Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 719-720 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerheim, 3. Gustaf - Lagerhjelm, Per - Lagerholm, Wilhelmina - Lagerhus - Lagerkvist, Pär - Lagerkörsbär, Lagerkörs - Lagerlunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högsk. 1895. L. har utövat en synnerligen
omfattande forskningverksamhet. Hans förnämsta
arbeten falla inom algologien, mykologien och
mikrotekniken, men även på
fanerogamsystematikens, anatomiens, biologiens,
växtpatologiens och cecidologiens områden har botaniken
främjats genom hans forskning. Genom sina
mikroskopiska undersökningar över
torvmoss-sedimentet lade L. grunden till pollenanalysen.
O.Gz.

Lagerhjelm, Per, bergsvetenskapsman (1787
—1856). Efter studier i Uppsala och

tjänstgöring i Bergsstaten
var L. 1817—31
assessor i
Bergskollegium; 1832—56
fullmäktig i
Järnkontoret. Han deltog 1811
—15 i anställande av
hydrauliska försök i
Falu gruva; bland de
förbättringar i
järnhanteringen, han
införde, må nämnas
förädling av järn
genom valsning samt
anordningar för prövning av valsat och smitt
stångjärns egenskaper. L. var medl. av flera
kommittéer för revision av då gällande
lagstiftning för bergsbruket; härför verkade han även
ss. riksdagsman.
K.A.G.

Lagerholm, Wilhelmina Katarina,
målarinna (1862—1917), elev av Couture och
Fagerlin, arbetade huvudsakl. med porträtt- och
genremåleri och är representerad i
Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum.
G.S.

Lagerhus. För lagring av spannmål
närmast under den för livsmedelsförsörjningen
kritiska perioden mot slutet av världskriget
men också för permanent behov beslöt 1917
års riksdag låta bygga l. och anslog härför 8
mill. kr. 8 statliga l. finnas nu i olika delar av
landet, därav 4 i Skåne.
A.Vr.

Lagerkvist, Pär Fabian, förf. (f. 23/5 1891).
L. är den sv. diktare, som tagit djupast intryck

av världskriget och
som genom sin
konstnärliga djuplodning
av mänsklighetens
problem kommit att
framstå som
förgrundsgestalten i
nyare sv. litteratur. Som
hans viktigaste
formella
utgångspunkter torde man få
räkna den bibliska,
gammaltestamentliga
poesien och den
kristna psalmdiktningen — L:s barndom var
präglad av fromhetslivet i sv. landsort —,
Strindbergs antinaturalistiska drömspelsteknik
(i ”Till Damaskus”, ”Ett drömspel” och
kammarspelen) samt expressionismen, vars teori,
sådan den utformats inom måleriet, han sökte
tillämpa på litteraturen. L:s skrifter efter ”Järn
och människor” (1915), hans första mera
betydande novellsamling, med motiv från kriget,
äro: ”Ångest” (1916), hans första
diktsamling, där skräcken inför livet tolkas i kantigt
sträva rytmer el. förenklad viston med
möjligast knappa ordförråd — L:s poetiska stil;
”Den svåra stunden” (1918), tre enaktare,
suggestiva bilder, belysande tillvarons
meningslöshet, av människor, som dö el. redan äro döda;
till dem sluter sig i ”Kaos” (1919) enaktaren
”Himlens hemlighet” med jordklotet, varifrån
en av personerna hoppar av, som scen — f.ö.
innehåller boken en grupp dikter i ljusare
tonart; prosafantasien ”Det eviga leendet” (1920),
ett försök till en mindre livsförnekande
världsåskådning; diktsaml. ”Den lyckliges väg”
(1921), pietetsfull och personligt optimistisk
centrallyrik om kärleksgemenskap;
mysteriespelet ”Den osynlige” (1923), vars
huvudperson är den eviga människoanden; novellsaml.
”Onda sagor” (1924), i sin fulländade knapphet
och meningsfulla enkelhet ett av de klassiska
verken i sv. prosa; den självbiografiska
barndomsskildringen ”Gäst hos verkligheten”
(1925); diktsaml. ”Hjärtats sånger” (1926),
innehållande några av hans främsta
kärleksdikter; den själfulla betraktelseboken ”Det
besegrade livet” (1927), som ställer begreppen
”människan” och ”livet” mot varandra och är
en viktig nyckel till förståelsen av L:s övriga
verk från denna period; dramat ”Han som fick
leva om sitt liv” (1928; uppfört av Kungl.
Dramatiska teatern s.å.) med realistiska scener,
där åter den pessimistiska synen överväger;
den gripande novellsaml. ”Kämpande ande”
(1930), moderna legender om kärleken ss. det
stora undret i det triviala el. onda livet;
dramat ”Konungen” (1932), i vilket tidens
samhällsproblem återspeglas i den österländska
fabeln, samt diktsaml. ”Vid lägereld” (s.å.) —
Litt.: G. M. Bergman, ”P. L:s dramatik” (1928);
E. Blomberg, ”Det besegrade livet. En studie
i P. L:s förf.-skap” (i ”Ord och bild”, 1933).
Hj.G.

Lagerkörsbär, Lagerkörs, växtart, se
Slånsläktet.

Lagerlunda, gods i Kärna s:n, Östergötlands
län, 8 km. v. om Linköping; areal med
underlydande o. 700 har; taxeringsvärde 480,000 kr.
(1932). Huvudbyggnaden är av sten i 2 vån.
med 4 flyglar. L. innehades under medeltiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>