Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lastlinjemärke - Lastman, Pieter Pietersz. - Lastning - Lastnings- och lossningsanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LASTMAN
”fribordsreglementet”, gällande fribordsmärket
framgår av fig. I dessa 1. betyder: S F, sv.
fri-bordsmärke, SSV, sommarfribord i sötvatten.
ST, sommarfribord i de tropiska haven, S
sommarfribord i saltvatten, V vinterfribord i
saltvatten och VNA, vinterfribord i n. Atlanten,
överkant av resp, streck angiver den tillåtna
nedlastningen. T.Hrn.
Lastman, Pieter P i e t er s z., holländsk
målare (1583—1633), kom vid unga år till Rom,
där jämte de italienska mästarna, särsk.
Cara-vaggio, Elsheimer inverkade på hans konst;
återkommen till Holland, blev han lärare för bl.a.
Rembrandt, på vilken hans ljusdunkelbehandling
och landskapsmystik inverkade. I Amsterdams
riksmuseum finnes ”Orestes och Pylades”, i
Haags Mauritzhuis ”Lazarus’ uppväckande”, i
Braunschweig ”Odysseus och Nausikaa” samt
”David i templet”, i Stockholms
nationalmuseum ”Offer till Juno”. E.W.
Lastning, ombordtagning av last.
Bestämmelser rörande tid för och övervakning av 1.
återfinnas i Sjölagen, rörande lastningsredskap
m.m. i k.f. ang. tillsyn å fartyg (S1/i2 1914) och
ang. säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg
(23/i2 1915). Lastningsanmälan skall
enl. Tullstadgan givas av befälhavaren, innan
gods el. ballast intages i fartyg, som skall avgå
till utrikes ort. Lastningstid är den
sammanlagda tiden av liggedagar (se Liggetid)
och överliggedagar och räknas från första
helgfria dag efter det fartyget är berett att mottaga
last och befälhavaren härom underrättat
avlastaren. H.S-k.
Lastnings- och lossningsanordningar för
fartyg kunna uppdelas i I., som finnas ombord,
l
Fig. 1.
och 1., som äro anordnade i hamnar. De förra
utgjordes urspr. av handvinschar med bommar.
Styckegodslaster hanteras fortfarande
med bommär av trä el. stålrör, konstruerade i
regel för P/2—5 tons last och numera
betjänade av ång- el. elektriska vinschar.
Bommarna fästas till master el. till bom- el.
derrick-poster, oftast placerade bordvarts för att
medgiva kortare bommar. Å större moderna far-
Fig. 2.
tyg placeras masterna ofta parvis och
sammanbyggas (fig. 1), varvid de bidraga till varandras
stagning. I fig. 1 visas även, hur man vid
användande av enkel bom med två toppningsgajar
lätt kan manövrera bommen från läge över
lastluckan till läge över sida. En bekväm metod
baserar sig på användande av två fast
uppriggade bommar med var sin hisskätting och
gemensam lastkrok (fig. 2). Godset hissas upp
under inre bommen och bringas genom
samverkan av hisskättingarna åt sidan och firas
därefter under den yttre bommen.
Flytande last, transporterad i tankfartyg, erfordrar
för lämpning och lossning pumpar och
rörsystem. Pumparna placeras vanl. i särsk.
pumprum, inbyggda mellan tankarna. Oljelast
intages genom anslutning till oljecisterner i land el
till pumpar å andra tankfartyg. Massg
ödsla s te r, ss. malm, kol, säd m.m., hanteras i
regel genom stationära el. flytande anordningar
i hamnarna. Lastning av malm sker genom
malmens tömning i fartygen från lagringsfickor
el. malmvagnar å högt uppbyggda
lastningska-jer. Lossning av malmen göres medelst
grip-skopor i öppna malmlastrum el. öppna skopor,
då fartyget är byggt med malmfickor. Kol
lastas vanl. genom tömning direkt från järn-
— 1003 —
— 1004 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
