Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landgille - Landgren, Lars - Landgrundning - Landhavre - Landhusholdningsselskab, Det kongelige danske - Landhöjning - Landin, Carl Ludvig - Landis - Landkrabba - Landkrabbor - Landkänning - Landleague - Landmandsbank, Den danske, Hypothek- og Vekselbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDMANDSBANK
lad herriighet, ”försvar” el. dominium, vilken
ränterätt kunde överlåtas. Jfr de sv.
räntekö-pen under 1600-talet. L. bestämmes nu enl.
k.k. 16/9 1932 n:r 430 av vederbörande
församling med rätt för den l.-pliktige att klaga hos
stiftsnämnden. Det ”icke rätta” 1. må enl. k.k.
20/ii 1908 inlösas av 1.-givaren. Jfr
Land-skyld. — Litt.: L. Falkman, ”Upplysningar
om kronans ... inkomster af andeligt gods uti
Skåne...” (1848). E.K.
Landgren, Lars, biskop (1810—88), fil. mag.
i Uppsala 1833, teol. kand. 1838, efter några års
lärareverksamhet kyrkoherde i Delsbo 1842.
Orädd och energisk,
åstadkom L. här en
välbehövlig moralisk
upprensning samt
främjade i hög grad
skolväsendet. Under
tiden utgav han en
rad avh. i teologi o.a.
ämnen, bl.a.
”Grunddragen till läran om
dopet” (1855), ”Om
kyrkan” (1856),
”öfversikt af de
protestantiska missio
nernas uppkomst och närvarande tillstånd”
(1871—72), ”Om försoningen” (1876, mot P.
P. Waldenström) och ”Uppränning till en
grammatik för Delsbomålet” (1862).
Kontraktsprost 1845 och teol. d:r 1860, blev L.
biskop i Härnösand 1876. Även här verkade
han med framgång för folkundervisningens
förbättring, icke minst bland stiftets finska och
lappska befolkning. L. var led. av riksdagen
1856—58, 1862—63 och 1867—68 samt av
kyrkomötet 1868. — Litt.: Biogr. av J. Th.
Bring (i ”Sveriges kristliga studentrörelses
folkskrifter”, 4, 1912). A.M-n.
Landgrundning, se Grund.
Landhavre, ogräsart, se Flyghavre.
Landhusholdningsselskab, Detkongelige
danske, är stiftat 1769. Dess
verksamhetsområde, som urspr. även omfattade andra
näringar, har nu, då L. intimt samarbetar med
lantmannaföreningarna, inskränkts till att
omfatta större, ofta vetenskapliga el. upplysande
lantbruksekonomiska uppgifter. Sällskapet tog
redan 1770 initiativet till införandet av
sväng-plogen; det bidrog till upprättandet av den
första lantbruksskolan (Frijsendal) 1837 och
av Den kongelige Veterinær- og
Landbohöj-skole 1856. Sedan 1782 har L. verkat genom
skrifter, senare även genom föredrag,
pristävlingar, utbildning av konsulenter, förbättring
av exportförhållandena m.m. Fl.D.
Landhöjning, en till landets fördel
försiggående nivåförskjutning mellan land och hav,
s.k. negativ strandförskjutning. L. kan vara
skenbar och beroende på en allmän sänkning
av världshavets nivå (se Eustatiska rö
r e 1 s e r) el. en verklig höjning av själva
jordskorpan, orsakad av rubbad isostasi (se d.o.),
förkastningsrörelser el. bergskedjeveckning.
G.Fn.
Landi’n, Carl Ludvig, jurist (1789—
1858), assessor i Svea hovrätt 1819,
hovrättsråd 1826, valdes 1834 till justitieombudsman
och utförde ss. sådan det av
Konstitutionsutskottet 1840 beslutade riksrättsåtalet mot
ministärens medl. L:s därvid ådagalagda
agres-sivitet drog honom in i tidens politiska strider,
han fick 1847 avgå ss. justitieombudsman och
återvände till hovrätten. E.K.
Landis, se Glaciär.
Landkrabba, skämtsam benämning på person,
som ej har erfarenhet av sjö och sjöväsen.
Landkrabbor, fam. Gecarci’nidæ av
fyrhör-niga krabbor, utmärkas av högt huvudbröst
och kortstjälkiga ögon. Hit hör släktet
Geca’r-cinus (se d.o.), den s.k. antilliska 1. O.C-n.
Landkänning. Få el. erhålla 1.,
bestämmande efter navigering utom sikte av land av
ett fartygs läge med tillhjälp av terrestra
observationer; styra efter I., navigera i sikte av
land. H.S-k.
Landleague [lä’ndlig], en 1879 av M. Davitt
(se denne) stiftad och av Parnell (se denne)
ledd irländsk kamporganisation för att råda
bot på de olidliga arrendeförhållandena, som
särsk. efter 1845—46 års missväxt förvärrats.
Krisen var vid L:s tillkomst svårartad genom
missväxt 1876—79. L. stärkte folkets mod och
sammanhållning och anordnade bojkott mot
landlorder, som ej fogade sig. Detta i förening
med av fenierna anordnade oroligheter, som
regeringens tvångspolitik ej kunde dämpa, tvang
den liberala regeringen att genomföra ”de 3
f:ens program”, free sale, fixity of tenure, fair
rent (fri försäljningsrätt av arrende, fast
innehav av arrende, rimliga avgifter för arrende),
och sedan den liberala regeringen störtats,
genomdrevs med högerns hjälp statslån av hela
köpesumman för arrendegårdar mot billig ränta
och med 49 års amortering, varigenom större
delen av Irlands jord nu övergått i
bondehänder. Ett slags forts, på L:s strid är nuv.
republikanska regims beslut att inställa de återstående
amorteringarna av dessa statslån. v.S-w.
Landmandsbank, Den danske, H y p
o-thek- og Vekselbank, Danmarks
största affärsbank, började sin verksamhet
1872. L., som tagit verksam del i grundandet
och finansieringen av många danska
storföre
Uppslagsbok. XVI. ____ 801 __
26
— 802 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
