Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Paz - La Pérouse, Jean François Galaup de - La Pérouse-sundet - Lapidarstil - Lapidicina Lunensis - Lapidoth-Swarth, Hélène - Lapilli - Lapis - Lapis cancri - Lapis infernalis - Lapis lazuli, lasurit, lasursten - Lapis philsophorum - Lapis solaris - Lapiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA PÉROUSE
stadsdelarna ha trånga, ofta branta gator, men
i övrigt har L.P. modern prägel och är statt
i rask utveckling. Vid Plaza May or ligger den
ofullbordade katedralen, som påbörjades under
1600-talet, då gruvorna i Potosi gåvo sin rikaste
avkastning. Här ligga även regerings- och
riks-dagsbyggnaderna. L.P. har univ., bibi., muséer,
krigsskola m.m. Ärkebiskopssäte. Industrien
är ännu obetydlig och tjänar blott det lokala
behovet; däremot är handeln omfattande. Över
Viacha har L.P. 3 järnvägsförbindelser med
Stilla havs-kusten, näml, till Mollendo i Peru
(med sjöförbindelse över Titicacasjön), Arica
och Antofagasta i Chile. M.P.
La Pérouse [lapero’z], Jean Fran?ois
G a 1 a u p de, fransk sjöofficer och
upptäcktsresande (1741—88).
Med två fregatter
lämnade L. 1785
Brest för att bl.a.
söka
Nordvästpassagen, rundade
Sydamerika samt
besökte Påskön och
Sand-wichöarna. Från M:t
Elias i Alaska
undersöktes amerikanska
kusten söderut till
San
Francisco-buk-tcn, varefter färden i
sept. 1786 ställdes till Asien. Under
kryssningar i japanska farvatten upptäcktes L.-sundet,
och längs Kurilerna nådde man Petropavlovsk
på Kamtjatka, varifrån L. landvägen
hemsände kartor och anteckningar. I okt. 1787
sattes åter s. kurs, och efter besök på Samoa, där
flera besättningsmän dödades av infödingarna,
ankrade exp. i jan. 1788 i Botany bay på
Australiens östkust. Efter en månads uppehåll
styrde den åter ut men var därefter
försvunnen. Först 1826 påvisade en engelsk kapten,
att L:s fartyg förolyckats n. om Nya
Hebrider-na. — Litt.: L:s resa skildrades efter hans
anteckningar av Milet de Mureau, ”Voyage de
L. autour du monde 1785—88” (1797); A.
Bel-lessort, ”L.” (1926); C. Farrère, ”Voyage de L.
1785—88” (1930). M.P.
La Pérouse-sundet [lapero’z-], jap. Soya
kai-kyo, c:a 40 km. brett sund mellan Hokkaido
och Sachalin, Japan, förbindande Ochotska och
Japanska haven. M.P.
Lapida’rstil (till lat. lapis, sten), s t e n s t i 1,
stil, som användes på (sten) inskrifter o.d.,
bestående av ”stora bokstäver” (uncialer). Efter
uttryckssättet på dylika inskrifter kallas ofta
en kort och kärnfull framställningsform 1. W.N.
Lapidici’na Lune’nsis, forntidens namn på
Carrara (se d.o.).
La’pidoth-Swarth, H é 1 è n e, holländsk
författarinna (f. 1859), skrev först i Bryssel dikter
på franska men övergick snart till sitt
modersmål och blev med diktsaml. ”Poezie” (1892),
”Verzen” (1893), ”Gedichten” (1902) och
”Nieu-we Versen” (1920) m.fl., novell- och skissaml.
”Van vrouwenleven” (1896), ”Ernst” (1902)
m.m. av stor betydelse för den holländska
litterära rörelse, som tagit sin början på
1880-talet. L., som på gr. av sina vemodsfulla
kärlekssånger kallats ”Hollands sjungande hjärta”,
har i den nyktra holländska miljön icke nått
tillbörlig uppskattning. Rth.
Lapi’Hi, små lavastycken av en nöts el. ärtas
storlek, vilka utslungas vid vulkanutbrott.
Lapis, vanlig benämning på lapis inferna’lis,
helvetessten; utgöres av silvernitrat (se d.o.).
Lapis cancri, kräftstenar, se d.o.
Lapis inferna’lis, se Lapis.
Lapis la’zuli, lasurit, lasursten, miner.,
ett mörkblått mineral av kemisk
sammansättning 3(Na2O, A12O3, 2SiO2). 2Na2S3, alltså en
kombination av ett natriumaluminiumsilikat
med natriumsulfid, står närmast
fältspatoider-nas (se d.o.) grupp, har hårdheten 5,5 och
spec.v. 2,38—2,42. — L. förekommer sällan
kristalliserad, mest insprängd i kalksten och
bildad genom kontaktmetamorfos. L. användes
till smycken och prydnadsföremål, till mosaik
och inläggning samman med andra
prydnads-stenar. Fordom pulveriserades 1. till målarfärg
och var den dyrbaraste djupblå färgen, äkta
ultramarin (se d.o.), men numera ersättes den
av den konstgjorda. — L. förekommer i
Centralasien i Afganistan, i Sibirien samt i Chile;
den asiatiska 1. har djupast färg K.A.G.
Lapis philosopho’Fum, ”de vises sten”, se
A1 k e m i.
Lapis sola’ris, ett självlysande preparat, se
Bolognesiska lysstenen.
Lapi’ter, mytiskt folk i Thessalien, kring
Ossa-berget och Peneios-floden, beryktat för
sin styrka och vildhet. L:s strid med ken-
Kämpande lapit. Från västgaveln på
Zeus-templet i Olympia. Museet i Olympia.
— 911 —
— 912 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
