Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krafft, David von - Krafft, 1. Per d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFFT
Venedig, Rom och Bologna. 1694—96
tillbrag-tes i Paris, där Largillière och de Troy vid
denna tid stodo i förgrunden; härifrån
hem-kallades K. av Karl XI för att 1698 efterträda
Ehrenstrahl som hovmålare. Ett stort antal
porträtt från åren omkr. sekelskiftet och
1700-talets första decennier vittna om K:s
verksamhet. Främst märkas den kungl. familjens medl.;
porträtten av Hedvig Eleonora och
prinsessorna äro representanter för den starkt typiserande
läggning, som särsk. damporträttet antar. För
den eleganta tekniken med öppna penselstreck
och den aristokratiska el. stämningsbetonade
posen torde den engelska porträttkonsten efter
Lely främst ha haft betydelse. K:s produktion
genomgår emellertid en utveckling mot tyngre
målningssätt och mera trovärdig realism. Som
Karl XH:s målare har K., särsk. med porträtten
av Lundatypen 1717 (se pl. vid Karl XII),
lämnat viktiga bidrag till dennes karakteristik.
I en större duk, den Hildebrandska
familje-tavlan på Nynäs med 24 porträtt, blottas
kom-positionella brister. Samlingarna på Gripsholm
och Drottningholm äga jakt- och djurbilder av
K:s hand. Med den Ehrenstrahlska traditionen
betecknar K. en brytning för att själv verka
skolbildande: bland hans lärjungar spåras hans
inflytande hos J. D. Swartz, G. E. Schröder,
L. Pasch d.ä. och O. Arenius. — Litt.: A. Hahr,
”D.v.K. och den Ehrenstrahlska skolan” (1900).
K.E.S.
Krafft. 1) P e r K. d.ä., porträttmålare (1724
—93). Under studietiden i Uppsala (1736)
framträdde hans
konstnärliga anlag,
och från 1739 var K.
under flera år elev
hos porträttmålaren
J. H. Scheffel i
Stockholm. Ett
självporträtt från 1745 och
ett porträtt av hans
syster Anna Lisa, g.
Askblom (båda i
privat ägo) visa, att han
tillägnat sig Scheffels
stil, men färgen är
tunn. K. begav sig 1747 till Köpenhamn, där
han kom under Pilos inflytande, vilket synes
i de 1748 signerade porträtten av Anna Bohr
och en fröken Leijonhuvud som herdinna
(båda i privat ägo) med deras bleka, pastellartade,
blå färgtoner och lösa, plastiska form. 1749
var K. i Skåne och målade landshövding W.
Lindenstedts porträtt i barockstil. K. fick en
mecenat i Danmarks dåv. finansminister,
ge-heimerådet greve Otto Thott, åt vilken han
kopierade flera hundra släktporträtt på olika
Per Krafft d.ä.: Konstnärens barn. 1783.
Konstakademien.
danska slott, vilka samlades på Gaunö. 1752
fick K. även måla greven och grevinnan Thotts
samt deras dotters porträtt (nu i Frederiksborg
och Gaunö), vilka förete en fastare form. Ett
dubbelporträtt av de båda systrarna Colstrup
visar ännu beroende av Pilo i formen och i
koloriten (Nationalmuseum, Stockholm). 1755
for K. till Paris, där han under flera års tid
åt greve Thott utförde ett par hundra kopior
efter Rigaud, Largillière m.fl. (nu å Gaunö).
Samtidigt studerade K. i Roslins ateljé och
hjälpte denne, som nu började få ökad
kundkrets. K. målade i Paris bl.a. greve Nils Nilsson
Bonde i studerkammaren samt några
genreporträtt, t.ex. av en skärsliparpojke i trekantig hatt
(1757) och ung flicka, som spelar lira (1758).
I sådana genrebilder efterföljde han
Greu-zes stil, som nu började bli på modet. Det
franska porträttmåleriets och särsk. Roslins
fasta, plastiska form och eleganta kolorit
tillägnade sig K. under de av flitigt arbete
fyllda Parisåren. 1762 skaffade Roslin honom
befattning som prof, vid markgrevens av
Bayreuth konstakad. K. utförde här ett briljant
porträtt av markgrevens dotter, den sköna
hertiginnan av Württemberg (nu i
Nationalmuseum, Stockholm), samt ett porträtt av
markgrevens vän, ambassadören greve Fr. Ellrodt
(nu å kungl. jaktslottet Vrana vid Sofia). Men
efter markgreve Fredriks död upplöstes akad.,
och konstnärerna skingrades. K. begav sig
därefter till Italien, där han besökte Bologna och
— 1173 —
— 1174 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
