Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lange, 2. Julius - Lange, 3. Fritz - Lange, 4. Sven - Lange, 5. Per - Lange, Jakob - Lange, Otto Vincent - Lange, Philipp - Lange, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGE
sina tidn.-uppsatser och större skrifter i hög
grad till den konstblomstring, som höjde
Danmark mot slutet av förra årh. Urspr. riktad på
studiet av antikens konst, upptog han snart den
moderna konsten i fruktbart skärskådande
(”Nutidskunst”, 1873, ”Billedkunst”, 1884,
”Bas-tien Lepage og andre Afh.”, 1889). Sådana
uppsatser som ”Om Kunstværdi”, ”Vor Kunst og
Udlandet”, ”Michelangelo og Marmoret” vittna
om hans väckande uppslag i olika riktningar.
För arkitekturhistorien ägde han också djup
förståelse (”Roskilde Domkirkes Alder og Stil”,
1891), men hans eg. fält var bildhuggeriets
utvecklingshistoria, som bildar huvuddragen i
hans monumentala verk ”Billedkunstens
Frem-stilling af Menneskeskikkelsen i dens ældste
Pe-riode” (1892), följt av en 2,:a del, omfattande
den grekiska konstens blomstringstid (utg. först
1898); som 3:e del har (1899) tillfogats en rad
framställningar av figuridealets förändring med
hela kulturutvecklingen fram till Thorvaldsen.
En undersökning i samma riktning är ”Sergel
og Thorvaldsen” (1886). Som historisk
psykolog står L. på sin tids höjdpunkt, en utmärkt
representant tillika för den fria humaniteten.
Bland hans många vetenskapliga uppslag har
den s.k. frontalitetslagen (se Frontalitet
och Bildhuggarkonst, sp. 1,045) blivit
särsk. bemärkt och framkallat diskussion. Som
skönlitterär förf, uppträdde L. med lustspelet
”Kunst og Politik” (1885) m.m. P. Köbke utgav
”Breve fra J. L.” 1902—03) och jämte G.
Brändes ”Udvalgte Skrifter” (3 bd, 1900—03). —
Litt.: Monogr. av G. Brändes (1898). E.W.
3) Frederik (Fritz) L., den föregåendes
bror, psykiater (1842—1907), från 1887
överläkare vid den då nyupprättade
sinnessjukanstalten vid Middelfart. L:s vetenskapliga
verksamhet gällde framförallt sinnessjukdomarnas
ärftlighetsförhållanden, varom han utgav bl.a.
”Om Arvelighedens Indflydelse i
Sindssygdom-me” (doktorsavh. 1883) och ”Slægter.
lagttagel-ser fra en Sindssygeanstalt” (1904). L. utgav
även en monografi över morbrodern Frederik
Paludan-Müller (1899). C.
4) S v e n L., son till L.l), förf. (1868—1930),
student 1887, debuterade 1893 med novellsaml.
”Engelcke og andre Fortællinger”. L. uppehöll
sig 1893—1900 i utlandet, bl.a. 1896—98 som
red. av ”Simplicissimus”. Från hans
ungdoms-och mandomstid stammar en lång rad intima
skådespel, varav må framhävas ”Iris el.
den usaarlige Frue” (1897), ”De stille Stuer”
(1902), ”Samson og Delila” (1909) och
”Kær-ligheden og Döden” (1914). Intima romaner
från samma tid äro ”Hjertets Gerninger” (1900),
”Sommerleg” (1902), ”Barnets Gave” (1908)
och ”Fru Gerda og hendes Moder” (1915). På
äldre dagar översatte han Strindberg och
diktade under hans inflytande en rad skildringar
av den danska
stats-och kulturhistorien
dels i dramatisk, dels
i novellistisk form:
”En Dag paa
Hirsch-holm Slot” (1923)
om Struensee, ”Amor
og Bacchus” (1926)
om Rahbeks och P.
A. Heibergs tid, ”De
förste Kampe” (1925)
om Georg Brändes.
Mycket inflytelserik
var L. som närmast
brandesianskt orienterad kritiker; av hans
recensioner från en hel människoålder utkom
1929 ett urval i 2 bd (”Meninger om Teater”
och ”Meninger om Litteratur”). P.R-w.
5) Per L., den föregåendes son, förf. (f.
1900). L. har skapat sig en
uppmärksammad ställning i yngre dansk lyrik genom 3 små
diktsaml.: ”Kaos og Stjærnen” (1926),
”For-vandlinger” (1929) och ”Orfeus” (1932). L.,
som lärt av bl.a. R. M. Rilke i dennes senare
skede, har i ett intensivt språk tolkat
naturstämningar, återgivit erotiska upplevelser och
varierat motiv ur den klassiska mytologien. H.E.
Lange, Jakob, dansk prelat (d. 1297), synes
först ha varit, knuten till Ribe men blev 1289
domprost i Lund. Han slöt sig .nära till
ärkebiskop Jens Grand (se denne) i hans kamp
mot Erik Menved och blev 1294 satt i ett
halv-årigt, hårt fängelse på Söborgs slott. Frigiven
har L. antagl. begivit sig till Rom; hans namn
möter i den stora processen mellan Erik
Menved och ärkebiskopen. H.Bg.
Lange, Otto Vincent, norsk politiker
(1797—1870), skolrektor i Arendal 1823,
tullkassör där 1834, stortingsman 1833—54, medl.
av 1839 års tullkommitté, statsråd och chef för
finans- och tulldep. 1854—63. Th.
Lange, P h i 1 i p p, tysk förf. (1813—99),
militärläkare, utgav 1853—80 under pseud. P h
i-lipp Galen ett 10-tal romaner (av vilka ett
par på sin tid även översatts till sv.), främst
anlagda på spännande handling, men litterärt
burna av solid karaktärsteckning och målande
tidsmiljö. Lff.
Lange, Johan Martin Christian, dansk
botanist (1818—98), prof:s titel 1860, direktor
för Botanisk Have i Köpenhamn 1856—76,
tillika docent i botanik vid Veterinær- og
Landbohöjskolen från 1858, prof, där 1892,
avsked 1893; fil. hedersd:r i Uppsala 1877. L.
ägnade sig åt systematik, floristik, dendro-
— 853 —
— 854 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
