Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korff, Ivan - Korff, Hermann - Korfu - Korfu-affären - Korg - Korgarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORGARBETEN
lämnade K. ett betydande bibi., som sedan
delvis donerats till univ. i Helsingfors. W.H-t.
Korff [kårf], H e r m a n n August, tysk
litteraturhistoriker (f. 1882), sedan 1925 prof,
i Leipzig, har huvudsaki. ägnat sig åt
idéhistorisk litteraturforskning, varom hans huvudverk
”Geist der Goethe-Zeit” (2 bd, 1923—30)
vittnar. Bland övriga arbeten märkas ”Voltaire
im literarischen Deutschland des 18.
Jahrhun-derts” (2 bd, 1917), ”Humanismus und
Romantik” (1924), ”Die Lebensidee Goethes”
(1925) och ”Die Dichtung von Sturm und
Drang” (1928). A.Bd.
Korfu, ö och stad, se K e r k y r a.
Korfu-affären. På grekiskt område i
närheten av Janina mördades 27/s 1923 de 5
italienska medl. i en av ambassadörkonferensen (se
d.o.) tillsatt kommission för reglering av
Al-baniens gränser. Ralien ställde långt gående
krav på Grekland, bl.a. skadestånd av 50 mill.
lire. Då några av dessa krav avvisades, lät
Italien 31/s bombardera Korfu, varvid
åtskilliga dödades, samt ockupera ön. Grekland
hän-sköt K. till Nat. förb., medan Italien vägrade
erkänna ’ förbundets kompetens. Denna
uppfattning bestreds av bl.a. Hj. Branting. Genom
samarbete mellan förbundsrådet och
ambassadörkonferensen nåddes en för Italien
förmånlig lösning, varefter Italien utrymde Korfu.
K. utsatte Nat. förb. för dess svåraste
påfrestning dittills. P.Dhl;T.E-r.
Korg. 1) Se Korgarbeten.
2) I uttrycken få en korg, få avslag på
ett frieri, och ge en korg, ge avslag på ett
sådant, efter ty. einen Korb bekommen, efter
ett gammalt bruk att som tecken till avslag
sända friaren en korg, som upphängdes på hans
dörr. Urspr. efter ett uttryck, som betydde
”falla genom korgen” (jfr sv. falla igenom,
underkännas i examen) och anslöt sig till en
gammal sed, som bestod däri, att ungmön till den
väntande älskaren nedhissade en korg, vars
botten dock för misshagliga friare gjordes så
svag, att han föll till marken. En medeltida
saga berättar om Vergilius i samma
belägenhet. I äldre sv. i stället ofta få (k a 1 v)s k i n n,
få en vit hatt, mlty. de schüfele
bekommen, d.v.s. få skyffeln, allt syftande på äldre, nu
icke gängse sedvänjor. E.H.
3) Bot., blomkorg, . se
Blomställning, sp. 231.
Korgarbeten stå tekniskt nära flera grenar av
textilkonst och anses av flera forskare nära
sammanhänga med dessa, t.ex. med vävnad.
Man kan skilja på flera huvudtekniker, f 1 ä
t-ningen el. den vävnadslika k., ant. med
stående el. liggande ”varp” av spröt el. vidjor
el. med lika varp och inslag. Den sista
tekni
— 1077 —
ken förekommer mest i spån-k., men var känd
redan i Egypten som stolsits-k. i läder. Vidare
utföras k. i gallerflätning, bildad av grupper av
vidjor, som läggas flata bredvid varandra. En
helt annan teknik äro de ”bundna” k., där en
fortlöpande spiral av vidja, halm el. dyl. bildar
stommen. Varven lindas och förbindas efter
flera olika mönster och system. Hos k u 11
urfolk e n ha k. alltid spelat en mycket stor roll.
Materialet har, allteftersom naturtillgångar
före-funnits, varit halm, gräs, säv, rotting, kvistar,
grenar, bark, näver och spån samt främst
korgpil (Salix vimina’lis), ansett som världens
främsta ämne för k. — Till k. i vidaste
bemärkelse måste räknas de inhägnader och väggar
i flätverk, som voro särsk. vanliga under
medeltiden. Möbler ha, särsk. i Södern, men även
i Tyskland och Sydsverige, ofta flätad
halmsits i k. Modern möbelindustri efterbildar
dylika i sjögrässnodder. Sängar av spån i k. ha
förekommit i mellersta Sverige. Hela möbler,
särsk. stolar, tillverkas i k. i många länder,
även i Sverige i stor skala. De vackraste
komma från Filippinerna. Rottingflälning till
sitsar inkom i möbelkonsten med barocken. —
För det praktiska livets många och skiftande
behov, ss. förvaring och transport av tvätt, av
säd (stora tunnor i halm-k.), fjäderfä, frukt,
grönsaker, ägg o.a. matvaror, särsk.
marknadsvaror, för ostberedning, bikupor m.m., ha k. av
alla möjliga former, storlekar och tekniker
begagnats ända från antiken fram till modern
tid. I sv. manlig hemslöjd ha k. alltid varit en
mycket viktig gren. Grova enkorgar för kol,
löv, jord o.s.v. tillverkas mest i Skåne,
Blekinge, Småland och Värmland. Spånkorgar
göras mest i s. Sverige samt Dalarne. Spånkistor
äro typiska för Älvsborgs län. Rotkorgar av
finaste arbete och gamla mönster göras i många
trakter, men särsk. i Västerbotten. Blekinge är
känt för stor variation och omsorgsfullt
utförande inom allehanda grenar av k. — I
utlandet äro numera särsk. Sardinien och
Sicilien kända för vackra k., vanl. med figurdekor
i färg. Vackert flätade k. av djup
pyramidform ses mycket som marknads- och
transportkorgar i Tyskland. Näver-k. tillverkas vackrast
i Finland. Kina och Japan tillverka för eget
bruk och export utomordentligt konstnärliga k.
av alla slag i bambu, fiber och rotting. — Litt.:
N. Lithberg, ”Sv. korgslöjd” (i ”Rig”, 1921);
”Hemslöjdskommitténs betänkande”, 1 (1918). I.
K. hos naturfolken. Flätverk tillhöra
det äldsta kulturinventariet hos ’människorna,
varför vi också påträffa korgar hos de mest
primitiva folk. Materialet hämtas så gott som
uteslutande ur växtvärlden: tågor, rötter, blad
etc. Av ett palmblad kan flätas en användbar
— 1078 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
