Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kållands härad - Kållands kontrakt - Kållandsnäset - Kållands-Åsaka - Kållandsö - Kållered - Kållerstad - Kålmal - Kålmask - Kålmott - Kålpalm - Kålrabbi - Kålraps - Kålrot (kålraps)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÅLROT
nicipalsamhälle, Häggesled, Lavad, Tranum,
Tådene, N. Kedum, Väla, Gillstad, Mellby,
Kål-lands-Åsaka, Råda, Örslösa, Söne, Skalunda,
Rackeby, Gösslunda, Sunnersberg, Strö och
Otterstad; 439,62 kvkm., därav 437,76 land; 11,992
inv. (1932; 27 inv. pr kvkm.). Större delen av
K.h. är en ensidig, mot v. svagt sluttande
ur-bergshorst, som blott i ö., utmed Kinneviken
och Lidans dalgång, begränsas av en
förkastning men höjer sig endast några 10-tal m. över
omgivningen. Häradet är i allm. småkuperat
med talrika smärre bergkullar med huvudsaki.
n.n.ö.—s.s.v. strykningsriktning och mellan dem
sänkor, i kusttrakterna upptagna av vikar el.
sankmarker, i det inre av lerslätter.
Topografiskt framträdande äro två ändmoräner,
tillhörande det mellansvenska ändmoränstråket, som
på 2—3 km. avstånd från varandra gå från
ö.s.ö. till v.n.v., den n. och mindre
framträdande förbi Gösslunda och Rackeby, den s.
och kraftigare utbildade förbi Råda och
Skav-lunda kyrkor. Den förra skjuter med
Parkudden och Petens grund, den senare med
Hin-dens udde och grund långt ut i Vänern
(Dalbosjön). Åkerarealen uppgick 1927 till 233,39
kvkm. (53,3 °/o av landarealen), skogsmarken
till 132,50 kvkm. 1920 levde 72,6 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar, 9,8 % av
industri och hantverk. K.h. är en gammal
kulturbygd med många herrgårdar, tillhör
Lidköpings fögderi och Kinnefjärdings, Kinne och
Kållands domsaga samt är delat på 2 kontrakt;
Uvered, Järpås och Häggesled tillhöra Barne,
de övriga socknarna Kållands kontrakt, Skara
stift. Se även L ä c k ö. J.C.
Kållands kontrakt, i Skara stift, omfattar
större delen av Kållands härad (se d.o.), delar
av Åse och Kinnefjärdings härader samt
Lidköping och bildar 8 pastorat, näml. Lidköping;
N. Härene och Hovby; Sunnersberg, Gösslunda,
Strö, Rackeby och Skalunda; Örslösa, Söne,
Väla och Gillstad; Råda, Kållands-Åsaka och
Mellby; Tådene, Lavad, N. Kedum och
Tranum; Tun, Friel och Karaby samt Otterstad;
22,039 inv. (1932). ‘ J.C.
Kållandsnäset, se Kållands härad.
Kållands-Åsaka, s:n i Kållands hd,
Skaraborgs län, s.s.v. om Lidköpmg; 15,09 kvkm..
därav 14,88 land; 554 inv. (1932; 37 inv. pr
kvkm.); 11,75 kvkm. åker (1927; 79,o°/o av
landarealen), 1,58 kvkm. skogsmark. — Kyrkan
består av långhus (täckt av sandstensvalv) samt
utbyggt, rakslutet kor från den äldre
medeltiden och har många dyrbara inventarier,
fi-gursmyckad dopfunt, triumfkrucifix o.a.
bilder från medeltiden, ljuskrona av järn m.m.
— Pastorat: Råda, K.-Å. och Mellby, Kållands
kontrakt, Skara stift. J.C.;E.W.
Kållandsö, se Kållands härad.
Kållered, s:n i Askims hd, Göteborgs och
Bohus län, s. om Mölndal; 26,t7 kvkm., därav
25,26 land; 904 inv. (1932; 36 inv. pr kvkm.);
4,27 kvkm. åker (1927; 16,9% av landarealen),
7,54 kvkm. skogsmark. Vid Stretered finnes
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn med
ar-betshem och asyl tillhörande Göteborgs och
Bohus läns landsting samt Göteborgs stad. —
Pastorat: Mölndal, K. och Råda, Domprosteriets
s. kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
Kållerstad, s:n i Västbo hd, Jönköpings län,
v. om Bolmens nordände; 37,95 kvkm., därav
34,61 land; 524 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.);
3,30 kvkm. åker (1927; 9,5% av landarealen),
17,60 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Ås och
K., Västbo kontrakt, Växjö stift. M.P.
Kålmal, Plute’lla maculipe’nnis, en i hela
Sverige allmän malfjäril med långsmala,
blekbruna—brunsvarta framvingar med ett vågigt,
gulvitt längsband i bakkanten; spännvidd 11—16
mm. Bakvingar grå, mycket smala med långa
fransar. Larverna, som äro grågula el.
blekgröna, leva på kål och rovor och anställa särsk.
under torra somrar avsevärd skada. E.W-n.
Kålmask, se Kålfjärilar.
Kålmott, Mesogra’phe (Pio’nea) forfica’lis,
mottfjäril, som har ockragula framvingar med
2 bruna, sneda tvärlinjer, en mörk skuggfläck
vid diskfältets slut och ett mörkt streck i
fram-hörnet; vingbredd 26—28 mm. Bakvingar
mörkgrå med mörk tvärlinje. Larverna, som äro
gröna med vit sidolinje, äro skadedjur på
kål-sorter. Utbredd till Västerbotten. E.W-n.
Kålpalm, benämning på Eute’rpe olera’cea
jämte ett antal andra arter av palmsläktet
Euterpe, inhemskt på Antillerna och tropiska
Anderna från Guayana till s. Brasilien och
innefattande 10 arter, samtliga högvuxna
parblads-palmer med sirliga hängande bladflikar och
små, sött smakande svartblå bär. De unga
bladskotten ha användning som palmkål,
fruktköttet av särsk. E.
edu’lis till beredning
av palmvin. Som k.
betecknas även vissa
till andra släkten
hörande palmer, särsk.
Oreodo’xa olera’cea
(se Kung spalm).
O.Gz.
Kålrabbi, se Kål.
Kålraps, se
Kålrot.
Kålrot (k å 1 r a p s),
köks- och
lantbruks-växt, tillhörande fam.
korsblommiga, är
när
Kålrot.
— 521 —
— 522 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
