Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kål - Kåldolma - Kålfjärilar - Kålfluga - Kålfly - Kålgallmygga - Kålgallvivel - Kållands härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÅLDOLMA
Från v.: grönkål, kålrabbi, blomkål.
förgrenade del, den ännu outvecklade
blomställningen, som hos denna typ kommer fram
redan första sommaren, medan andra kåltyper
blomma och sätta frukt först andra året.
Broccoli el. sparriskål kan betecknas
som ett slags grövre och senare utbildad
blomkål, föga odlingsvärd i Sverige, då den alltför
ofta förstöres av vinterkölden, innan den
hinner skördas. — Med s p i r k å 1 menas icke en
särsk. kåltyp utan den produkt, som erhålles,
då man på våren skördar de sidoskott, som
växa ut från stammar av övervintrade ex. av
kruskål, rosenkål el. huvudkål och som
användes på olika sätt i hushållen. — Kålslagen
tillhöra de mest avkastande av alla köksväxter,
men för att nå full utveckling fordra de en
väl beredd och mycket näringsrik jord. De
lämpa sig väl för odling i kallare klimat och
utvecklas t.o.m. bättre under hösten än under
den varmare delen av sommaren. Tidiga
kåltyper kunna ge större avkastning i mellersta
Norrland än i Skåne. Alla kålslagen äro
särdeles näringsrika, i sht bladkål och brysselkål.
Se även Kålrot. C.G.D.
Kåldolma (till turk, dolma, ”fyllning”,
inkommet i svenskan direkt från Turkiet med
Karl XII:s hemvändande krigare), kötträtt med
kål. Köttfärs, blandad med kokta risgryn,
läg-ges i förvällda kålblad, vilka vikas till avlånga
paket el. dolmar. Dessa stekas väl och
serveras med steksås. För att få dolman att
bättre hänga ihop, kan man knyta om med snören.
G.Jg;l.N-y.
Kålfjärilar, PVeris, ett dagfjärilsläkte med 3
sv. arter, k å 1 f j ä r i 1 n, P. bra’ssicæ, r o
v-f j ä r i 1 n, P. rapæ, och rapsfjäril n, P.
napi, samt det närstående släktet Leuco’chloe
med den sällsynta och endast i s. Sverige
förekommande grönfläckiga kålfjäril n,
L. dapli’dice. Samtliga ha vita vingar med en
svart fläck i framhörnet och (utom hannen av
P. brassicæ) 1—2 svarta fläckar vid vingmitten
De båda förstn. ha undertill helt gula
bakvingar; rapsfjäriln har undertill brett mörk
skuggade ribbor och L. daplidice bakvingarnas
undersida grönfläckig. Vingbredden är hos
kål-fjäriln 50—64, hos rovfjäriln 42—50 och hos
rapsfjäriln 42—47 mm. De grönaktiga
Pieris-larverna, ”kålmaskarna”, leva av olika slags
kålsorter och kunna vissa år anställa betydliga
skador, särsk. på kålrötter och rovor. K.
övervintra som puppor och uppträda årl. i 2
generationer. I Sverige förekommer rovfjäriln till
Ångermanland, de båda andra Pieris-arterna i
hela landet. — Bild se pl. vid art. Fjärilar.
E. W-n.
Kålfluga, se Anthomyiinæ.
Kålfly, Bara’thra (Mame’stra) bra’ssicce, en
över hela Sverige utbredd fjäril av gruppen
nattflyn, med brunaktiga el. gulgrå framvingar
med delvis vit njurfläck och gulvit, W-böjd
tvärlinje vid utkanten; vingbredd 34—45 mm.
Bakvingar grå. Larverna leva på kålsorter,
särsk. vit- och blomkål. E.W-n.
Kålgallmygga, Contari’nia nastu’rtii, en
mycket liten, gulaktig, med vetegallmyggan nära
besläktad mygga, som lägger sina ägg på de
späda bladen av flera korsblomstriga växter
el. också i blomknoppar på
Nastu’rtium-arter-na. De framkomna larverna förorsaka genom
sitt angrepp en mer el. mindre stark krusning
av bladen, den s.k. k r u s s j u k a n, på vitkål,
blomkål, kålrötter m.fl., och om angreppet är
mycket starkt, kan följden bli, att huvudkålen
ej knyter sig normalt och blomkålen ej bildar
huvud o.s.v. S.Bgtn.
Kålgallvivel, se Kålvivlar.
Kållands härad, i Skaraborgs län, omfattar
Kållandshalvön (el. -näset), vars yttersta del
utgöres av Kållandsö (61,ro kvkm.), begränsad
i s. av de smala Björn- och Ullersunden, samt
det närmast s. därom och v. om Lidan liggande
fastlandet (se karta vid Västergötland)
el. socknarna Uvered, Järpås med Järpås mu
— 519 —
— 520 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
