Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktion - Konjunktiv - Konjunktiva - Konjunktivit - Konjunktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONJUNKTIV
satser, icke i satsen bilda särsk. satsdelar
(subjekt o.s.v.). K. äro oböjliga och vanl.
obetonade. De indelas i två grupper: A)
samordnande el. koordinerande, som förbinda
satser och satsdelar av samma slag: k o p u 1 a t
i-v a (t.ex. och) ,disjunktiva (eller), a d v e
r-sativa (men, utan), konklusiva (ty)-,
B) underordnande el.
subordine-rande: allmänt underordnande
(att), indirekt frågande (om, huruvida),
temporala (medan), komparativa
(såsom) .deskriptiva (i det att), k o n s e k
u-t i v a (så att), f i n a 1 a (för att), k a u s a 1 a
(emedan), koncessiva (ehuru), k o n
ditio n a 1 a (om, ifall); se f.ö. under de särsk.
art. — K. bilda en ordklass av jämförelsevis
sen upprinnelse. Även närbesläktade språk
uppvisa ofta ett mycket olikartat förråd av dylika.
I sv. ha ett stort antal uppkommit av adverb,
som urspr. tillhört huvudsatsen och sedan
glidit in i bisatsen (ofta förbundna med ett
småord, som stundom sedan försvunnit, t.ex. äldre
medan att, jfr nysv. därför att); så t.ex. då,
emedan, ehuru, fast, ty (eg. kasusform av
pronomen). En och annan k. utgår från förbindelse
med subst., t.ex. alldenstund. Vissa ord nyttjas
både som k. och som preposition, t.ex. sedan,
utan, ty. seit, wåhrend (eg. presens particip)
o.s.v. E.H.
Konjunktiv [kå’n-, sällan -i’v] (till lat.
con-ju’ngere, förena), språkv., modus, som
uttrycker något tänkt el. önskat, t.ex. leve konungen]
Den germanska s.k. konjunktiven utgår,
från-räknat några delvis osäkra rester i
fornsprå-ken, historiskt sett från indoeuropeisk
opta-tiv. E.H.
Konjunkti’va, se Bindehinna.
Konjunktivi’t, inflammatoriskt tillstånd i
bin-dehinnan (se d.o.).
Konjunktu’r (till lat. conju’ngere, förena),
(sammanträffande av vissa) omständigheter;
den tillfälliga utvecklingstendensen, särsk.
inom det ekonomiska livet; (tids- el.
marknads) läge; (affärs) utsikter. — Nationalek.,
han-delsv. Stundom avses med k. läget i en viss
del av näringslivet, men i regel begagnas
uttrycket om de omständigheter, vilka påverka
näringslivet i dess helhet. K:s art avläses i
vissa statistiska uppgifter, vilka framförallt
ange prisnivå, räntenivå, utelöpande
sedelmängd, arbetslöshet och produktionsresultat.
Näringslivet har efter industrialismens
genombrott erhållit en starkt dynamisk
karaktär. Tekniska uppfinningar, vilkas
utnyttjande möjliggjorts genom en växande
kapitaltillgång, ha stärkt produktionsförmågan,
varigenom ökad behovstillfredsställelse har kunnat
beredas kulturländernas befolkning trots en
— 887 —
kraftigt stegrad folkmängd. Framåtskridandet
har emellertid haft ett rytmiskt förlopp, så
att under vissa år näringslivet präglats av en
forcerad verksamhet, högkonjunktur,
som alltid förr el. senare avbrutits av perioder
med starkt minskad livaktighet,
depression, lågkonjunktur. Omslaget mellan
hög-k. och låg-k. sker oftast under panikartade
former, då en handelskris el. kris säges
ha utbrutit. Jämte k.-växlingarna finnas även
andra former av periodicitet inom näringslivet.
Sålunda framkalla årstiderna
säsongrörelser, vilka ofta påverka k. Vissa forskare anse
sig kunna påvisa antagl. av strukturella
förändringar framkallade långtidsvågor inom
näringslivet. Denna vågrörelse skulle ha haft
toppar omkr. åren 1810, 1870 och 1920 och
bottenpunkter 1790, 1850 och 1895. Enl. denna
uppfattning äro vi efter 1920 på väg mot en
ny bottenpunkt o. 1950, under vilken tid hög-k.
endast bereda en tillfällig lättnad. Obestridligt
är, att prisnivån förefaller vara präglad av en
långtidsrörelse, men denna förklaras av andra
forskare genom hänvisning till mera tillfälliga
orsaker. Guldproduktionen har sålunda starkt
samband med prisnivån. Upptäckten av
guldfälten i Kalifornien 1848 och i Australien 1851
skulle kunna tänkas ha gett upphovet till den
uppåtgående rörelsen 1850—70, och den starkt
stegrade guldproduktionen 1890—1910 skulle
ha bidragit till den senaste stora toppvågen.
Fe vidare Penningväsen.
Konjunkturväxlingarna
omfatta i regel följ, moment: begynnande
k.-uppsving; hög-k.; kris; depression. Vid k.-cykelns
början råder föga livaktighet inom
näringslivet. Endast de nödvändigaste varorna köpas,
affärsmännen hålla så små lager som möjligt,
och industrien producerar långt under sin
produktionskapacitet. Den bristande
företagsamheten gör, att nybildat sparkapital icke
efterfrågas, varför räntenivån sjunker; arbetslöshet
vållar en likartad sänkning av lönerna.
Produktionskostnaderna äro alltså väsentligt
reducerade, och om det härskande misstroendet mot
framtiden kan övervinnas, inträder en
k.-förbättring. Till synes tillfälliga omständigheter
kunna här ge impulsen, ss. en teknisk
uppfinning, statsingripanden, krig, goda skördar
m.m. Har k.-uppsvinget börjat, bruka inom
något år näringslivets samtliga
produktionsreser-ver ha mobiliserats, hög-k. har inträtt. Under
denna råder ofta en nästan obegränsad tilltro
till framtiden. Sparkapitalet suges snabbt in i
näringslivet. Nya fabriker anläggas, och gamla
utvidgas. En kraftig realkapitalbildning
försiggår. Prisnivån är i stigande, och en mer el.
mindre kraftig inflation brukar följa hög-k.
— 888 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
