Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparmalm - Kopparmatte - Kopparnickel - Kopparorm - Kopparormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPARORMEN
näml, huvudsaki. k u p r i t (röd k., Cu90)
samt i mindre mån malakit (grön k.,
Cu9CO3 (OH) 2) och kopparlasur (a z
u-r i t, blå k., Cu3(CO3)2(OH)2). De äro mest
sekundärt bildade malmmineral i form av en
serie vittrings- och omvandlingsprodukter av
föregående malmgrupp, varvid i sista hand
kar-bonaten uppstå. De över grundvattensnivån
belägna delarna av sulfidmalmerna angripas
härvid kemiskt av bl.a. luftens kolsyra och
syre samt utlösas för att sedermera vid
beröring med den underliggande friska
sulfidmal-men ånyo utfällas, bl.a. i form av nybildad
kopparglans. Den på detta sätt i och under
grundvattensnivån sekundärt bildade
anrik-ningszonen förekommer knappt i
Fennoskan-dia men brytes i övrigt allmänt, t.ex. i U.S.A.,
även om kopparhalten ej överstiger 2 °/o. —
3) Atakamit (Cu2CI(OH)3) intar en
särställning, då den blott är känd i ett fåtal
större förekomster, bl.a. i Atakamaområdet i
Chile, där den exploateras. Dess bildningssätt
är ej närmare känt. — 4) G e d i g e n,
metallisk koppar i brytvärda mängder är
sällsynt och saknas i Fennoskandia. Den från
mitten av 1800-talet brutna, synnerligen rika
förekomsten vid s. sidan av Lake Superior
(övre sjön) i U.S.A. utgöres av basiska lavor
(diabasmandelsten), växlande med
sandstens-och konglomeratbanker, inneslutande ända till
flera 10-tal ton stora, sammanhängande,
oregelbundet formade massor av koppar.
De såvitt känt tidigast brutna
k.-förekomsterna torde vara de vid Wadi Maghera på
Sinai, som synas ha nyttjats så tidigt som c:a
3700 år f.Kr. De bekanta, ss. outtömliga
ansedda fyndigheterna vid Rio Tinto i prov.
Hu-elva i Spanien brötos redan av fenicier,
kartager och romare. De lågo sedan nere ända till
mitten av 1700-talet. St. Kopparberget (Falu
gruva), där brytningen började senast o. 1280
och som var Sveriges såvitt känt första
koppargruva, blev härigenom under
1500—1600-ta-len världens största kopparproducent, en
ställning, som Rio Tinto sedermera återerövrade och
behöll fram till mitten av 1850-talet. Upptäckten
av Lake-Superior-områdets väldiga tillgångar av
gedigen, prisbillig koppar förflyttade då
tyngdpunkten till U.S.A. De för världens
kopparproduktion f.n. viktigaste länderna äro i tur
och ordning följ.: U.S.A., Chile, Belgiska
Kongo med bl.a. fyndigheterna i Katanga, som
jämte de i Nord-Rhodesia väntas i en nära
framtid bli av ännu större betydelse, och
Ca-nada (se tab.). Bland svenska mer kända äldre
koppargruvor må nämnas Garpenberg (bruten
redan på 1300-talet), Åtvidaberg (från
1400-talet) och Riddarhyttan. De svenska k.-fyndig-
heterna äro numera alla obetydliga med
undantag av Skelleftefältets, som, när en allmän
brytning kommit i gång, torde kunna fylla en
väsentlig del av Sveriges behov. G.Fn.
Världens produktion av kopparmalm 19301).
(Enl. ”Statistisk årsbok för Sverige”).
Länder
Sverige ......................... 0,8 0,os
Finland ........................... 5 0,»
Norge ............................ 18 l,i
Jugoslavien ...................... 23 1,4
Spanien .......................... 59 3,?
Tyskland ......................... 27 l,t
Belgiska Kongo .................. 139 8,b
Britt. Sydafrika ................. 24 l,s
Bolivia2) ......................... 5 0,s
Canada .......................... 138 8,b
Chile ........................... 242 15,o
Cuba ............................. 16 l,o
Förenta staterna ................ 632 39,s
Mexiko ........................... 73 4,5
Peru ............................. 48 3,o
Japan ............................ 80 5,o
Australien ....................... 13 0,s
Andra länder ..................... 70 4,3
"’o av [-världs-produk-tionen-]
{+världs-
produk-
tionen+}
Världsproduktionen 1,610 100,0
*) Uppgifterna avse metallhalten i den uti resp,
länder brutna malmen.
2) Export.
Kopparmatte, folkligt och snart vedertaget
namn på en bronsstaty, en mansfigur i
knektkostym, gjuten av Gerhard Meijer (jfr
Klocka 1) i Stockholm 1648 och uppsatt på
skampålen el. kåken (se d.o.) på Stortorget i
Stockholm. Den har flera
gånger flyttats, 1776
till nuv.
Norrmalms-torg (då
Packartorget), sedan till
Ros-lagstorg (då
Träsktorget). 1833 föll K.
ned, förvarades en
lång tid i Statens
historiska museum men
flyttades efter
Stockholms nya rådhus’
tillkomst till dess
ves-tibul. I.
Kopparnickel, se
N i c k e 1 i n.
Kopparorm,
ödle-art, se O r m s I å.
Kopparormen, enl.
4 Mos. 21:6—9 en
orm av koppar, som
Mose på Jahves
befallning lät förfärdiga
till hjälp mot de
ormar, som under Kopparmatte.
— 1045 —
— 1046 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
1 ooo-tal
ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
