Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontradans - Kontradiktion - Kontradiktorisk - Kontradiktoriskt förfarande - Kontrafagott - Kontrafakt - Kontrahent - Kontraindikation - Kontrakt - Kontraktion - Kontraktionsteorien - Kontraktsadjunkt - Kontraktsbrott el. avtalsbrott - Kontraktsprost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTRAKTSPROST
tades, oftast till kadriljform (se K a d r i 1 j) och
förekommo även i Sverige ända till slutet av
1800-talet. Till k. höra även angläs, fransäs och
lansiär (se d.o.). — I Feuillets ”Choréographie”
(1700) omnämnes en contredanse, som eg.
betecknar ett pas de deux, i vilken de dansande
paren dansa emot (contre) varandra. V.F-i.
Kontradiktion [-fo’n], log., motsägelse (se
d.o.). Jfr Contradictio och
Kontra-diktorisk.
Kontradikto’risk, fil. K. kallas i logiken (se
d.o.) förhållandet mellan a) två begrepp, varav
det ena negerar det andra och omvänt (t.ex.
A och icke-A el. dödlig och odödlig), el. mellan
b) två omdömen, varav det ena negerar det
andra och omvänt (t.ex. ”Alla S äro P” och
”Några S äro icke P” el. ”Alla gossar äro
rödhåriga” och ”Några gossar äro icke
rödhåriga”) ; en slutsats från det ena av dessa
omdömens sanning till det andras falskhet el.
omvänt kallas en
kontradiktionsslut-s a t s. — Begrepp, som ömsesidigt utesluta
varandra men som icke äro k., t.ex. olika
artbegrepp, som höra under samma släktbegrepp
(engelsman, fransman, norrman, svensk, etc.
under släktbegreppet européer), kallas
konträra begrepp. J.J.
Kontradikto’riskt förfarande, jur.,
processfö-ring under utväxlande av yrkanden och
genmä-len, det normala förfarandet i modern
civilprocess, kännetecknat av att båda parterna yttra sig
i saken el. åtm. haft tillfälle yttra sig över
motsidans påståenden. K.f. innebär alltså, att ingen
får dömas ohörd, en huvudprincip i nyare
processrätt, men tillika att dom får meddelas
endast på grundval av i processen förebragt
material el. notoriska förhållanden, icke på
domarens privata kunskap om tvisteföremålet. E.K.
Kontrafagott, träblåsinstrument, större än
den vanliga fagotten (se d.o.) och stämd en
oktav djupare.
Kontrafa’kt, mus., en sång, vars text ersatts
av en annan, oftast av motsatt innehåll. Ex. på
k. äro de äldsta kristna hymnerna (se d.o.)
och en del av de första protestantiska
kyrkovi-sorna (se d.o.). C.A.M.
Kontrahe’nt (till lat. contra’here, avtala; jfr
Kontrakt), medpart i ett avtal. —
Kontra h e’r a, ingå överenskommelse om, göra
upp om.
Kontraindikation [-Jo’n], med., se
Indikation.
Kontra’kt (lat. contra’ ctus, till contra’here,
sammandraga; avsluta [en överenskommelse]).
1) Urspr. avtal i allm., numera i regel om ett
skriftligen uppgjort och av parterna
undertecknat dokument, upptagande (samtliga) avtalade
villkor vid en betydelsefullare affärsuppgörelse.
— 989 —
Jfr Certeparti, Köpekontrakt, Ä
k-tenskapskontrakt. E.K.
2) I Sverige benämning å en kontraktsprosts
(se d.o.) ämbetsområde, en underavd. av stiftet.
K. bestå av ett växlande antal pastorat. 1931
funnos 186 k. i landet. Stockholm står utanför
k.-indelningen. E.K.
Kontraktion [-fo’n] (lat. contra’ctio),
sammandragning.
Fys. V o 1 y m-k. uppträder i allm. hos
kroppar vid deras avkylning. Blandas olika vätskor,
inträder ofta en k., i det att den slutliga
vätske-volymen är mindre än summan av de enskilda
vätskornas volymer. Denna k. är i allm. åtföljd
av värmeutveckling. — En vätskestråle, som
utströmmar ur ett kärl, undergår k. — Ang. k.
vid sträckning av kroppar, s.k. tvä r-k., se
E 1 a s t i c i t e t och Hållfasthet. N.R-e.
Kontraktionsteori’en utgår från Kant-Laplaces
nebularhypotes och innebär, att jordklotet
undergått och undergår en genom värmeförlust och
avkylning orsakad krympning. Efter denna
volymminskning i det inre måste det yttre, redan
avkylda, fasta skalet, jordskorpan, anpassa sig,
vilket antages ske genom horisontell
sammanpressning i bergskedjeveck inom de svagare
zonerna, geosynklinalerna. K., som i mer el.
mindre modifierad form fortfarande äger
anhängare, har ss. förklaring till de stora
nivådifferenserna i jordytans relief fått vika för
kontinen-talförskjutningsteorierna. G.Fn.
Kontraktsadjunkt, e.o. präst, som förordnas
att inom ett av de nordligaste kontrakten av
Luleå stift biträda prästerskapet med
gudstjänster, förrättningar, sjukbesök,
konfirmandundervisning m.m., företrädesvis i avlägsna
trakter. Antalet k. är 7 (1932). A.M-n.
Kontraktsbrott el. avtalsbrott kallas
brytandet av en förpliktelse, åtagen i kontrakt
(avtal). K. kan innebära fullst. underlåtande
att fullgöra förpliktelsen el. ock i ett el. annat
avseende oriktigt fullgörande. Alltefter art och
omfattning, men även efter skulden till k. (den
brytandes viljeinställning), bedömes k. olika:
det föranleder, dock ingalunda obetingat,
skade-ståndsskyldighet och berättigar den kränkta
parten att helt el. delvis frånträda kontraktet
(avtalet) genom att ”häva” el. ”uppsäga” det.
Straff för k. var i äldre rätt långt vanligare
än nu. Ex. på k., se Dröjsmål, Fel eller
brist, Lockout och Strejk. C.G.Bj.
Kontraktsprost (jfr Prost), präst inom sv.
kyrkan (i regel kyrkoherde), som förestår ett
kontrakt (prosteri). K. tillsättes av biskopen
på förslag av kontraktets präster. K.-ämbetet
förmedlar i vissa fall (cirkulär, kollektmedel)
förbindelsen mellan domkapitel och
pastorsäm
— 990 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
