Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontaktapparater - Kontaktelektricitet - Kontaktfyndigheter - Kontaktgifter - Kontaktgoniometer - Kontaktkatalysator, kontaktsubstans - Kontaktledning - Kontaktmetamorfos - Kontaktmetoden - Kontaktsubstanser - Kontakt-tvillingar - Kontamination - Kontant - Kontemplation - Kontenans - Kontenta - Konteramiral - Kontereskarp - Kontereskarpgalleri - Konterfej - Konterfort - Konterparad - Konterripost - Kontinent - Kontinental - Kontinentala rörelser - Kontinentaldyner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTAKTELEKTRICITET
kunna varieras efter behov. Genom att
upprepa reaktionen i en serie autoklaver erhålles
som slutprodukt härdat fett jämte
kontaktsubstans, vilka skiljas från varandra genom
centrifugering. C.-A.N.
Kontaktelektricitet, se Elektricitet, sp.
272, och Galvanisk elektricitet.
Kontaktfyndigheter, geol., bergsvet., äro
me-tasomatiska malmer, som bildats i
kontaktzonen av en eruptiv bergart, varifrån de metalliska
ämnena härröra. K. kunna vara ant.
impreg-nationer i sidostenen el. pneumatolytiska
bildningar, som uppstått genom senare inverkan
av gaser från den eruptiva bergarten. K.A.G.
Kontaktgifter. 1) K. kallas vissa ämnen, som
äga förmåga att efter besprutning el.
bepud-ring döda insekter el. andra smärre djur och
som därför fått användning i växtodlingen.
Veikningarna av k. kunna vara av två slag,
bestående ant. däri, att ämnet åstadkommer
frätskador på djurens hud (ss. fallet anses vara
med t.ex. kvassia), el. däri att det tränger in
i andrören, genom dessa sprides i kroppen
och verkar förlamande på nervcentra. K. verka
kraftigast på insekter med tunn hud, men vissa
av dem (karbolineum, mineraloljeemulsioner)
kunna t.o.m. döda insekt- och kvalsterägg el.
åtm. hindra dessa från att kläckas. C.G.D.
2) Kem., se Katalys.
Kontaktgoniome’ter, se Goniometer.
Kontaktkatalysator, kontaktsubstans,
se Katalys och Kontaktapparater.
Kontaktledning, se Järnväg, sp. 837 och
fig. 26.
Kontaktmetamorfos [-få’s], se
Bergarts-metamorfos, sp. 660.
Kontaktmetoden, kem., se Svavelsyra.
Kontaktsubstanser,
seKontaktkataly-s a t o r.
Kontakt-tvillingar, kristallografi, detsamma
som beröringstvillingar (se d.o.).
Kontamination [-jb’n] (till lat. contamina’re,
besudla). 1) Med., förorening, nedsmittning. —
2) Språkv., sammanblandning el.
sammansmältning av språkliga uttryck, t.ex. använda sig av
till använda och betjäna sig av o.d., sv. dial.
skamper, skarp, till skarp och amper, el. det
felaktiga bringas till tiggarstavens rand, efter
avgrundens rand o.d. (se Katakres). Sålunda
uppkomna språkformer kallas k ont a mi
nation s- el. kompromiss- el.
blandformer. — Verb: k o n t a m i n e’r a. E.H.
Konta’nt (jfr fra. au comptant, för reda
penningar, till lat. computa’re, beräkna; jfr
Konto, Kontor) innebär eg., att en vara skall
betalas, samtidigt som den utlämnas till
köparen. Denna ståndpunkt intager Lagen om
köp och byte av lös egendom av 1905 (§ 70).
— 979 —
På gr. av gängse handelsbruk brukar dock
vanl. skälig tid medgivas för varans
uppackning, besiktning o.s.v., vilken tid ofta
utsträc-kes till 10, 14 el. t.o.m. 30 dagar. Extra k.
är en skärpning av k.-begreppet, som dock
ibland medför betalningsskyldighet först 8 el.
10 dagar efter leveransen. K. mot
dokument (eng. documents against payment) se
D/P. Vhgn.
Kontemplation [-jo’n] (av lat. contempla’re,
åskåda, särsk. att försjunka i åskådande av
sitt eget inre), har inom filosofien betecknat
en världsfrånvändhet, under vilken man
fördjupar sig i skådande av tingens väsen, av Gud.
Ofta är k. liktydig med intuition. En
kon-t e m p 1 a t i v natur säges den ha, som är
mera lagd för betraktelser än för handling. H.L.
Kontenans [-a’rjs], fattning, självbehärskning.
Konte’nta (till lat. contine’re, sammanfatta),
(sammanfattning av) huvudinnehållet.
Konteramiral, sjökrigsv., lägsta
flaggmans-graden (se Amiral).
Kontereska’rp (fra. contre-escarpe), yttre
gravsluttning av en befästnings stormgrav. K.
bör ha en höjd av minst 6 m. och göras så
brant som möjligt, varför den vid grävda
gravar förses med stödmur av armerad betong.
A.W.G.
Kontereskarpgalleri, i kontereskarpen
belägen kasematt (se d.o.) för gravförsvaret (se
Fort).
Konterfej [-fä’j] (av fra. contrefait, eg.:
efterbildad, eftergjord), porträtt, avbildning; nu
blott skämtsamt el. vardagligt.
Konterfort, se Beklädnadsmur.
Konterpara’d, i fäktning en parad, varvid
klingan (vapnet) efter att ha förts i en båge
under (över) motståndarens vapen uppfångar
detta och för det till utgångsläget. Alla
paraderna (kvart, sixt o.s.v.) ha en dylik k.
(konter-kvart o.s.v.). Jfr Fäktning. O.K-gh.
Konterripo’st, ripost (se d.o. och Fäktning).
Kontine’nt (av lat. co’ntinens,
sammanhängande), sammanhängande fastlandsmassa.
De 4 stora k. äro Gamla världen (Eurasien och
Afrika) 79,9 mill. kvkm., Nya världen
(Nord-och Syd-Amerika) 37,6 mill. kvkm., Australien
7,6 mill. och Antarktis c:a 14 mill. kvkm. K.
användes också i betydelsen världsdel. —
Kontinenten, Europas fastland i motsats till
Brittiska öarna och Skandinavien. J.F.
Kontinenta’1, hörande till en kontinent,
fastlands-; inlands-; världs (manna) mässig;
storslagen.
Kontinentala rörelser, se
Epirogeneti-ska rörelser och
Kontinentalförskjutning.
Kontinentaldyner, inlandsdyner, se Dyner.
— 980 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
