Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ledru-Rollin, Alexandre Auguste - Ledsegel - Ledsjukdomar (ledgångssjukdomar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDRU-ROLLIN
Ledreborg.
Ledru-Rollin [lødry’-råla’], Alexandre
A u g u s t e, fransk jurist och politiker (1807—
74). Efter juridiska studier ägnade sig L. efter
1830 åt advokatyrket och vann ryktbarhet i
flera politiska processer under 1830-talet.
Samtidigt bedrev han ett omfattande juridiskt
förf.-skap och redigerade tidskr. ”Le journal du
Pa-lais”. 1841 invaldes han ss. representant för
den yttersta vänstern i deputeradekammaren,
där han emellertid gjorde sig bemärkt mera
genom sin vältalighet än genom sina
praktiskt-politiska insatser. 1846 grundade han tidskr.
”La Réforme”, som
han redigerade i
socialistisk anda.
Jämte L. Blanc var han
under de båda
närmaste åren
arbetarnas ledare. Han
bidrog energiskt till att
skärpa oppositionen
mot Ludvig Filips
regering bl.a. genom att
taga del i
organiserandet av
reformbanketterna (se d.o.).
Vid febr.-revolutionens utbrott insattes L. jämte
L. Blanc i den provisoriska regeringen. När
denna upplöstes och den mera moderata
exekutivkommittén övertog makten, inträdde L.
även i denna och skilde sig därmed från
radikalerna. Brytningen kom till synes, när han
lät general Cavaignac krossa arbetarupproret
15/s 1848. Utan stöd i något parti led därför
L. ett svårt nederlag, när han s.å. kandiderade
till presidentposten. Mot president Louis
Napoleon drev L. våldsam opposition och gjorde
slutl. 13/e 1849 ett försök till väpnat uppror.
Detta nedslogs omedelbart, men L. lyckades
undkomma till England, där han vistades till
1870, då han återvände till Frankrike. 1874
invaldes han i deputeradekammaren men
spelade aldrig någon roll där. 1879 utkom ett
ur
val av L:s tal och skrifter. — Litt.: H. R.
Cal-rnan, ”L. and the second Franch republic”
(1922). N.H-g.
Ledsegel, de trapetsformade lättvindssegel,
som vid akterlig vind med
ledsegelsspi-r o r utriggas från rårna å fock- och stormast
å 3-mastade råseglare. L. el. 1 ä s e g e 1 kallas
även å segeljakter de extra segel (spinnaker
och ballong), som föras vid akterlig vind.
T.Hrn.
Ledsjukdomar (ledgångssjukdomar)
kunna vara såväl medfödda som under livet
förvärvade. — Till de medfödda 1. höra
flera ledmissbildningar, vilka, om de icke tidigt
komma under sakkunnig behandling, kunna
starkt invalidisera individen. Den medfödda
höfthältan beror på en bristande utveckling av
höftedens ledpanna, så att ledhuvudet på
lårbenet glider ur densamma (medfödd 1 u
xa-tion). Denna sjukdom drabbar företrädesvis
flickor; uppträder den dubbelsidigt, leder den
(obehandlad) till den för denna åkomma
karakteristiska ankgången. Även klumpfot
(se d.o.) är att räkna till de medfödda 1. —
Av de under livet förvärvade I. spela de,
som uppstått som följd av yttre våld, en stor
roll. En vanlig form av dessa olycksfallskador
är den enkla ledvrickningen (se
Distorsion), varvid genom våldets verkan en
abnorm rörelse framkallas i leden och
led-ytorna tillfälligt komma att intaga en felaktig
ställning till varandra (utan att dock glida
isär), samtidigt som slitningar o.a. skador
uppstå i ledkapsel, ledband etc. Med u r 1 e
d-vridning (luxation) menar man det
tillstånd i en led, då (oftast genom yttre våld)
ledytorna glida från varandra. Ha de helt
lämnat kontakten med varandra, benämnes detta
fullst. luxation, under det att man med
subluxation förstår en urledvridning, där
ledytorna ännu delvis beröra varandra. Den
vanligast förekommande urledvridningen är
skulderledsluxationen. L. som följd av
yttre våld äro även kontusioner och
sårskador (kniv- och yxhugg,
skottskador). Vid de öppna sårskadorna hota ofta
allvarliga inflammatoriska följdtillstånd. L e
d-(gångs) inflammationer (arthri’tis, se
d.o.) kunna vara av såväl akut som kronisk
art. De akuta variga formerna uppträda som
följd av öppna sårskador el. genom att en
va-rig beninflammation griper över på leden. Dessa,
sistn. former av 1. äro av mycket allvarlig
natur, icke endast ur den synpunkten att de, när
de läka ut, oftast giva anledning till varaktig
funktionsinskränkning av leden, förande ända
till fullst. styvhet av densamma (ankylos, se
Ledstyvhet), utan även såtillvida, att de-
— 1115 —
— 1116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
