Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 711-712 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerbring, 1. Sven - Lagerbring, 2. Carl - Lagerbring, 3. Gustaf - Lagerbring, 4. Gustaf - Lagerbär, Lagerbärsblad - Lagerchef - Lagercrantz, ätt - Lagercrantz, 1. Carl Otto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvaltnings-, befolknings- och näringsförhållanden.
Framställningen är i detta verk förd fram till
Gustav III:s regering. — Litt.: M. Weibull,
”S. L. och C. C. Gjörwell” (i ”Samlingar till
Skånes historia”, 3, 1875); S. L., ”Skrifter och
brev”, utg. av L. Weibull (1907); S. E. Bring,
”Förteckning över S. L:s tryckta arbeten och
manuskript” (1907); ”Bidrag till S. L:s
biografi”, meddelade av G. Carlquist (i ”Hist. tidskr.
för Skåneland”, 1910).
E.Blp.

2) Carl L., den föregåendes son, greve,
ämbetsman (1751—1822), från 1770 anställd först

i Riksarkivet, sedan
i olika verk,
bondeståndets sekreterare
vid 1786 års riksdag,
sekreterare i
hemliga krigsberedningen
1789 och i
regeringen 1791 under
Gustav III:s resa till Spa
samt 1792 under
kungens sista
sjukdom. Ss.
övertygelsetrogen gustavian
avlägsnades han av den
nya regimen till landsorten ss. landshövding i
Nyköpings län 1792, indrogs i Armfeltprocessen
och måste 1794 lämna landshövdingsämbetet
men rehabiliterades av Gustav IV Adolf, blev
överpostdirektör 1796, statssekreterare vid
Krigsexp. 1797, t.f. hovkansler 1802, insattes
i revolutionskonseljen 1809, där han stod
Adlercreutz nära, men kom på gr. av sina
gustavianska synpunkter i fråga om prins Gustavs
tronföljd icke med i det nya statsrådet 9/6. Som
lantmarskalk ledde han med myndighet och
rutin 1812 års riksdag och ingick i okt. s.å.
i konseljen, som han tillhörde till sin död,
respekterad för sitt goda huvud och sin
ämbetsmannaskicklighet men på gr. av sin försiktighet
och en viss bekvämhet icke så mycket
framträdande.
C.

3) Gustaf Olof L., brorsons son till L.1),
friherre, militär (1769—1847), kornett 1778,
löjtnant 1785, överstelöjtnant 1799, generaladjutant
av flygeln 1801, överste och generaladjutant
1809, generalmajor 1812, generallöjtnant 1826,
avsked 1844. L. deltog med utmärkelse i kriget
1788—90 och användes på ledande plats vid
flera av landstigningsexp. i Finland hösten 1808.
Vid Döbelns förhandlingar med ryssarna på
Åland i mars 1809 spelade L. en viss, ehuru av
honom själv betydligt överdriven roll. Han
bevistade även fälttågen i Tyskland 1813 och i
Norge 1814.
P.S.

4) Gustaf Otto Robert L., den
föregåendes sonson, friherre, ämbetsman, politiker (1847
—1921). L. blev

student i Uppsala 1863,
underlöjtnant vid
Upplands reg. 1866,
kapten 1882.
Därefter övergick han till
affärslivet ss. chef för
Livförsäkrings-a.-b.
Victoria 1884—87 och
för
Försäkringsbolaget Skandia 1887—97.
Samtidigt var han
politiskt och
kommunalpolitiskt verksam,
led. av Stockholms stadsfullmäktige 1889—97,
led. av A.k. 1894—96. 1897 blev han
landshövding i Göteborgs och Bohus län. Som
sådan var L. driftig och initiativrik; särsk.
verkade han till fiskarbefolkningens fromma. Han
förvärvade vidsträckt popularitet, vartill hans
vänsälla väsen och riksbekanta kvickhet
mycket bedrogo. I F.k., som han tillhörde 1900—
13, anslöt han sig till det moderata partiet och
sedermera till nationella partiet. Han var led.
i försäkringslagstiftningskommittén 1895—97
och i kommittén ang. en riksförsäkringsanstalt
1900 samt bl.a. ordf. i arbetsavtalsutskottet
1910. 1909—10 satt han i den parlamentariska
försvarskommittén men reserverade sig mot
dess utredning av landets ekonomiska förmåga
att bära försvarsbördorna. Vid sin avgång 1917
utgav han ”Guvernörer och landshövdingar i
Göteborgs och Bohus län 1658—1897”.
E.Ths.

Lagerbär, Lagerbärsblad, se Lager.

Lagerchef, tjänsteman, som har ansvaret för
varulagret och lagerarbetet, övervakar
lagerpersonalen, fördelar inkomna order o.s.v.
Vhgn.

Lagercrantz, från assessorn i Göta hovrätt
Jakob Larsson Gavelius (d. 1656) stammande
ätt, adlad L. med dennes son, överkommissarien
vid amiralitetet i Karlskrona Magnus Gavelius
(1648—93), far till nedannämnde L.1). Till en
yngre gren av ätten hör L.5).
C.

1) Carl Otto L., militär, politiker (1683—
1746), i krigstjänst från 1704, rymde ur
landet på gr. av en duell 1707 och blev löjtnant i
fransk tjänst, kämpade vid Oudenarde 1708 och
Malplaquet 1709, adjutant hos M. Stenbock s.å.,
var med vid Gadebusch 1712, fången vid
Tönningen 1713, hemkom 1714 och blev svårt sårad
1716 i Norge, överstelöjtnant 1731. Vid 1734
års riksdag insatt i Sekreta utskottet, tog han en
framträdande del i franska partiets
sammansvetsning och gjorde sig känd som ledare för
en skara yngre officerare, ”L:z’ frikår”, som
med sina oparlamentariska metoder
tyranniserade riddarhuset. Vid de följ. riksdagarna en
av hattarnas mest betrodda och aggressiva män,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>