Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Le Brun, Charles François - Lebrun, Elisabeth Louise Vigée- - Lebrun, Barthélémy Louis Joseph - Lebrun, Albert - Lecanora - Le Cateau - Lecce - Lecco - Lech
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LECH
nansämbetsman, en av Maupeous närmaste,
drogs med i dennes fall 1774, ägnade sig åt
litterär verksamhet och blev 1789 medl. av
nationalförsamlingen, där han företrädde en
mo-derat-liberal uppfattning. Ånyo ämbetsman,
fängslad under skräckväldet, kallades L. efter
Brumaire-kuppen av N. Bonaparte till 3:e
konsul. Efter kejsardömets inrättande fortsatte
han att handha ledningen av finanserna som
ärkeskattmästare. 1805—06 omorganiserade L.
som generalguvernör Ligurien, utnämndes 1808
till hertig av Piacenza, ledde 1810—13 Hollands
organisation. 1814 utnämnd till pär av Ludvig
XVIII, föll han i onåd genom sin anslutning
till Napoleon under ”de 100 dagarna” och blev
först 1819 åter pär. ”Mémoires” (1829). — Litt.:
Biogr. av Caumont Laforce (1907). P.N-m.
Lebrun [labro’], ElisabethLouise V
i-g é e-, fransk målarinna, se V i g é e-L e b r u n.
Lebrun [labro’], Barthélémy Louis
Joseph, fransk militär (1809—89), löjtnant
vid generalstaben 1834, divisionsgeneral 1866,
avsked 1879. L. tjänstgjorde huvudsaki. i
generalstaben, var under 1870—71 års krig souschef
vid Rhenarméns generalstab och från 12/s chef
för 12:e armékåren. Fången vid Sedan Va s.å.,
var han efter kriget chef för 3:e armékåren. L.
har bl.a. utg. ”Guerre de 1870.
Bazeilles—Sedan” (1884). E.Bz.
Lebrun [labrö’], Albert, fransk president
(f. 1871), urspr. gruvingenjör och lärare vid
École des hautes
étu-des commerciales. L.
tillhörde 1900—20
deputeradekammaren,
var kolonialminister
i kabinetten Caillaux
1911—12, Poincaré
1912—13, Doumergue
1913—14, Clemen-
ceau 1917 samt
minister för de befriade
områdena i kabinettet
Clemenceau 1918—
19, medl. av senaten
1920—32, dess vice president 1926—31 och
president 1931—32. När efter mordet på Doumer
ny president för republiken skulle utses,
anså-gos förhållandena kräva, att vid valet gängse
partimotsättningar fingo vila, och man samlade
sig kring den i alla politiska läger aktade L.
med sådan enighet, att denne utsågs till
president med 633 av 826 avgivna röster. L. är
utpräglad högerman och har alltid stått Poincaré
nära; i sitt väsen är han typen för den korrekte
och konciliante fransmannen. C.
Lecano’ra, artrikt lavsläkte av gruppen
Asco-liche’nes, med över 200 över hela jorden
sprid
da och på de mest olikartade underlag levande
arter. Bålen är skorplik med undersidan
fastvuxen vid underlaget och i kanten stundom
flikad, utan rhiziner. I Sverige förekomma flera
arter på trädbark, stenar och jord. Till
släktet L. hör även mannalaven (se d.o.). O.Gz.
Le Cateau [lakatå’], stad i Frankrike, se
C a t e a u-C a m b r é s i s.
Lecce [le’èe], huvudstad i prov. L. (2,768
kvkm., 487,138 inv.) i Apulien (jfr d.o.), Italien,
Kloster från 1600-talets mitt i Lecce.
10 km. från Adriatiska havet; 46,782 inv. (1931).
Biskopssäte. Textilindustri. Från romartiden
kvarstå bl.a. resterna av en amfiteater.
Katedralen visar en egendomlig blandning av
romanska och gotiska drag. Från 1500-talet
märkes Karl V:s triumfbåge. I omgivningarna
bry-tes mioeen kalksten, som användes till
byggnader och skulpturer. M.P./E.W.
Lecco [le’kå], stad i prov. Como, Italien, vid
s.ö. ändan av Comosjön, 45 km. n.n.ö. om
Milano; 28,670 inv. (1921). Metall- och
textilindustri. Rester av medeltida befästningar. M.P.
Lech [lä#], h.-biflod till Donau, upprinner i
Vorarlberg, Österrike, o. 1,800 m.ö.h.,
genom-flyter Lechdalen mellan Allgau- och
Lechtalal-perna samt rinner sedan åt n. förbi Augsburg,
där L:s viktigaste biflod, Wertach, mynnar.
Längd 285 km. L. är ej segelbar och flottning
besvärlig. M.P.
S 1 a g e t v i d L. 5/15 april 1632. För att
skydda Bayern hade Tilly tagit ställning på ö.
stranden av L. mellan Augsburg och Rain med 27,000
man. Gustav II Adolf med o. 40,000 anryckte
från Donauwörth. Genom skickliga åtgärder
lyckades konungen inge Tilly den
föreställningen, att han ämnade övergå floden vid
Oberndorf, under det att det utsedda
övergångsstället låg 2 km. sydligare. Här satte sig först
— 1097 —
— 1098 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
