, vilka ge en minutiös
skildring av feodaltidens ritsystem, med många
intressanta belysande anekdoter, samt ”Chou li”,
en systematisk framställning av Chou-tidens
ämbetsmannaorganisation av säkerligen i
mycket teoretiserande natur från slutet av
Chou-tiden. — Från samma period och ned t.o.m.
Ts’in-tiden äro vidare ett antal prosaverk, som
väl ej direkt härröra från Lu-skolan men rönt
stark inverkan av dennas språk och stil, halvt
historiska, halvt resonerande arbeten, ofta
refererande samtal mellan berömda personer och
därför givande förträffliga tvärsnitt av
forn-kinesisk mentalitet. Hit höra ”Kuan-tsi”
(tillskriven statsmannen Kuan Chung i 7:e årh.
f.Kr. men säkerligen flera årh. senare), ”Shang
Kün shu”, ”Lü shi chun tsiu” av L ü P u-w e i
(mitten av 3:e årh. f.Kr.), ”Kuo yü” (”Samtal
från länsrikena”) och ”Chan kuo tsö” (”De
kämpande rikenas planer”). — Alldeles
fristående från och rentav polemiserande mot
Lu-skolan voro vissa andra filosofiska skolor.
Främst märkas här de taoistiska filosoferna:
L a o-t s i (se denne) med ett kort och delvis
mycket dunkelt verk (senare kallat ”Tao tö
king”) i starkt lapidarisk stil (o. 500 f.Kr.),
Lie Y ü-k o u (5:e årh. f.Kr.), vars verk
”Lie-tsi” dock är till sin äkthet omstritt, C h u a n g
Chou (o. 300 f.Kr.) med ett stort verk
”Chuang-tsi”, parabler och filosofiska
betraktelser i ett delvis svårbegripligt men märgfullt
och ståtligt språk — ett av den kinesiska
litteraturens förnämsta alster. En betydande
filosof var vidare altruisten M o Ti (4:e årh.f.Kr.),
vilkens stora verk ”Mo-tsi” ger ett försök till
filosofisk systematik. — Poesien under
Chou-epoken är företrädd ej blott av den
ovannämnda ”Shi king” utan även av en serie längre
dikter av en blomstrande diktarskola i landet
Chu (nuv. Centralkina), vilka äro hopförda i
saml. ”Chu tsi” (”Elegierna från Chu”),
skrivna på ett invecklat konstspråk. Skaparen av
och främste representanten för denna skola
var Kü Yüan (d. 295 f.Kr.), vars elegi ”Li
sao” anses för en av den kinesiska litteraturens
— 401 —
Artiklar, som icke återfinnas
pärlor; framstående var även dennes nevö
S u n g Y ü.
Tsin- och Han-epokerna voro mera
bakåt-blickande än nyskapande. Bland konfucianska
förf, märkas här främst Tung C h u n
g-shu (2:a årh. f.Kr.) med ett stort verk ”Chun
tsiu fan lu” (”Chun-tsiu’s ymniga dagg”) och
Yang Hiung (d. 18 e.Kr.), förf, till ”Tai
hüan king” och ”Fa yen”. Taoismen
utvecklades vidare av Han F e i-t s i (d. 233 f.Kr.)
och H u a i-n a n-t s i (d. 122 f.Kr.). En mera
självständig, kritisk essayist av betydande mått
var W a n g C h u n g (d. 97 e.Kr.) med det stora
verket ”Lun-heng”. En nationalekonomisk avh.
av stort intresse, ”Yen tie lun” (”Diskussion
om järn och salt”), skrevs av Huan Kuan
vid mitten av l:a årh. f.Kr. En lärd förf., som
spelat en stor roll, var vidare L i u H i a n g
(d. 9 f.Kr., medl. av kejserliga släkten), vilken
dels författat ”Lie nü chuan” (”Berättelser om
framstående kvinnor”), som varit en i kinesisk
kvinnouppfostran brukad, utomordentligt
populär läsebok, och ”Shuo yüan”, en stor saml.
sedelärande anekdoter, dels jämte sin son L i u
H i n ordnade det kejserliga bibi, och
utarbetade den första kinesiska bibliografien (nu
intagen i det historiska verket ”Tsien Han shu”).
Han-dynastiens viktigaste litterära insats var
dock av annan art: skapandet dels av en ny
historieskrivning, dels av en filologisk
vetenskap. Den store nydanaren på det förra
området var S i-m a Tsien med det väldiga
verket ”Shi ki” (”Historiska uppteckningar”;
fullbordat o. 100 f.Kr.), som behandlar K:s historia
från äldsta tid fram till sagda datum. Det är
systematiskt uppställt: först kortfattade
kejserliga annaler, därpå kronologiska tabeller, sedan
en serie spec. avh. om riter, musik, kalender,
astronomi, sjöar och floder (vatten), handel,
ärftliga stormannahus, och slutl. en stor saml.
biografier. Detta storartade verk har blivit
mönstret för alla senare tiders dynastiska
historier, utarbetade på kejserligt uppdrag av
framstående lärde; de berömdaste äro de 3 närmast
följ.: ”Tsien Han shu” (”Västra
Han-dynastiens historia”) av P a n K u (d. 92 e.Kr.), ”Hou
Han shu” (”östra Han-dynastiens historia”) av
Fan Y e (d. 445 e.Kr.) och ”San kuo chi” (de
”Tre rikenas historia”) av C h e n S h o u (d.
292 e.Kr.). Filologien rörande den klassiska
Chou-litteraturen utvecklades till en verklig
vetenskap genom en rad förträffliga lärde, -bl.a.
lexikografen H ü S h e n, förf, till ”Shuo wen
kie tsi” (100 e.Kr.), textfilologerna Kia Kuei
(d. 101 e.Kr.), Ma Jun g (d. 166 e.Kr.) och
Cheng Hüan (d. 200 e.Kr.).
Redan under Han-tiden började emellertid i
mindre skala en utveckling, som sedan under
— 402 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
