LEPTÆNA Lepi'sma, ett släkte fjällborstsvansar, se A p-lerygogenea. Le Play [laplä'], Pierre Guillaume F r é d é-r i c, fransk socialekonom (1806—82). Efter avlagd bergsingenjörsexamen och statsanställning som gruvingenjör var L. 1840—48 prof, i metallurgi vid École des mines i Paris. Han företog vidsträckta resor i de flesta europeiska länder och publicerade ett flertal mineralogiska och metallurgiska avh. om erfarenheter från dessa resor. Samtidigt företog han djupgående sociala och ekonomiska undersökningar. L. studerade sålunda i detalj c:a 300 familjers ekonomiska liv och publicerade 36 av de värdefullaste av dessa familjemonografier i ”Les ouvriers européens” (1855; 2 éd. 1877—79). Detta stora arbete, där även en sv. familjehus-hållsbudget och livsföring behandlas, är på visst sätt banbrytande för den sociologiska forskningen. L:s insamlande av material fortsattes av det av honom 1856 grundade Société Internationale des études pratiques d’économie sociale. Själv utgav han ett flertal arbeten, bl.a. en samlad framställning av sina idéer i ”La constitution essentielle de Ihumanité” (1881; 2 éd. 1893). Någon teoretiker var han icke; hans storhet ligger på den empiriska forskningens område. Hans slutsatser av fakta berörde mera moraliska än ekonomiska problem. Samhället skulle enl. L. ledas efter kristna moralbegrepp. ”Lydnad för auktoriteter (fadern i familjen, företagaren i fabriken och kyrkan i staten) skulle återställa den sociala freden” (Ch. Gide). T.E-r. Lepontiska alperna, se Alperna, sp. 755. Lepontiska språket, se Italiens f o r n-språk. Lepore'llo, efter den så benämnde betjänten i Mozarts opera ”Don Juan” beteckning för ”skaffare”. G.K-g. Lepo'ridæ, en fam. gnagare, se H a r d j u r. Leppäkoski, träsliperi, sulfitcellulosafabrik och pappersbruk i Harlu s:n, Viborgs län, Finland, grundat 1893, ägare Läskelä a.-b. Årsproduktion 3,000 ton trämassa, 18,000 ton sulfitcellulosa och 3,000 ton papper. Antalet arbetare är c:a 250. E.Ed. Le'ppälä, urspr. Lindeqvist, Juhani, finländsk pedagog, jordbrukskonsulent och politiker (f. 1880), led. av riksdagen 1919—21 och sedan 1927 (agrarpartiet), biträdande socialminister under Kallio 1929—30, bankfull-mäktig s.å., led. av riksrätten 1931. Th. Lepra, spetälska (se d.o.). Le Prince [lapra's], Jean Baptiste, fransk grafiker (1734—81), var elev av Boucher, vars målningar han efterbildade i olja och gra- vyrer. L. anses som upptäckare av akvatinta-tekniken, som han begagnade för att mångfaldiga sina under ett femårigt uppehåll i Ryssland laverade skisser. Även Janinet, svensken Floding o.a. hävda sin rätt till upptäckten, varför man kan anse den utförd på olika håll samtidigt. L. tryckte sina akvatintablad i svart. G.V. Leprö's, spetälsk. Le'psius [-os]. 1) Karl Richard L., tysk egyptolog (1810—84), 1846 prof., 1865 chef för egyptiska museet, 1873 överbibliotekarie, allt i Berlin. L. var urspr. klassisk filolog och arkeolog och gjorde sig känd som framstående paleograf. Efter studier i egyp-tologi, som snabbt förskaffade honom vetenskapligt rykte, fick L. tillfälle att leda en exp. i Egypten 1842—45, från vilken han hemförde stora samlingar, framförallt texter. Dessa publicerades i ”Denkmäler aus Ägypten und Äthiopien” (12 bd, 1849—58, därtill ”Text”, 5 bd, 1897—1913, och ”Ergänz-ungsband”, 1897—13, slutl. med K. Sethe som utg.), ett jättearbete, som innehåller de samlade, utarbetade resultaten av hans exp. och som gjorde, att L. anses ha varit en av världens främsta egyptologer. Efter J. F. Champollion (se denne) kan L. kallas grundaren av egyptolo-gien (se d.o.) ss. vetenskap. L. har även utg. ”Die Chronologie der Ägypter” (1849), ”Kö-nigsbuch der alten Ägypter” (1858) m.m. —-Litt.: Biogr. av G. Ebers (1885). Th.P. 2) R e i n h o 1 d L., den föregåendes son, målare (1857—1922), elev av Loefftz och Lenbach, huvudsaki. verksam som porträttmålare, liksom hustrun Sabina L. (f. 1864), dotter av målaren Gustaf Graef. Båda äro representerade i Berlins Nationalgalerie. G.S. 3) J o h a n n e s L., den föregåendes bror, teolog (1858—1926), direktör i Berlin för tyska Orientmissionen 1897—1926. L. uppträdde i tal och skrift till de förföljda kristna armeniernas förmån samt utgav tidskr. ”Der christliche Orient”, ”Der Orient” och Orientmissionens årsbok ”Ex oriente lux”. S.N. Lepta, numism., se L e p t o n. Leptæ'na, ett släkte utdöda armfotingar med halvcirkelformigt skal och rak låsrand. Det större skalet är konvext, det mindre konkavt. I Sverige förekommer L. i silurlagren, särsk. — 5 — — 6 —