Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpingebro - Köpingesandsten - Köping—Hults järnväg - Köpingskommun - Köpings kontrakt - Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnvägar - Köpkraftparitet - Köpkurs - Köpman - Köpmanholm - Köpmanholmen - Köpmannaföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPMANNAFÖRENINGAR
Sockerfabriken i Köpingebro.
St. Köpinge s:n, Malmöhus län, 8 km. n.ö. om
Ystad, vid järnvägslinjerna Ystad—Eslöv och
Ystad—Gärsnäs—S:t Olof; 441 inv. (1931). I
K. ligger Sveriges största råsockerfabrik,
tillhörande Sv. sockerfabriks a.-b. J.C.
Köpingesandsten, geol., eg. en glaukonitisk
sandmärgel, tillhörande kritans övre del,
förekommer i s.ö. Skåne, särsk. i St. Köpinge s:n.
K.A.G.
Köping—Hults järnväg, Sveriges första
järnväg, avsågs 1852 att byggas från K. till Hults
lastplats vid Vänern, men endast delen Örebro
—Köping utfördes. Sträckan Örebro—Frövi,
25 km., ingår numera i Statens järnvägar och
sträckan Frövi—Köping, 46 km., i Grängesberg
—Oxelösunds järnvägar. Jfr Järnväg, sp.
844—45. Fr.E.
Köpingskommu’n, se Köping, sp. 622.
Köpings kontrakt, i Västerås stift, omfattar
en del av Åkerbo hd, Skinnskattebergs hd samt
Köping i Västmanlands län och bildar 8
pastorat, näml. Köping; Björskog och Kungs-Barkarö;
Odensvi; Skinnskatteberg; Bro; Gunnilbo; Hed
samt Malma; 19,987 inv. (1932). J.C.
Köping—Uttersberg—Riddarhyttans
järnvägar, utfartsväg till K., hamn för järnbruken
och gruvorna i Hedströmmens dalgång, ägas av
K.-U. järnvägs-a.-b.; spårvidd l,o#3 m.; längd
49 km. Härutöver finnas bispår till Svansbo,
Källfallet, Bäckegruvan och Lerklockan samt
förbindelsespår till Krampens station å
statsbanan Krylbo—Örebro. Linjen K.—U.
öppnades för trafik 1866, linjen U.—R. 1880 och
bibanan till Krampen 1901. Fr.E.
Köpkraftparite’t. Nationalek. Enl. k.-teorin
bestämmes priset på en utländsk valuta av de
möjligheter till köp av utländsk vara, som
valutainnehavet medför. Stiger därför prisnivån
i det främmande landet el., vilket är detsamma,
sjunker det främmande landets valutas inre
köpkraft, bli vi benägna att betala mindre för
denna valuta. Under förutsättning att den
främmande valutan vid kursnoteringen betraktas
som fast, kommer kursen att sjunka. Om
där
emot prisnivån stiger här i landet el., vilket är
detsamma, om vår egen valutas inre köpkraft
minskas, faller vår valutas värde i jämförelse
med den främmande, och kursen stiger.
Kursen bestämmes alltså väsentligt av de inre
köpkrafternas förändringar. Detta får dock icke
fattas så, att kursen kan omedelbart beräknas
ur kvoten mellan köpkrafterna. Teorien
innebär endast, att man utgår från en tidpunkt, då
den internationella handeln stabiliserats vid en
viss växelkurs. Uppstå sedan i två länder
förändringar i den inre köpkraften (inflation), blir
den nya kursen i huvudsak bestämd som den
gamla, multiplicerad med kvoten mellan graden
av köpkraftsförändring i de båda länderna.
Förutsättningen för kursernas bestämning genom
dessa s.k. köpkraftspariteter är dock ett fritt
handelsutbyte. Teorien framställdes av Gustav
Cassel 1916. — Litt.: G. Cassel,
”Penningväsendet efter 1914” (1922). J.L-n.
Köpkurs noteras vid omsättning av såväl
utländska växlar som andra värdepapper vid de
flesta börser. Den är liktydig med köparens bud,
då noteringen upphör. I de flesta fall angives
på de offentliga kurslistorna såväl köpkurs som
säljkurs. På kurslistorna betecknas köpkurs i
Tyskland med G (Geld), i Frankrike med A
(argent) och i England med M (money). J.L-n.
Köpman är enl. sv. rätt var och en, som (i
överensstämmelse med bokföringslagen 1929)
är skyldig att föra handelsböcker. Denna
tolkning återfinnes bl.a. i lagen 1905 om köp och
byte av lös egendom. Köp mellan två k. för
deras rörelse benämnes handelsköp; i fråga om
dessa äro lagföreskrifterna i en del avseenden
strängare än för s.k. civila köp. Liknande
skärpning av lagbestämmelserna beträffande k.
finnes bl.a. i konkurslagen 1921. Vhgn
Köpmanholm, se Furusund.
Köpmanholmen, industrisamhälle och hamn
i Nätra s:n, Västernorrlands län, vid Nätraåns
utlopp i Bottniska viken, s.v. om örnsköldvik;
c:a 1,500 inv. Sågverk, sulfit- och
sulfatfabriker (jfr Forss a.-b.). S.
Köpmannaföreningar, sammanslutningar av
olika art inom handelns område. Sålunda
finnas k., utgörande sammanslutningar av
grosshandlare och större näringsidkare med ändamål
att bevaka medl:s gemensamma intressen. De
mest betydande föreningarna äro de i
Stockholm, Göteborg och Malmö, den senare bildad
1880, de förra redan vid mitten av 1800-talet.
Föreningarna tillhandagå sina medl. med
soli-ditetsupplysningar genom i landsorten anställda
ombud, varjämte ombuden verkställa
inkasseringar o.d. Genom särsk. ackords- och
konkurs-avd. bevakas medks intressen vid konkurser.
Avd. verkställa utredning och uppställa stat
— 625 —
— 626 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
