Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leisegang, Hans - Leisewitz, Johann Anton - Leisner, Emmi - Leistikow, Walter - Leitgeb, Hubert - Leith - Leitha - Leitneria - Leitrim - Leiturgi - Leix, Queen’s county - Leixões - Lejd (säkerhet) - Lejd (byggnadsteknik, sjöväsen) - Lejdare el. lejd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEJDARE
han den tanken, att det finns ett antal i roten
olika tankeformer, sätt för tänkandet, i
filosofiens historia, vilka leda till de olika
världsåskådningarna och metafysiska systemen (så
Platons tänkande i en ”begreppspyramid”,
Hera-klits och Paulus’ ”kretstänkande”, Hegels
”krets av kretsar”, i vilken han tänker sig
världen, o.s.v.). E.v.A.
Leisewitz [laTzavits], Johann Anton,
tysk förf. (1752—1806), väckte uppseende med
tragedien ”Julius von Tarent” (1776, nytryck
efter handskrift 1889), som kom att utöva ett
ej obetydligt inflytande på Schiller under
dennes ungdomsperiod. L:s ”Sämmtliche
Schrif-ten” utgåvos 1838. — Litt.: Biogr. av G.
Kut-schera v. Aichbergen (1876). A.Bd.
Leisner [lal’s-], E m m i, tysk altsångerska
(f. 1889), f. i Flensburg, fick sin utbildning av
Helene Breest i Berlin, var 1912—21 anställd
vid Berlins hovopera, senare vid Volksoper. L.
gästade Kungl. teatern i Stockholm 1919 och
1922. Senare har hon vunnit mycken
popularitet som konsertsångerska på gr. av sin
stämmas mörka skönhet och föredragets intensitet.
V.F.
Leistikow [laTstikä], Walter, tysk målare
(1865—1908), elev av Eschke och Gude. L.
genomgick på 1890-talet en av Chavannes
påverkad dekorativ period, under vilken han även
ritade mönster för konsthantverk i jugendstil.
Därefter tog han intryck av den franska
impressionismen och blev en god och uppskattad
skildrare av Berlins omgivningar. L. arbetade
även med radering och litografi. — Litt.:
Biogr. av L. Corinth (1910). G.S.
Leitgeb [läFtgäp], Hubert, österrikisk
botanist (1835—87), lärare i naturalhistoria i Cilli
(Steiermark) 1856, senare i Görz, Linz och Graz,
docent i Graz 1866, e.o. prof, i botanik där
1867, ord. prof. 1869. L. har särsk. ägnat sig
åt blad- och levermossornas utvecklingshistoria
och i en klassisk
morfologisk-utvecklingshisto-risk monografi utrett dessas naturliga
släktskapsförhållanden och fylogeni. Han har även
undersökt ormbunkarnas embryologi, varvid
han fäst uppmärksamheten på betydelsen av
vissa fysiologiska faktorer vid deras utveckling.
Andra L:s undersökningar beröra sporväggens
byggnad, klyvöppningarnas fysiologi,
sfäro-kristallernas mikrokemi m.m. O.Gz
Leith [lip], hamnstad till Edinburgh (se d.o.),
1920 inkorporerad.
Leitha [Ial’ta], h.-biflod till Donau,
upprinner på Unterberg i österrikiska Alperna och
mynnar i Donau på ungerskt område. Längd
180 km. Före 1918 bildade L. delvis gräns
mellan Österrike och Ungern, varvid den
österrikiska delen av monarkien kallades C i s 1 e
i
t h a n i e n, den ungerska Transleithani
e n. Mellan L. och Neusiedlersjön (Fertö Tava)
sträcka sig Leithabergen, utlöpare av
Alperna, som i Sonnenberg uppnå 480 m.ö.h. M.P
Leitne’ria, amerikanskt växtsläkte av fam.
Leitneria’ceæ med endast 2 buskformiga arter,
av vilka L. florida’na från Floridas
sumptrak-ter är särsk. bekant, emedan veden av denna
art är det lättaste av alla s.k. korkträ (se d.o.).
A.V-e.
Leitrim [li’trim], irl. Liathdruim, grevskap i
Connaught, Irländska fristaten; 1,525 kvkm.;
55,907 inv. (1926). Huvudstad
Carrick-on-Shan-non (Cara Droma Rüisg); 1,026 inv. M.P.
Leiturgi’ (grek. leiturgi’a), i den
grekiska antiken vissa med större ekonomiska
utgifter förknippade skyldigheter, som ålades
förmögnare medborgare (inkomst över 2
talen-ter) och som voro avsedda att tillgodose statens
behov. L. voro dels ord., dels e.o. Till de förra
räknades bl.a. koregien (grek. choregi’a),
skyldigheten att för vissa fester utrusta körer m.m.,
gymnasiarkien (gymnasiarchi’a), bekostandet
av de gymniska övningarna,
lampodromien(Iam-podromi’a), underhållet av fackelloppen,
archi-theorien (architheori’a), ledningen av festliga
beskickningar. Till de e.o. 1. hörde bl.a.
förpliktelsen att utrusta ett krigsskepp (trier)
(trierarchi’a). W.N.
Leix [léiks el. liks], Q u e e n’s c o u n t y, irl.
Laoighise, grevskap i Leinster, Irländska
fristaten; 1,719 kvkm., 51,540 inv. (1926). Huvudstad
Maryborough (Portlaoigshe), 3,374 inv. M.P.
Leixöes [lélfå’aj], uthamn till Oporto (se
d.o.).
Lejd, utlovad säkerhet för att den, som (för
ombesörjande av något i regel privat bestyr)
frivilligt giver sig i annans våld, oantastad till
sin person och sin förmögenhet fritt skall få
åter sätta sig i säkerhet. L. förekom särsk.
under medeltiden, då s.k. lejdebrev (satvus
condu’ctus) utställdes av den fientlige
makthavaren. För nutida rätt är 1. utan betydelse och
förekommer ej, bortsett från krigstid, då 1. kan
givas att obehindrat och oantastat passera de
fientliga linjerna. E.K.
Lejd. 1) Byggn.-tekn., vågrätt timmerstycke,
som utgör gemensamt underlag för en rad
golvbjälkar, takstolar el. andra med jämna
mellanrum placerade konstruktionsdelar av trä i
en byggnad och avser att fördela dessas tryck
på underliggande byggnadsparti el. överföra det
till vissa understödspunkter, t.ex. stolparna i
korsvirke (se d.o.). G.W.W.
2) Sjöv., se Lejdare.
Lejdare el. lejd, sjöv. 1) Repstege med
pinnar el. stigbräden av trä el. järn, som
användas ombord vid mer el. mindre vertikala
— 1181 —
— 1182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
