Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lancashire, Lancaster - Lancashire-järn, -smide - Lancashireprocessen - Lancashireångpanna - Lancaster - Lancaster, ätter - Lancaster, Sir James - Lancaster, Joseph - Lancaster, Albert Benoît Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANCASHIRE-JÄRN
enorm industri. Södra L. har världens största
bomullsindustri med centrum i Manchester.
Järn- och stålindustrien har sin tyngdpunkt i
Barrow-in-Furness, glasindustrien i S :t Helens,
läder- och tvålindustrien i Warrington o.s.v.
C:a 2 A av arealen är odlad, därav % som
permanent betesmark; nötkreatur hållas i stor
utsträckning samt i bergen får. Av sädesslagen
dominerar havre; mycket potatis odlas.
Floderna förbindas genom ett nät av kanaler.
Fiskets huvudcentra äro Fleetwood och Liverpool.
L. är ett av världens tätast befolkade områden
med en medeltäthet av 1,038 inv. pr kvkm.;
frånräknas städerna, av vilka 17 county
bo-roughs ha 3,244,240 inv. på tillsammans 604
kvkm. samt 99 städer ha 1,530,930 inv. på
1,393 kvkm., blir folktätheten på landsbygden
(2,860 kvkm., 263,927 inv.) emellertid blott 92
pr kvkm. De största städerna äro Liverpool,
Manchester, Salford, Bolton, Oldham och
Black-burn. Huvudstad är Lancaster. M.P.
Lancashire-järn, -smide [lä’rjkajia-], se L a
n-cashireprocessen.
Lancashireprocessen [lä’rjkajia-], metod för
framställning av välljärn (lancashirejärn)
genom färskning av tackjärn i härd. Se Järn
och stål samt Välljärn. I.S.
Lancashireångpanna [lä^kajia-], cylindrisk
ångpanna med stort vattenrum, kännetecknad
av att den har 2 eldrör. Se Ångpanna. I.S.
Lancaster [lä’r)kasta]. 1) Grevskap i
England, se Lancashire.
2) Huvudstad i Lancashire, England, vid
Lu-ne; 43,396 inv. (1931). Katolskt biskopssäte.
Bomulls-, möbel- och linoleumindustri;
järn-vägsverkstäder. L. har flera ålderdomliga
kvarter samt en kyrka (S:t Mary) från 1400-talet.
På kullen ovanför staden ligger slottet (nu
upplåtet till flera inrättningar) med prägel av
medeltid och renässans. M.P.;E.W.
3) Stad i Pennsylvania, U.S.A., 90 km. v. om
Philadelphia; 59,949 inv. (1930). L. är
medelpunkt i en utomordentligt välodlad trakt och
har tillverkning av llnoleum, kork, ur,
paraplyer, tobaksvaror m.m. M.P.
Lancaster [läAjkasta], engelska ätter. Det
äldre huset L. härstammade från Henrik HI:s
son Edmund och utdog 1361 på manssidan. En
dotter till detta hus’ siste medl. giftes med John
av Gaunt (1340—99), 4:e son till Edvard III,
stamfader för det yngre huset L. John av Gaunt
tog livlig del i striderna med Frankrike och
sökte, g.m. en dotter till Peter den grymme av
Kastilien, bli erkänd ss. kung av sistn. land.
Med Johns son Henrik (IV) uppsteg ätten på
Englands tron, varefter det långvariga rosornas
krig mellan huset L. och York utbröt. Ätten
Tudors arvsanspråk grundades på härstamning
från huset Somerset, härstammande från en
yngre son till John av Gaunt. B.
Lancaster [lä’pkasta], Sir James, engelsk
sjöfarare och kolonialman (d. 1618), företog
1591—94 sin första stora resa till Indien.
Denna blev av största betydelse för det engelska
väldets grundande där och ledde till bildandet av
East India co., vars chef L. var till sin död.
Under exp. 1601—03, jämte bl.a. Davis, besökte
L. även Sumatra, Java och Molukkerna. — L.
var även livligt intresserad av sökandet efter
Nordvästpassagen. På hans initiativ utsändes
Hudson i detta syfte och senare Baffin, som
fann det efter L. uppkallade sundet. A.Ahn.
Lancaster [lä’pkasta], J o s e p h, engelsk
pedagog (1778—1838), lät i sin fattigskola i
London kunnigare lärjungar i så stor utsträckning
undervisa de mindre
långt komna, att
tusen barn kunde
(gruppvis, samtidigt)
tillägna sig
elementära kunskaper och
färdigheter helt el.
nästan gratis. Detta
möjliggjordes genom att
han utvecklade den
vid äldre tiders lärov.
ofta förekommande [-kamratundervisningen-]
{+kamratundervis-
ningen+} till ett
detalj
rikt, exercisartat växelundervisningssystem
(1798; se A. Bell, B e 11-L a n c a s t e r s k a
undervisningsmetoden och M o n
i-törsystemet). Stor spridning däråt och åt
en i L:s ”normalskola” förbättrad
lärareutbildning åstadkom en sammanslutning av
dissen-ters (se d.o.), som ville främja ej minst
kristen-domsundervisningens konfessionslöshet. Själv
nödgades L. lämna skolorna 1813 och sökte
flera år senare i Amerika verka för sina idéer.
Då han avled i New York, var han fattig och
glömd — i motsats till sin rike och ärade
antagonist Bell. — Stödföreningen och
normalskolan efterliknades i Sverige genom Sällskapen
för växelundervisningens befrämjande i
Stockholm och Göteborg samt det förras normalskola
(seminarium). S:ta Klara folkskolehus i
Stockholm byggdes enl. lancasterskolhuset i New
York, och ännu på 1860—80-talen kallade man
folkskolorna mångenstädes icke folkskolor utan
lancasterskolor (”knasterskolor”). — Litt.: D.
Salmon, ”J. L.” (1904). B.R.H.
Lancaster [lä’pkasta], Albert Benoit
Marie, belgisk meteorolog (1849—1908),
direktör för meteorologiska avd. av observatoriet
i Uccle, red. för tidskr. ”Ciel et terre”, utgav
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
