Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landtullen - Landtågsgärden - Landvad - Landvetter - Landvik - Landvind - Landwirtschaftliche Zentralbank - Landå - Landålett - Landösjön - Lane, Edward William - Lane, Franklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANE
nad, vilken ss. den ingen kunde vara besvärlig,
i det själva varan el. godset giver tullen och
delas i så måtto bland många, så att litet el.
intet kommer på var, och skall näppeligen
märkas, att något besvär därpå hunge; alltså,
var därför ingen vore exempt, utan alle, av
vad stånd de ock vore, gåve sådan tull”.
Avsikten var således att jämnare fördela
skattetrycket, bl.a. genom att även adeln drabbades,
samtidigt som Kronans inkomster ökades. L.
utgick urspr. med V32 av varans värde men
förhöjdes med V4 1686 och utsträcktes att gälla
alla från land till stad införda inländska varor
men ej utländska råvaror. L. bestämdes
sedermera till visst belopp pr rymdmått, vikt el.
styck. Som exempel kan nämnas, att enl. den
sista taxan av 1777, som nära överensstämde
med 1686 års, erlades för en tunna sill 3
skilling 2 runstycken, för brännvin 1 skilling
pr kanna, för råg 1 skilling 10 runstycken pr
tunna, för rågbröd 4 runstycken pr skålpund,
för nöt 4 skilling pr styck, för kött 5
runstycken pr lispund o.s.v. Förteckningen
omfattade nära 200 trycksidor. L. uppbars
under frihetstiden av
Generaltullarrendesociete-ten. L. upphävdes 1810. Den inbringade de
första åren o. 40,000 dir smt och beräknades
vid sista utarrenderingen 1802 till 150,000 rdr,
accisen (se d.o.) inbegripen. — I åtskilliga
länder finnas ännu motsvarande avgifter. A.Vr.
Landtågsgärden, en under Erik XIV i
Sverige tillfälligt upptagen bevillning, gärd för
krigsfolkets underhåll, vilken under 1600-talet
småningom blev permanent, inlades i
man-talsräntan och uppfördes i Kronans
jorde-böcker ss. grundränta (se Grundskatt).
1644 befriades frälset från erläggande av 1.,
men adeln fick sedermera utgöra rusttjänst
därför. — Litt.: L. G. Linde, ”Sv.
kamerallag-farenhet” (1867); H. Svenne, ”Sv. adelns
ekonomiska privilegier” (1933). E.K.
Landvad, vad (not) med el. utan säck (kalv,
kil), som med en lina (tåg) på vardera sidan
dragés till land, för hand el. med vinsch (spel),
varvid linorna föras allt närmare varandra.
Fångsten bör, särsk. vid dragning med stora 1.,
belst ej dragas upp på stranden utan tagas upp
mellan två båtar, så att undermålig fisk kan
återutsläppas levande utan att skadas. L.
läg-ges ut från båt, först den ena linan, så vaden
och sedan den andra linan. Storleken av 1.
växlar mycket, från mycket stora med långa
linor ned till helt små, avsedda för fångst av
agn (agnnotar, betesnotar). L. har stor
användning, både i sötvatten och saltsjön. N.R-n.
Landvetter, s:n i Sävedals hd, Göteborgs och
BoHus län, ö. om Göteborg; 88,92 kvkm., därav
82,92 land; 1,661 inv. (1933; 20 inv. pr kvkm.);
6,92 kvkm. åker (1927; 8,3 °/o av landarealen),
40,74 kvkm. skogsmark. — Pastorat: L. och
Härryda, domprosteriets s. kontrakt, Göteborgs
stift. M.P.
Landvik, hd i Aust-Agder fylke, s. Norge,
strax v. om Grimstad; 206,20 kvkm.; 1,791 inv.
(1930). Ax.S.
Landvind, se Land- och sjövind.
Landwirtschaftliche Zentralbank [la’ntvirt-
Jaftliza tsänträT-], se Deutsche Rente
n-b a n k-K reditanstalt.
Landå’ (fra. landau, efter ty. Landauer, jfr
nedan), lätt, rymlig, 4-hjulig vagn med fram-
Schematisk bild av landå med uppfällda och
nedfällda suffletter.
och baksäte samt framåt och bakåt nedfällbara
suffletter; vanl. 2-spänd. Enl. uppgift urspr.
tillverkad i Landau. Jfr K a 1 e s c h. Bj.
Landåle’tt (fra. och eng. landaulet). 1) Liten
landå, kupé (se d.o. 1). — 2) Bilkarosseri, se
A u t o m o b i 1, sp. 877 och fig. 23.
Landösjön, långsträckt sjö, 3 mil n. om
Storsjön i Jämtland, genomfluten av Indalsälvens
biflod Långan; 319 m.ö.h.; 24 km. lång; 46
kvkm.; 72 m. djup. S.E-s.
Lane [léln], Edward William, engelsk
orientalist (1801—76), skaffade sig under
långvariga besök i Egypten en ingående kännedom
om dess land, folk och språk. Efter sina två
första besök, 1825—28 och 1833—35, utgav han
sin förträffliga ”Account of the manners and
customs of the modern Egyptians” (2 bd, 1836)
och en övers, av ”1001 natt” under titeln
”Ara-bian nights” (1838—40), båda ill. av L. Efter
sitt 3:e besök, 1842—49, arbetade han till sin
död på ett arabiskt lexikon, ”Arabic-English
lexicon”, varav 5 bd utkommo under hans
levnad (1863—74), 3 senare utgåvos av
numis-matikern S. Lane Poole. G.O-r.
Lane [léln], Franklin Knight,
nordamerikansk politiker (1864—1921), urspr. journalist
och advokat i San Francisco, användes i
åtskilliga statsliga och unionella uppdrag och var
1913—20 inrikesminister under Wilson. Hans
avgång stod i samband med konflikten mellan
Wilson och Lansing. B.
— 845 —
— 846 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
