Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ledningsvävnad - Ledóchowski, Mieczysław Halka von - Ledreborg - Ledresektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDRESEKTION
det sätt, att de sammansluta sig till
gemensamma anatomiska enheter, kärlknippen (mestom).
De senare uppträda med skilda typer. De
kunna vara öppna el. slutna, öppna kärlknippen
ha leptom- och hadromdelarna skilda från
varandra genom en nybildningsvävnad (kambium,
se d.o.); i slutna kärlknippen gränsa
leptom-och hadromdelarna omedelbart intill varandra.
Kärlknippen av den förra typen förekomma
hos nakenfröiga och tvåhjärtbladiga växter, av
den senare typen hos enhjärtbladiga. Med
avseende på leptom- och hadromdelarnas
inbördes läge skiljer man mellan kollaterala,
bikolla-terala och koncentriska kärlknippen och av
kärlknippen tillhörande den sistn. typen
mellan hadro- och leptocentriska (se B
i-kollaterala kärlknippen). I
växtkroppens olika delar äro kärlknippena
fördelade på skilda sätt. I stammen hos många
kärlkryptogamer samt hos nakenfröiga och
tvåhjärtbladiga växter visa de på tvärsnitt en
ringformig anordning och markera gränsen
mellan barken och märgen i grundvävnaden;
hos enhjärtbladiga ligga de utan bestämd
ordning strödda å stamtvärsnittet. Leptomdelen
är i stammens kärlknippen städse vänd utåt
mot barken, hadromdelen inåt mot märgen. I
bladet utgöres 1. av kärlknippen, som från
stammen böja ut i bladet (bladspårsträngar),
och bildar där nerverna. Hadromet kommer
på gr. därav att ligga på bladets övre, leptomet
på dess undre sida. I roten finnas skilda
leptom- och hadromsträngar, på tvärsnitt
anordnade radiärt sida vid sida om varandra. I
mitten sammansmälta ofta de skilda
hadrom-strängarna till ett s.k. radialt kärlknippe. Där
roten övergår i stammen, delar sig var och en
av de urspr. hadromsträngarna, och intill
varandra gränsande hadromhälfter förena sig till
en hadromsträng, vilken ansluter sig till
insidan av en leptomsträng, så att ett kollateralt
kärlknippe bildas. De i stammen löpande
kärlknippena förgrena sig och sammansmälta med
varandra på olika sätt och bilda därigenom ett
nätlikt system av strängar, vars yttersta
förgreningar utgöra de i bladen utlöpande
blad-spårsträngarna. Hos vissa växter finnas
därjämte s.k. stamegna (barkegna, resp,
märgegna) kärlknippen, som utan att avgiva
blad-spårsträngar äro bundna vid stammen.
Kärlknippena i stam och blad äro ofta omgivna av
tunnväggiga, stärkelserika parenkymceller.
Detta ledningsparenkym benämnes kärlknippeslida
(nervslida, stärkelseslida). — Med kärlknippena
äro ofta förenade grupper av mekaniska celler.
Hos de så bildade strängkomplexen,
fibrovasal-strängar, särskiljer man två delar, floem
(innehållande leptom jämte hårdbastceller) och
xylem (hadrom jämte vedceller m.m.). Vid den
sekundära tjocklekstillväxten hos stammar och
rötter förändras 1. I st.f. isolerade
kärlknippen bildas därvid en central vedkropp och en
denna cylinderformigt omgivande sekundär
bark, vilka innehålla de vid ämnestransporten
verksamma ledande elementen. — Ett 3:e slag
av ledningsbanor representera de för vissa
växtfamiljer (korgblomstriga av gruppen
tung-blomstriga, vallmo-, törel-, mullbärsväxter m.
fl.) egendomliga mjölksaftskärlen. Dessa
element, vilka bilda ett rikt förgrenat, ofta
ana-stomoserande, hela växten genomdragande
system, kunna vara ledade och oledade. —
Förutom nu nämnda, till transport av vatten och
näringsämnen tjänande 1. finnes hos en del
växter en vid ledning av retningar verksam
vävnad. Denna är t.ex. hos Mimo’sa pudi’ca
bildad av silrörsliknande element. I allm.
utgöras dock ledningsbanorna för retningar av
cellernas protoplasmatiska förbindelsetrådar.
O.Gz.
Ledöcho’wski, M i e c z y s I a w Halka
von, greve, katolsk prelat (1822—1902), f. i
ryska Polen, präst 1846,
påvlig nuntie i
Bryssel 1861, ärkebiskop
av Gnesen-Posen
1865. Under
kultur-kampen (se d.o.)
vägrade L. att rätta sig
efter de mot kyrkan
riktade lagarna,
varför han avsattes
(1874) och hölls
fängslad i två år.
Utnämnd till kardinal
1875, fortsatte han att
från Rom utöva sitt biskopsämbete, vilket han
avsade sig först 1886, då kyrkostriden bilagts.
1892 blev han prefekt för den påvliga
Propa-ganda-kongregationen. — Litt.: B. v. Selchow,
”Der Kampf um das Posener Erzbistum”
(1923). A.M-n.
Ledreborg, danskt gods, 10 km. s. om
Roskilde. L. tillhörde på 1400-talet danska
kronan, innehades senare av flera ägare och
såldes 1739 till greve J. L. Holstein, som 1746
upprättade grevskapet L., upphört 1926. L.
tillhör ännu samma ätt. Huvudbyggnaden är
uppförd i dansk barock 1743. Bild sp. 1115. Th.P.
Ledresektion [-fo’n], med., kirurgiskt
ingrepp, vid vilket man åsyftar avlägsnandet av
en sjukligt förändrad led, varvid både ledändar
och oftast även hela ledkapseln borttages och
som slutresultat en oftast fast förbindelse
mellan de båda benändarna erhålles. N.Lbg
— 1113 —
— 1114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
