Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krysografi - Krysoidin - Krysokoll(a), kiselmalakit - Krysolit - Krysopras - Krysostomos - Krysotil, serpentinasbest - Kryss - Kryssa - Kryssare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYSOIDIN
skriva med guld (guldvätska; jfr B o k m
å-leri), florerade i det äldre bysantinska riket,
varifrån man har flera dyrbara handskrifter
med guldskrift på purpurfärgat pergament (se
Bysantinsk konst, sp. 520). K. upptogs
också i Västerlandet och florerade där under
den karolingiska tiden, t.ex. Karl den skalliges
”Codex aureus”, München (en annan sådan i
Kungl. bibi, i Stockholm, seCodexaureus),
och bibehöll sig längst på Irland. K. har även
ingått i det ryska ikonmåleriet, särsk. hos den
s.k. Stroganovskolan (o. 1600). — Även silver
skrift användes (se Codex argenteus).
E.W.
KrysoidFn, kem., se
Diaminoazoben-s o 1.
Krysoko’ll(a), kiselmalakit, miner., ett
vattenhaltigt kopparsilikat, CuO . SiO2 + aq.,
som förekommer derbt el. tätt i koncentriska
aggregat, mest skorpor el. stalaktiter,
spansk-grönt till blågrönt med vitgrönt streck. K.
förekommer samman med andra kopparmineral, i
sht malakit, av vilka k. är en
omvandlingsprodukt, samt är på sina ställen en värdefull
kopparmalm, t.ex. i Arizona. K. har även
någon användning som prydnadssten. K.A.G.
Krysoli’t, miner., ädel varietet av olivin (se
d.o.), genomskinlig med klart blekgrön till gul
grön färg; dess hårdhet är 6,5—7 och spec. v.
3,2—3,6. K. användes som ädelsten, slipad ant.
i fasetter el. som karbunkel. Den är funnen
på Ceylon, i Burma och Brasilien. —
Orientalisk k. är en ljusgrön krysoberyll,
sibirisk k. en ljusgrön granat, en demantoid.
K.A.G.
Krysopra’s, miner., en lökgrön till äppelgrön
varietet av kalcedon (se d.o.), färgad av någon
nickelförening. Den användes ss. smyckesten,
vanl. slipad som karbunkel. K.A.G.
Kryso’stomos, grekisk kyrkofader, se C h r
y-s o s t o m o s.
Krysoti’1, serpentinasbest, miner, (se
Asbest, med bild), en varietet av serpentin
(ett vattenhaltigt magnesiasilikat, 3MgO,2SiO2,
2H2O), med trådig textur, sidenglans och
grönaktig färg, vanl. olivgrön, men även ljusare.
Trådarna stå alltid vinkelrätt mot
förklyft-ningsytorna. K. är i flera avseenden överlägsen
hornbländeasbesten, är eldfast och låter lätt
bearbeta sig till garn och vävnader. Canada
är den förnämsta produktionsorten för k. K.A.G.
Kryss (jfr Kryssa). 1) Ett snett kors X
(Andreaskors) el. ett rakt, liggande kors X
jfr kryssbänsel, kryssprick.
2) På kryss, se Kryssa.
3) I sammansättningar ss. kryssvant,
kryss-märssegel m.fl. om rigg och segel hörande till
— 199 —
kryssmasten, den aktersta masten å rå
tacklat fartyg med minst 3 master. T.Hrn
4) Textil., se L ä s s.
Kryssa (holl. kruisen, ytterst till lat. crux,
kors), 1) genom segling i sicksackkurser
förflytta sig mot vinden, ligga på kryss;
härom och om ”kryssning” med vinden se
Segling; 2) befinna sig till sjöss på långfärd,
turistresa el. på bevakning, ofta bestämd till
visst farvatten. T.Hrn.
Kryssare. 1) Sjökrigsv., krigsfartyg, som
förena förmågan att utveckla god art.-kraft med
hög fart. Utvecklingen efter världskriget har
lett fram till två skilda k.-typer, W a s h i n
g-t o n-k. och lätta k. Den förra har givits
de dimensioner, vilka i Washingtonavtalet 1922
fastställdes ss. maximum för k., näml. 10,000
tons deplacement och 20,s cm. kanonkaliber.
Dylika k. ingå nu i de stora sjömakternas
flottor och föra 8—10 st. 20,3 cm. kanoner, 12—22
st. luftvärnspjäser, 6—9 torpedtuber och 2—6
flygplan, som utskjutas från 2 katapulter; fart
31—35 knop. Deras verkliga deplacement med
fyllda förråd torde uppgå till 12,000—14,000
ton. Typens stora svaghet är det minimala
pansarskyddet, vilket är betydligt sämre än å
föregångaren i utvecklingen, p a n s a r-k. Den
lätta k. är bestyckad med kanoner av högst
15,5 cm. kaliber. Inom denna typ äro
variationerna stora. Deplacementet är 4,000—9,000
ton, antalet kanoner 6—12 av 12—15,5 cm.
kaliber, och 8—12 luftvärnspjäser, torpedtuber
6—12 och flygplan 1—3; farten är 27—40 knop.
— I sjökriget tilldelas k. främst spanings-,
mi-nerings- och bevakningsuppgifter och bildar
taktiskt sett en mellanlänk mellan jagaren, som
den stödjande följer, och slagfartyget, från
vilket den skall bortdriva anfallande jagare och
k. Inom stormaktsflottorna får k. en
omfattande användning i handelskriget (se d.o.). Det
är ur synpunkten av anfall mot och skydd för
sjöhandeln, som k.-typerna växt fram, i det
att U.S.A., som saknar ett bassystem på
världshaven, framtvingat den stora k. med en
aktions-radie, medgivande färden fram och åter över
oceanen. — M i n-k. är en lätt k., som byggts
med särsk. hänsyn till att kunna förvara och
fälla ett större antal minor än vanliga k. —
T o r p e d-k. är en föråldrad benämning på
de första lätta k. i sv. flottan, vilka voro
bestyckade med 4—6 kanoner och 1 torpedtub. —
H j ä 1 p-k., se Hjälpfartyg. — Sia g-k.,
se Slagfartyg. H.S-k.
2) Sjöv., segel- el. motorjakt (se J a k t) av
sådan storlek, form, byggnadssätt och
utrustning, att den lämpar sig för öppen sjö. K. bör
ha relativt stort deplacement med V-formade
sektioner för erhållande av mjuka rörelser
— 200 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
