Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmäteri - Lantmäteridistrikt - Lantmäterikarta - Lantmäterikedja - Lantmäterikontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTMÄTERIKONTOR
skattläggning, förmedling, jordrannsakan o.d.
Betydande arbeten för landets geografiska
kartläggning utfördes även, och därtill kommo en
mängd uppdrag av olika slag, bl.a.
undersökningar rörande kommunikationsleder, särsk.
vattenvägar. 1683 förordnades en direktör för
1., näml. Carl Gripenhielm, som med
kraftig hand ordnade inst:s verksamhet. Under
Gripenhielms tid utfördes stora l.-arbeten av
kommissioner, bestående av ett flertal
lantmätare, för skattläggningar, reduktioner,
indelningar m.m. Stora och betydelsefulla arbeten
utfördes även vid denna tid och i början av
1700-lalet i de under Sverige lydande länderna
på andra sidan Östersjön. Det sv. 1. slod vid
denna tid även internationellt sett mycket högt.
Därom vittna bl.a. de rika och välbevarade samt
ganska enastående kartsamlingar från den
tiden, som förvaras i Lantmäteristyrelsens arkiv.
— Under 1700-talets första del hämmades l:s
löftesrika uppblomstring av de stora krigen och
deras verkningar. De stora arbetena för
avvitt-ring i Norrland började dock komma i gång.
Under mitten av 1700-lalet var Jacob
Fag-g o t överdirektör och chef för 1. Under denne
i många hänseenden märklige man fick 1. en
ny blomstringstid. Lantmätarna, som förut
hu-vudsakl. utfört arbeten för Kronans räkning,
blevo nu även sysselsatta med jorddelningar
och liknande arbeten åt enskilda, och genom
införande av bestämmelser om storskifte (se d.o.)
ökades arbetet betydligt. Under senare delen
av 1700-talet inriktades I:s arbeten alltmera åt
jorddelningen, och arbetet med landets
kartläggning fick stå tillbaka. Utvecklingen i denna
riktning gick snabbt, och i början av 1800-talet
övertogs arbetet med landets geografiska
kartläggning av en militär inst., Topografiska kåren,
vilken senare efterträddes av det under militär
ledning stående Rikets allmänna kartverk.
Denna kartläggning byggdes dock allt fortfarande
i största utsträckning på ett utnyttjande av de
kartor i stor skala, som l.-väsendet upprättat
för jorddelningar o.a. ändamål, och härigenom
kom 1. att alltjämt få en högst betydande, om
ock indirekt betydelse för landets geografiska
kartläggning. 1735 anförtroddes justeringen av
mått och vikt åt 1., en anordning, som bibehölls
till 1878. — De under senare delen av
1700-talet till stort antal och i landets alla delar
utförda storskiftena visade sig småningom icke
medföra en tillfredsställande jorddelning. I
början av 1800-talet tillkommo därför författningar
om enskifte (se d.o.), och 1827 tillkom
skiftesstadgan, som i st.f. storskifte och enskifte
införde laga skifte (se d.o.). De båda sista
skiftesformerna, även kallade primär el. grundläggande
jorddelning, ha tillämpats på allra största
de
len av Sveriges jord, och detta väldiga arbete
satte sin prägel på l.-verksamheten under hela
1800-talet. Därjämte voro lantmätarna
sysselsatta med jorddelning efter laga skiftena, ofta
kallad sekundär jorddelning,
gränsbestämningar, mätningar och undersökningar för
alla-handa ändamål m.m., vartill kom det
omfattande arbetet med avvittring i Norrland. Arbetet
nådde sin kulmen under årh:s mitt, då L. B.
Falkman var l:s chef (1849—81). Dennes
sista tid liksom tiden fram till sekelskiftet
kännetecknas emellertid av en stark tillbakagång
inom 1., arbetslillgången minskades, och
lantmätarnas ställning försämrades. Från början
av innevarande årh. har 1. åter, särsk. under
H. Rh odins chefstid (1899—1922), varit
föremål för en enastående omorganisation och
nydaning, som satt det i stånd att väl fylla
sina mångahanda och betydelsefulla uppgifter.
Bland dessa må framhållas: jorddelningar av
alla slag, ägoulbyten, gränsbestämningar,
förrättningar enl. ensitlarlagen och enl. lagen om
enskilda vägar, ägomätningar samt
uppläggande och förande av jordregister o.a.
fastighetsregister. — Litt.: ”Sv. 1. 1628—1928” (1928). —
Jfr Lantmäteristaten. O.B.-J.
Lantmäteridistrikt, se
Lantmäteristaten.
Lantmäterikarta. Av lantmätare upprättas för
olika ändamål kartor, till övervägande antalet
för jorddelning och liknande syften. Se K a
r-t a, sp. 78. L. lämna med tillhörande
beskrivning en detaljerad redovisning av jordens
beskaffenhet, fördelning i olika ägoslag och
ägolotter m.m. Fastställda ha de rättsligt vitsord.
O.B.-J.
Lantmäterikedja, äldre redskap för
längdmätning, beslående av längre el. kortare, genom
ringar sammanfogade länkar. Genom
sträckning under användningen kunde rätta längden
endast med svårighet bibehållas, varför kedjor
sedan några årtionden ersatts av mätband av
stål. — Jfr Avståndsmätning. O.B.-J.
Lantmäterikontor.
Lantmäterikonto-ret i Stockholm var från början en avd.
av Kammarkollegium (Räkningekammaren)
och hade lokal i Kungl. slottet. På våren 1689
fick kontoret flytta till f.d. De la Gardieska
palatset Makalös på nuv. Karl XII:s torg och
på hösten s.å. till ”K.M:ts hus i trädgården vid
Jakobs kyrka”, vilken byggnad alltsedan
disponerats av lantmäteriets centrala ledning,
under 1800-talet benämnd
Generallantmä-terikontoret och numera L a n t m ä t
e-r i s t y rel s e n. —
Lantmäterikonto-r e n i länen tillkommo under första hälften
av 1700-talet, då vid varje länsresidens
inrättades ett kontor, huvudsaki. till förvaring av
— 901 —
— 902 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
