Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laurinus, Laurentius Laurentii - Laurion - Lauriston, Jacques - Lauritzen, Lau - Lauritz Jonsen (Panter) - Laursen, Niels Johan - Laursen, Laurs - Laurus - Laurwigen - Laurvigens grevskap - Lausanne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAURION
böcker, ”En kort Sveriges krönika” (1647, från
Magog till drottning Kristina), en övers, av
Hafenreffers teologiska kompendium (1650)
samt förf, flera psalmer, bl.a. originalen till ps.
486 och 596 i nuv. sv. psalmboken. S.N.
Laurion, se L a v r i o n.
Lauriston [låristå’], Jacques Alexandre
Bernard L a w, från 1808 greve, från 1817
markis de L., fransk krigare och diplomat (1768—
1828), deltog 1792—95 i revolutionskrigen,
avsked 1796, 1800 adjutant hos Bonaparte, hans
kamrat från art.-skolan, sändes 1801 i
diplomatiskt uppdrag till Köpenhamn och 1802 med
ratifikationen av fredstraktaten till London,
1805 generallöjtnant, utmärkte sig genom sin
ledning av gardesart. vid Wagram 1809, 1811
ambassadör i Ryssland, deltog 1812 i ryska
fälttåget, fången vid Leipzig 1813. 1815
förblev L. bourbonerna trogen, utnämndes till pär,
var 1821—24minister och blev 1823 marskalk. P.S.
Lauritzen, L a u, dansk filmregissör (f. 1878).
L. var tidigare officer och från 1907
skådespelare samt har från 1913 verkat som
filmregissör. Han har som sådan visat sig som en
fyndig och gemytlig ciceron genom danskt
folk-och småborgareliv, särsk. i de populära
”Fyrtornet och Släpvagnen”-filmerna. G.K-g.
Lauritz Jonsen (Panter), dansk storman (d.
1340), var medl. av Erik Menveds råd och blev
efter Kristofer II:s val 1320 dennes drots. 1326
var han jämte marsken Ludvig Albrektsson
Eberstein ledare av den stormannaopposition,
som med hjälp av de holsteinska grevarna
störtade Kristofer s.å. Han bistod Kristofers son
Otto vid hans misslyckade försök att vinna
den danska kronan 1333—34; det lyckades
honom sedermera att till sin död 1340 värja
Langeland, som han 1326 fått ss. län, mot de
holsteinska maktägande i Danmark. H.Bg.
Laursen, Niels Johan, dansk politiker
(1855—1930), 1882—1903 red., därefter präst, en
av ledarna för Jyllands grundtvigianska och
moderata vänstermän. L. stod folkhögsk. nära.
1910—26 medl. av Folketinget och
finansutskottet, vars ordf, han var 1920—24, utövade L. ett
icke ringa inflytande, spec. i kvinno- och
univ.-frågor. Fl.D.
Laursen, L a u r s Rasmus, dansk
historiker och arkivman (f. 1864), 1889 assistent i
Rigsarkivet, 1912 arkivarie, 1924 riksarkivarie,
är en allsidig och duglig arkivman och en
framstående utg. 1890—92 utgav han ”Krönens
Skö-der 1535—1648”, 1893—1925 ”Kancelliets
Brev-böger 1561—1626”’ (14 bd), 1907—30
”Dan-mark-Norges Traktater 1523—1689” (8 bd),
mönstergilla ed. av varaktigt värde;
inledningarna till traktaterna äro självständiga
vetenskapliga avh. Medutg. av ”Dansk biografisk
Lexikon”, 17—19 (1903—05), har L.
Överinseendet över den sedan 1933 utkommande
reviderade nya uppl. av detta verk. Under
Grönlands-processen 1931—33 gav L. och Rigsarkivet den
danska Haagdelegationen ett betydelsefullt stöd.
Fl.D.
Laurus [lau-], växtsläkte, se Lager.
Laurwigen, greve av, se G y 1 d e n 1 ö v e 3).
Laurvigens grevskap, se L a r vi k s
grevskap.
Lausanne [låza’n], huvudstad i den
schweiziska kantonen Vaud, på Mont Jorats i terrasser
sluttande utlöpare ned mot Genèvesjön; 75,915
inv. (1930), med förstäder 92,350. De gamla
stadsdelarna, La Cité, Saint Framjois och Saint
Laurent, ha krokiga och branta gator, långa
trappor och oregelbundna terrasser. I den o.
150 m. över Genèvesjön belägna stadsdelen La
Cité ligger katedralen (nu protestantisk), en
vacker gotisk byggnad, som invigdes 1275. Det
forna biskopsslottet därbredvid är urspr. från
1200-talet, sedan ombyggt (nu säte för
kantonstyrelse). I närheten ligga det gamla rådhuset,
museerna Arlaud (tavelgalleri) samt
Ruminepa-latset från 1800-talets slut, inrymmande univ.
samt bibi, och kantonmuseum. I kvarteret
Bourg av stadsdelen Saint Fran^ois höjer
sig kyrkan Saint FranQois i sengotisk stil.
Den storslagna, 1839—44 uppförda
granitviadukten Grand Pont över bäcken Flons
dalgång förenar stadsdelarna Saint Fran^ois och
Saint Laurent. Utanför dessa äldre stadsdelar
ha de moderna kvarteren med breda,
regelbundna gator och stora planteringar växt upp
på delvis utfylld mark, bl.a. i Flons dalgång.
Bostads- och villakvarteren sträcka sig nästan
ned till Genèvesjön och till hamnstaden Ouchy.
Industriområdet följer järnvägen mot v. För
stadens utveckling har industrien spelat en
jämförelsevis obetydlig roll. Dock har L. stora
choklad-, sockervaru- och möbelfabriker samt
bryggerier. På gr. av sitt gynnsamma
klimat och sitt utmärkta läge bland trädgårdar
och vinodlingar högt över Genèvesjön med
storartad utsikt över Alperna och Jurabergen har
L. blivit en mycket besökt turiststad. Genom
sitt läge vid
London—Calais—Paris—L.—Simp-lon—Milano—Brindisi- och L.—Wallis—Furka
—Chur—Engadin—Valtellinajärnvägarna har
staden betydande järnvägstrafik. N. om staden
ligger flygstationen La Blécherette. Inom L.
finnas linbanor dels till Genèvesjöns strand, dels
till utsiktsplatsen Le Signal n. om staden (650
m.ö.h.). I L. ha schweiziska
förbundsdomstolen och Bureau international contre 1’alcoolisme
sina säten. G.N.;E.W.
L. var en betydande stad redan på
1500-talet, då det blev biskopssäte. Detta avskaffa-
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
