Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulspruta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULSPRUTA
Fig. 1. Tysk orgelbössa (1604). Fig. 2. Gatlings revolverkanon (1866). Fig. 3. Fransk mitraljös
(1870). Fig. 4. Palmcrantz’ kulspruta (1875Ü
Kulspruta (förk. ksp), helautomatiskt
eldvapen av gevärs- el. grövre kaliber (upp till o.
25 mm.); kallas även maskingevär (ty.
Maschinengeivehr) el. mitraljös (fra.
mit-railleuse). Ett slags k. voro de mångpipiga
orgelbössor, som redan på 1300-talet
förekom-mo i Italien och senare bl.a. i Tyskland (fig. 1).
Efter införandet av bakladdningsmekanismer
konstruerades mer användbara f 1 e r p i p i g a
k. Sålunda antogs 1866 i U.S.A. Gatlings
”revolverkanon” (fig. 2) med 6—10 pipor,
vridbara kring en axel ung. som magasinet på en
revolver. Kalibern var 11—25 mm.,
eldhastigheten uppges till 120 skott/min. I Frankrike
infördes 1870 R e f f y e’s ”mitraljös” (fig. 3)
med 25 st. 13 mm. pipor, omslutna av en
bronsmantel; 125 skott/min. I Sverige konstruerade
ingenjör C. H. J. Palmcrantz på 1860-talet
en 8-pipig revolver-k. i trefotslavett, och 1875
infördes i armén en av honom uppfunnen 10-pipig
Fig. 5. Slutstycksrekyl med knäledslås
(Schwarzlose).
12 mm. k. med piporna bredvid varandra (fig.
4). En av T. Nordenfelt på 1890-talet
förbättrad typ (4-pipig) har använts i engelska
marinen. — Moderna k. äro i regel e n p i p i g a
(undantag se fig. 13) med helautomatisk
mekanism (se nedan). Den första k. av denna typ
konstruerades 1883 av nordamerikanen H i r a m
Maxim, som utnyttjade rekylen för me-
Fig. 6. Gasuttagningsmekanism
(Colt-Browning).
kanismens öppnande, omladdning och ny
av-fyring. Redan 1889 framställde en annan
nordamerikan, John M. B r o w n i n g, en k. med
gasuttag (se nedan). En liknande princip
tillämpades av österrikaren v. O d k o 1 e k, vars
o. 1890 uppfunna k. senare utvecklats och under
namn av Hotchkis s-k. antagits i flera
länder (Frankrike, Sverige 1900 m.fl.). Senare ha
talrika mer el. mindre nya k.-konstruktioner
sett dagen, benämnda efter uppfinnare el.
tillverkare, bl.a. Schwarzlose (Österrike, Sve-
Fig. 7. Svensk kulspruta m/14.
— 265 —
— 266 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
