LERBERG lägna trakter under högsta marina gränsen, där den ej blott är en eftersökt kulturjord utan även en efterfrågad industriell råvara. — Ss. 1. be nämnas stundom även vissa icke sedimentära jordarter med tillräckligt liten dominerande kornstorlek, t.ex. den genom glacialerosion på mjuka bergarter bildade, på fint bergartsmjöl rika m o r ä n-I. G.Fn. S.k. eldfast 1., som användes till eldfast infodring i ugnar (se d.o. och Tegel) samt till formar för gjutning (se d.o.), innehåller som huvudsaklig beståndsdel lerjordssilikat av sammansättningen A12O3.2SiO2.2H2O med smältpunkt c:a 1,800°. Graden av eldfasthet (se d.o.) nedsättes väsentligt av föroreningar, ss. järnoxid, kalk och alkalisalter, varför man lägger stor vikt vid l:s renhetsgrad. Den renaste eldfasta 1. förekommer ofta i samband med yngre stenkolsformationen, ss. i Skåne vid Höganäs, Bjuv, Stabbarp och Ivö. l.S. I bildhuggarkonsten (se d.o.) användes 1. särsk. vid utförandet av den första skissen. I lergods (se Keramik) ha från uråldriga tider mer el. mindre konstnärligt formade bruksföremål framställts; den främsta 1. härvid är kaolinet, använt för porslinstillverkning. E.W. Lerberg, se Klack a-L erbergs gruv fält. Lerberget, fiskläge i Väsby s:n, Malmöhus län, s. om Höganäs; 465 inv. (1931). 19 yrkes-och 3 binäringsfiskare (s.å.). Byggd hamn avsedd endast för fiskebåtar. J.C. Lerberghe [Iä'rbärza], Charles van, belgisk förf. (1861—1907), en av de lyriker, som framgingo ur kretsen kring symbolistorganel ”La Wallonie” (se Belgien, sp. 469), uppträdde 1886—87 i olika tidskr. och debuterade 1889 å scenen med dramat ”Les flaireurs”, som inledde en hel dramaturgisk riktning, théåtre cTangoisse, och gav direkt impuls till Maeter-lincks ”L’intruse”. Bland L:s arbeten, som genomgående behärskas av en i dunkel trevande livsångest, märkas i övrigt ett lyriskt epos, ”Chanson d’Éve” (1904), och reseboken ”Rome mystique et paienne” (1906). — Litt.: Biogr. av A. Mockel (1904). Lff. Lerbo, s:n i Oppunda hd, Södermanlands län, ö. om Katrineholm; 63,44 kvkm., därav 56,32 land; 1,042 inv. (1933; 19 inv. pr kvkm.); 21,73 kvkm. åker (1927; 38,® °/c av landarealen), 27,si kvkm. skogsmark. I den nästan helt omändrade medeltidskyrkan finnas flera märkliga inventarier, ålderdomlig dopfunt av trä, några porträtt från 1600-talet m.m. samt fältmarskalken G. VV. Mareks von Würtembergs gravvård. Ä kyrkogården står en fast rundbyggnad (kastal). Flera stora egendomar, bland vilka märkas Gotthards- Lerbo kyrka och kastal. berg, Gustavsvik, Hässlö, Knutsta och Sund, den sistn. den största och lydande under Lag-mansö. — Pastorat i Oppunda ö. kontrakt, Strängnäs stift. J.C.;E.W. Lerbäck, s:n i Kumla hd, Örebro län, n.ö. om Askersund; 315,2® kvkm., därav 288,42 land; 4,987 inv. (1933; 17 inv. pr kvkm.); 40,4® kvkm. åker (1927; 14,o°/o av landarealen), 166,28 kvkm. skogsmark. Från L:s station på linjen Hallsberg—Motala utgår järnväg till Askersund. 1 L ligger Zinkgruvans malmfält. Skyllbergs bruks a.-b. äger järnbruk, sågverk m.m. i Skyllberg, Rönneshyttan och Mariedamm. — Pastorat i Kumla kontrakt, Strängnäs stift. M.P. Lerch [lärz], Nicolaus, se Nicolaus von Leiden. Lerche [lä'rka], Vincent Stoltenberg, norsk målare (1837—92), studerade i Düsseldorf. L:s specialitet var arkitekturmåleriet; småningom blevo staffagefigurerna, oftast frodiga klosterbröder, huvudsaken. Bilderna ha gärna en anekdotisk poäng, uppfattad med jo-vial humor. L. var även litterärt verksam, var medarbetare i ”Ny ill. tidn.” och utgav skisserna ”Med blyanten” (1873—74). Efter hans död utkom ”Fra det gamle Hjörnskab” (1893). L. är representerad i museerna i Oslo, Göteborg och Stockholm. M.Bjn. Lerchenborg [lä'rkanbår], danskt gods i Arts hd, s. om Kalundborg, med namnet efter generalen och gehejmerådet C Lerche, som på 1750-lalet lät uppföra det nuv. slottet och 1755 upp- Lerchenborg. — 11 — — 12 —