Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunz, Hermann - Kunz, George Frederick - Kunze-Knorr-bromsen - Kunzen, Aemilius - Kunzit - Kuokimuodka - Kuokkanen, Erkki - Kuolajärvi - Kuo-min-tang - Kuopio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUOPIO
huvudsaki. åt militär förf.-verksamhet och har
utg. bl.a. ”Kriegsgeschichtliche Beispiele aus
dem deutsch-französischen Kriege von 1870—
71” (H. 1—18, 1897—1904) och ”Taktische
Beispiele aus den Kriegen der neuesten Zeit 1880
—1900” (3 bd, 1901—02). E.Bz.
Kunz [konts], George Frederick,
amerikansk mineralog och ädelstensexpert (1856—
1932), 1879 anställd som sakkunnig hos
juvele-rarfirman Tiffany & co. och 1883—1909
avd.-chef för ädelstenar och prydnadsstenar vid
U.S.A:s geologiska undersökning. K. har tagit
initiativet till införandet av den metriska
karatvikten. Bland hans talrika skrifter märkas
”Gems and precious stones of North America”
(1890), ”The curious lore of precious stones”
(1913), ”Magic of jewels and charms” (1915).
K.A.G.
Kunze-Knorr-bromsen [ko’ntsa-knår-], tekn.,
se Broms, sp. 1,250.
Kunzen [ko’ntsan], Frederik Ludwig A e m
i-1 i u s, dansk tonsättare (1761—1817), f. i
Lübeck, kom 1785 som musiklärare och dirigent
till Köpenhamn, där Det kongelige Teater
uppförde hans opera ”Holger Danske”, vilken
emellertid på gr. av den litterära fejd,
Bagge-sens text framkallade, snart måste nedläggas.
K. lämnade därefter besviken Köpenhamn och
blev kapellmästare i Prag; på Schulz’ initiativ
kallades han dock 1795 åter till Köpenhamn
att efterträda denne som kapellmästare vid
Det kongelige Teater. I denna egenskap
nedlade K. ett stort arbete för införandet av
Mo-zarts operor i Köpenhamn. Själv skrev han en
rad operor och sångspel: ”Hemmeligheden”,
”Dragedukken”, ”Erik Ejegod”, ”Gyrithe”,
”Kærlighed paa Landet” samt ”Vinhösten”;
dessutom kantater, oratorier och sånger. Medan
de flesta av hans dramatiska verk stå på den
mozartska stilens grund, betecknar ”Holger
Danske” övergången i Danmark till romantisk
smak. K:s sånger påminna åtskilligt om Schulz’
(som dock äro mera betydande); bådas
viskompositioner ha sina rötter i de tyska
visskolorna på 1700-talet men kunna emellanåt
röja vissa dansk-nationella drag. E.A.
Kunzit [kontsi’t], miner., ädelsten, uppkallad
efter G. F. Kunz, varietet av den till
pyroxen-gruppen hörande litiumhaltiga spodumen (se
d.o.), LiQO.Al2O3.4SiO2, är vanl. fullt
genomskinlig och har stark glans. K. är på gr. av en
ringa manganhalt violett till färgen,
varierande från mörkviolett till rosa och vit färglös
samt starkt pleokroitisk (se d.o.). Hårdhet
6,5—7; spec. v. 3,14-—3,19. K. förändrar färg
vid belysning med radium- och röntgenstrålar
samt vid uppvärmning. Den har funnits i s.
Kalifornien, San Diego och Riverside, samt på
Madagaskar. K.A.G.
Kuokimuodka, röse, som till 1896 ansågs
beteckna den punkt, där svenska, norska och
finska gränserna mötas. Nämnda år fastslogs,
att K. ligger ett stycke norrut på norsk-finska
gränsen. Jfr Treriksröset. M.P.
Kuokkanen [koa’k-], Erkki Veikko,
finländsk jurist och politiker (f. 1887),
rättsexa-men 1906, advokat i S:t Michel 1910—16 och
1919—25, v. häradshövding 1913, vid hovrätten
i Viborg 1917—19, borgmästare i S:t Michel
sedan 1926; led. av riksdagen sedan 1927
(Finska nationella samlingspartiet), v. ordf, i
grund-lagsutskottet 1928, ordf. 1929—30,
inrikesminister i Svinhufvuds ministär 1930—31. Th.
Kuolajärvi [koa’-], kommun i Uleåborgs län,
n.ö. Finland, vid gränsen mot Ryssland, 11,854
kvkm. 6,929 inv. (1931), finsktalande. Mdn.
Kuo-min-tang, nationalistpartiet i Kina (se
d.o., sp. 383—86).
Kuopio [koa’piå], residensstad i Kuopio län,
Finland, vid Kallavesi sjö; 53 kvkm.; 23,760
Kuopio. I fonden den forna domkyrkan.
inv. (1931), finsktalande. K. är främst en
handelsstad men har senare även fått betydelse
som industriort. Antalet industriella
anläggningar är 62 med 1,336 arbetare (1931). De
förnämsta av dessa äro: A.-b. H. Saastamoinens
anläggningar Haapaniemi rullfabrik (den
största i sitt slag i världen), Siikaniemi såg,
Koivu-niemi fanerfabrik, valskvarn och kraftverk,
A.-b. Savos stora tändsticksfabrik
(produktionskapacitet 500 mill. askar pr år), A.-b. Gust.
Ranins valskvarn m.fl. — K. står i
järnvägsförbindelse med kuststaden Kotka och genom
Saima kanal i sjöförbindelse med havet.
Staden idkar en livlig sjöfart på de inre vattnen
och är länets viktigaste handelscentrum med
stor spannmålsimport. — Vacker kyrka från
början av 1800-talet, stadshus, museum.
Parker: Snellmansparken med J. V. Snellmans byst
av Takanen, Väinölänniemi udde med
idrotts
— 325 —
— 326 —
Artiklar, som ieke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
