Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lange, Gustav - Lange, Hans Ostenfeldt - Lange, Jakob Emanuel - Langebek, Jakob - Langeland - Langeland, Rasmus - Langeland-Mathiesen, Aage - Langeleik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGELEIK
i Paris av Léonard och i Berlin av Sauret. I
Oslo har L. verkat som lärare vid
konservato-riet, som violinist i teaterkapell och i
Filharmoniska sällskapets orkester samt som ledare
för en stråkkvartett. L. har utg. kompositioner
för sitt instrument. N.B.
Lange, Hans Ostenfeldt, dansk
egypto-log (f. 1863), fil. hedersd:r vid Lunds univ.
1918; 1901—24 överbibliotekarie vid Det
konge-lige Bibliotek i Köpenhamn, 1924 lektor i
egyp-tologi vid Köpenhamns univ. I nära anslutning
till Berlinskolan omkr. Ad. Erman har L. särsk.
sysselsatt sig med studiet av det gamla
Egyptens inskrifter och papyrer och vunnit
anseende som en framstående kännare av
fornegyp-tiskt språk; hans arbeten präglas av säker
metodik och klar nykterhet. Vid sidan av sitt
egyptologiska arbete har L. bedrivit omfattande
bok- och bibliotekshistoriska studier. O.K.-P.
Lange, Jakob Emanuel, dansk botanist,
skolman (f. 1864), lärare vid Dalum
lantbruksskola 1888, föreståndare för Fyens stifts
Hus-mandsskole 1918, har utg. ett flertal arbeten i
lantbruksbotanik och det viktiga mykologiska
arbetet ”Studies in the agarics of Denmark”
(9 bd, 1914—33). I ”Socialökonomi” (1909)
har L. nedlagt sina synpunkter på sociala och
politiska spörsmål. O.Gz.
Langebek, Jakob, dansk historiker (1710—
75), teol. examen 1732, gehejmearkivarie 1748,
etatsråd 1770. L. är
Danmarks flitigaste
samlare och utg. av
källor till dess
historia. Som sådan har
han öppnat nya
vidder för dansk
historieskrivning, och
särsk.
medeltidshisto-rien har genom hans
verksamhet lagts på
andra och säkrare
grundvalar än förr.
I sin uppfattning om
en riktig och grundlig kännedom om
källmaterialet ss. en nödvändig förutsättning för all
historisk framställning liksom också i vissa
av sina utgivarplaner är L. en lärjunge till
Hans Gram, Danmarks störste historiekritiker
före 1800-talet. L:s ”Dänische Bibliothek” (3
bd, 1737—39) innehåller historiska avh.,
aktstycken o.d. Sin första stora insats för dansk
historieforskning gjorde han 1745 med
stiftandet av det ännu bestående ’Danske Selskab for
Fædrelandets Historie og Sprog”, vars
uppgift var att samla gamla böcker, handskrifter,
dokument, mynt m.m. Sällskapets tidskr. var
det av L. utg. "Danske Magazin” (6 bd, 1745—
52). L:s stora plan var att utge ett
danskt-norskt diplomatarium, och han företog
fördenskull en givande resa runt Östersjön (1753
—54) för insamling av material. Verket blev
dock aldrig fullbordat, men "Diplomatarium
Langebekianum” (manuskript i danska
Rigs-arkivet) utgör än i dag ett viktigt hjälpmedel
vid forskning i Nordens medeltidshistoria. Sin
plan på utgivning av Danmarks medeltida
krönikor förverkligade han delvis i "Scriptores
re-rum danicarum medii ævi” (3 bd, 1772—74).
L:s egna skrifter ha mindre betydelse. Av
intresse på gr. av det rika källunderlaget äro
hans "Christian I:s Historie” (1749), "Udkast
til Soüverainitetets Historie” (utg. först 1881—
84) samt hans stort planerade historia om de
norska bergverken, varav dock endast
inledningen blev färdig och utkom. L. var mycket
hjälpsam mot andra forskare. Bland dem, som
dragit nytta härav, för diplomavskrifter o.d.,
var även hans vän Sven Lagerbring i Lund —
Litt.: "Breve fra J. L.” utg. av H. F. Rördam
(1795); C. Paludan-Müller, "Dansk
Historiografi i det 18 :e Aarhundrede” (i "Hist. Tidsskr.”,
5 Række, 4, 1883—84). E.Blp.
Langeland, ö i Danmark (se karta vid d.o.),
skild från Fyn, Taasinge och Ærö genom det
3,5—7 km. breda Langelands Sund, från
Lolland genom Langelands B ælt, 13 km.
brett. 285,43 kvkm.; 20,749 inv. (1930; 73 inv. pr
kvkm.). L. är c:a 51 km. långt och 2—10 km.
brett, lågt, i det inre ett böljande
backlandskap med en största höjd (Skövlebjerg) av 46
m.ö.h. Jordmånen består huvudsaki. av bördig
moränlera. 72 °/o av arealen utgöres av åker.
L. har endast en stad, Rudköbing, tillhör
Sven-borg amt, Fyns stift, och är uppdelat på 2 hd:
Langelands Nörre Herred (139,28
kvkm., 11,950 inv., därav i Rudköbing 4,129)
och Langelands S önder Her red (146,15
kvkm., 8,799 inv.). W.P-n.
Langeland, Rasmus Olsen, norsk
jordbrukare och politiker (f. 1873), representant för
Bondepartiet i Stortinget sedan 1922, minister
för offentliga arbeten i Kolstads ministär 1931
—32, i Hundseids 1932—33. Th.
Langeland-Mathiesen, A a g e Henrik, dansk
arkitekt (1868—1933), har utfört ett stort antal
privatbyggnader samt jämte U. Plesner
Studen-terforeningens hus och Kvindelig Læseforenings
hus m m. i Köpenhamn, vidare verkställt
restaureringar, bl.a. Kongegaarden i Korsör. Under en
följd av år avritade och uppmätte L.-M. åt
Dansk Nationalmuseum monument, särsk.
kyrkor och befästningsbyggnader i Danmark,
Skåne, Halland och Blekinge, bl.a. Malmöhus.E. W.
Langeleik, se L a n g 1 e i k.
— 857 —
— 858 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
