Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kristina (dansk, norsk och svensk drottning) - 2. Kristina (dansk prinsessa) - Kristina (hertiginna av Holstein-Gottorp) - Kristina (hertiginna av Lothringen) - Kristina Magdalena (pfalzgrevinna av Pfalz) - Kristina (drottning av Spanien) - Kristina från Stumbelen - Kristineberg - Kristinebergs zoologiska station - Kristine församling - Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINEHAMN
het och visade särsk. omsorg om
franciskan-orden. E.Lö.
2) K., prinsessa, se nedan Lothringen.
H o 1 s t e i n-G o 11 o r p. K., hertiginna (1543
—1604), dotter till Filip den ädelmodige av
Hessen. K. var en av de furstinnor, till vilka
Erik XIV friade, och förmäldes sedermera med
hertig Adolf av Holstein-Gottorp. Med honom
hade hon 10 barn, av vilka dottern Kristina
blev moder till Gustav II Adolf. K. var
genomträngd av en varm protestantisk religiositet
och har förf, åtskilliga psalmer och en bönbok.
P.S.
Lothringen. K., hertiginna (1522—90),
dotter till Kristian II av Danmark och kejsar
Karl V:s syster Isabella (Elisabet), växte upp i
Mecheln i Nederländerna, där fadern vistades
efter sin flykt från Danmark. I enlighet med
kejsarens önskan förmäldes hon 1534 med
Francesco Sforza, hertig av Milano, vilken
avled 1535. 1541 gifte kejsaren henne med
hertig Frans av Lothringen, efter vars död 1545
hon en tid styrde hertigdömet och senare
(1552—78) vistades där, sedan hennes son Karl
tillträtt regeringen. Hon gjorde sig känd för
sina outtröttliga intriger i syfte att
tillvarataga sina arvsanspråk på de nordiska rikena;
1564—67 underhandlade hon med Erik XIV i
syfte att åstadkomma ett förbund med Sverige
mot Danmark. Med sina släktförbindelser och
sin stora begåvning var hon en icke
obety-dande politisk faktor. — Litt.: J. Cartwright,
”Christina of Denmark” (1913); I. Andersson,
”Erik XIV och Lothringen” (i ”Scandia”, 1933).
Den danske förf. Börge Janssen har behandlat
hennes liv i en romantrilogi. LA.
Pfalz. K. Magdalena, pfalzgrevinna
(1616—62), äldsta dotter till pfalzgreve Johan
Kasimir, äktade 1642 brodern Karl Gustavs
vän, markgreve Fredrik VI av Baden-Durlach
(se denne), och följde honom strax därefter
ut till Tyskland. P.S.
Spanien. K., drottning (1806—78), se M
a-r i a Kristina.
Kristina från Stumbelen [Jto’m-], tysk
mystiker (1242—1312), f. i byn Stumbelen (nu
Stommeln) nära Köln, där hon en tid vistades
ss. begin (se d.o.), hängav sig åt hård askes
och föll tidigt i typiskt patologiska extaser
(djävulsbesallhet o.d.), vilka stundom
kulminerade i stigmatisering (se d.o.). Kring K.
samlades en krets av fromma vänner, till vilka
hörde den sv. dominikanmunken Petrus de
Dacia (se denne), som ägnade henne en
svärmisk kärlek och skrev hennes levnadsteckning;
även deras brevväxling finnes bevarad.
K.-le-genden är intagen i ”Acta sanctorum” 2/«. S.N.
Kristineberg, gods på Kungsholmen, Stock-
Kristineberg på Kungsholmen.
holm, vilket på 1600-talet tillhörde Lennart
Torstenson. Till K. var 1867—1930
Frimurareordens i Stockholm barnhem förlagt, vilket
sistn. år flyttades till egendomen Blackeberg
vid Mälaren. Th.P.
Kristinebergs zoologiska station i
Fiskebäcks-kils kommun upprättades först 1877 av prof.
S. Lovén, men Kristineberg hade alltsedan B.
Fries’ besök 1835 varit samlingsplats för
havs-biologer. Stationen består av flera byggnader,
sommarlaboratoriet från 1885,
vinterlaboratoriet från 1905, tillsammans innehållande 15
arbetsrum, bibi., föreläsningssal, akvarier m.m.,
och boningshus för de studerande, för
föreståndare och prefekt samt är försedd med
motor-och segelbåtar. K.z.s. har tillkommit genom
donationer av den i Brasilien bosatte läkaren
A. F. Regnell och av konsul och fru G. E.
Broms. Till stationen hör hemmanet
Fiskebäck, gåva av prof, och fru G. Retzius. Kurser
i havsbiologi hållas i juni för studerande vid
univ. och högsk. K.z.s. äges av
Vetenskaps-akad. O.C-n.
Kristine församling. 1) Församling i
Göteborg (se d.o., sp. 179). — 2) Församling i
Falun (se d.o.); 9,604 inv. (1932).
Kristinehamn (efter drottning Kristina),
stapelstad i Värmlands län, på en av Varnan och
Lötälven genomrunnen, av c:a 100—150 m.
höga skogsklädda höjder omgiven liten slätt vid
Varnumsviken av n.ö. Vänern; 29,»4 kvkm.,
därav 29,6# land; 12,627 inv. (1932). Det
stadspla-nerade området upptager c:a 4,95 kvkm.
Där K. nu ligger, fanns sedan lång tid
tillbaka en viktig omlastnings- och förrådsplats
för det järn, som fraktades ut från Bergslagen,
och de livsmedel, som fördes från
Västergötland till ö. Värmland. På Varnans n. strand
och vid nuv. inre hamnen, v. om torget, låg
en sedan mitten av 1300-talet känd sätesgård,
Bro, som i slutet av 1500-talet ägdes av fru
Anna Bielke till Åkerö och hertig Karl. 1572
- 69 —
— 70 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
