Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSKRONA
sundsvarvet och Thulinverken, mycket hårt,
och folkmängden sjönk oavbrutet till 1929, då
den var 18,437; sedan har den ökat med c:a
450.
Den äldre centrala delen av L. har en i stort
sett rektangulär, av Fortifikationen uppgjord
stadsplan och är bebyggd huvudsaki. med
2—4-våningshus. De n. och ö. nya stadsdelarna ha
en mera oregelbunden stadsplan och äro i stor
utsträckning bebyggda som egnahemsområden.
Utmed N. Infartsgatan, St. Norregatan,
Före-ningsgatan och angränsande gator ligga rader
av små envåningshus i den typiska skånska
småstadsstilen. I n.ö. ligga länslasarettet,
seminariet, vattentornet m.fl. Det sistn. anses vara
ett av de vackraste byggnadsverken i sitt slag
i Skandinavien (arkitekt: Fredrik Sundberg).
Utmed Öresund leder Strandvägen förbi f.d.
exercisfältet och talrika villor till Borstahusen,
ett typiskt skånskt fiskläge med 2 långa gator,
parallella med stranden; det är näst Limhamn
Skånes största fiskläge med 122 yrkesfiskare
(1931). Eftersom L. undergått flera
krigsför-ödelser och våldsamma omvälvningar även i
fredstid, finnas knappast några byggnader kvar
från tiden före 1747. Den enda kvarstående
byggnaden är ett korsvirkeshus vid St.
Norregatan (n:r 36), daterat 1628. Det gamla
rådhuset ersattes 1881—85 av ett nytt, uppfört i
gotik av arkitekt Ove Pedersen. Framför
rådhuset står ”Västanvinden” (avtäckt 1929;
skulptör: Anders Olsson). L:s vackraste hus äro
otvivelaktigt de, som på 1700-talet ritades av
fortifikationsofficerare. Det praktfullaste från
denna tid är den gamla Adolf Fredriks kasern
vid Rådhustorget, uppförd vid 1700-talets mitt;
flera olika reg. ha under tidernas lopp varit
förlagda där, senast (1908—26) 3 skvadroner
av Skånska husarreg.; kasernen disponeras nu
av staden. Den 1754 påbörjade Sofia
Albertina-kyrkan har ritats av C. Hårleman, har
kors-formig plan och västfasad med två torn samt
anses vackrare än någon annan sv. kyrka
representera 1700-talets kyrkliga byggnadskonst.
Invid kyrkan och Nyhamn ligger
sockerraffinaderiets stora huskomplex, upptagande nästan 2
kvarter; flera av bygnaderna äro från
1700-talet, och i en av dem inrymmes L:s museum.
L:s största sevärdhet och det som i stor
utsträckning sätter sin prägel på staden är
fästningen. Det gamla citadellet, nu Statens
tvångs-arbetsanstalt för kvinnor, speglar alltjämt sina
massiva torn i den av lummig grönska omgivna
inre vallgraven. Vallarna, bastionerna och de
dubbla yttre vallgravarna äro till stora delar
väl bevarade. De yttre delarna av
fästningsom-rådet upptages nu i n.v. och n.ö. av pittoreska
och lummiga koloniträdgårdar, av
Strandpro
menaden med Strandpaviljongen i s.v., av
Slottsparken i s.ö. och Stadsparken i ö. I den
sistn. står en minnessten på den plats, där S:t
Johanneskyrkan låg. Stora
koloniträdgårdsom-råden finnas även inom n. delen av staden.
L. har över 2,000 koloniträdgårdar, vilket torde
vara rekord i Sverige i förhållande till
folkmängden. På Gråen finnas lämningar efter de
aldrig fullbordade befästningsverken där.
Vattensamlingarna innanför vallarna hysa ett rikt
fågelliv och äro sedan 1928 fridlysta.
L. är näst Malmö och Hälsingborg Skånes
största industristad med 64 arbetsställen och
2,651 arbetare (1931; 3,542 arbetare 1920). 1920
levde 58,4 °/o av befolkningen av industri och
hantverk, 19,7 av handel och samfärdsel. L:s
äldsta kvarlevande industriella anläggning är
sockerraffinaderiet (565 arbetare; ägare: Sv.
sockerfabriks-a.-b.; Säbyholms råsockerfabrik
ligger alldeles invid n. stadsgränsen). Bland
Övriga större industrier märkas: Nya
varvs-a.-b. Öresund (c:a 550 arbetare, urspr. grundat
1916) med 4 stapelbäddar och en 189,4 m. lång,
8,53 m. djup torrdocka; A.-b. Landsverk (400
arbetare, urspr. grundat 1872) med mek.
verkstad och gjuteri; A.-b. Thulinverken (80
arbetare), som grundades 1915 under namn av A.-b.
Enoch Thulins aeroplanfabrik men nu
huvudsaki. utför bilreparationer o.d.;
superfosfatfab-rik (140 arbetare, grundad 1882), ägare A.-b.
Förenade superfosfatfabriker, som har sitt säte
i L.; Industri-a.-b. Sylva (90 arbetare,
grundat 1916, tillverkar tvål, parfymer m.m.);
Garv-ämnes-a.-b. Weibull (85 arbetare, urspr.
grundat 1870); Henning Schlasberg & C:os
konfektionsfabrik (350 arbetare, grundad 1896);
A.-b. Carl Emond (400 arbetare; tillverkar
strumpor och hängslen m.m ; förhyr lokaler i
Thulinverken) ; Landskrona spinneri-a.-b. (50
arbetare, grundat 1918); L. P. Kruse & sons
bomullsväveri och färgeri (60 arbetare);
vals-kvarn (30 arbetare, ägare A.-b. Mårten
Pehr-sons valsqvarn); Krönleins bryggeri och
A.-b. Sydsvenska biljettryckeriet (30 arbetare,
grundat 1906). Vid L:s ö. stadsgräns ligger
Weibullsholms stora växtförädlingsanstalt. —
Hamnen har en sammanlagd kajlängd av 2,075
m. vid 3,5—8 m. vattendjup. En ny
hamnbassäng intill ö. hamnområdets nordligaste del
är påbörjad. Antalet ankomna och avgångna
fartyg uppgick 1930 till 7,214 om 1,403,836
nettoton, därav 2,317 om 427,705 ton i utrikes
fart. L:s handelsflotta bestod s.å. av 17 fartyg
om 13,235 nettoton, därav 15 om 13,170 ton
ångfartyg. L. har regelbundna
sjöfartsförbin-delser med alla viktigare sv. kusthamnar samt
med Köpenhamn (dagl.), Lübeck, Hamburg,
Antwerpen, Oslo, Helsingfors, Reval, Libau, Me-
— 823 —
— 824 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
