LERMONTOV rättade stamhuset L., 1818—1923 grevskapet inom släkten Lerche. C. Lerchenfeld [lä'rfønfält], Hugo Maximilian von und zu, tysk diplomat och politiker (f. 1871), kom i bajersk statstjänst 1897, deltog i världskriget som major vid ulanerna, var 1916—18 tysk kommissarie hos polska provisoriska regeringen i Warszawa, blev 1919 ge-heimelegationsråd i utrikesdep. och var 1920— 21 riksregeringens representant i Darmstadt, sept. 1921—nov. 1922 ministerpresident i Bayern, invaldes i riksdagen 1924, där han tillhörde bajerska folkpartiet, och blev i juli 1926 sändebud i Wien, 1931 i Bryssel. Okt. 1917 spelade L. en roll i samband med utnämningen av Hert-ling till rikskansler. Arrh. Lerdal, s:n i v. Dalsland, Valbo hd, Älvsborgs län, invid gränsen mot Bohuslän; 53,02 kvkm., därav 52,09 land; 661 inv. (1933; 13 inv. pr kvkm.); 10,10 kvkm. åker (1927; 19,2% av landarealen), 20,59 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Högsäter, Järbo, Rännelanda, L. och Råggärd, V. Dals kontrakt, Karlstads stift. — Bild se pl. vid art. Dalsland. S Lerdala, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län, på och invid n.v. sluttningen av Billingen; 30,71 kvkm., därav 29,02 land; 778 inv. (1933; 27 inv. pr kvkm.); 10,17 kvkm. åker (1927; 35% av landarealen), 12,51 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Berg, L., Timmersdala och Böja, Billings kontrakt, Skara stift. S. Lerdalsån, se öre kilsälven. Lerduveskjutning, se D u v s k j u t n i n g. Lerglimmerskiffer, se Lerskiffer och F y 1 1 i t. Lergods, se Keramik och Lera. Lergök, folkligt flöjtinstrument av lera, med el. utan griphål, vanl. i form av fågel el. annat djur. L., som även förekommer i Sverige, tillhör de s.k. Gefässflöten (kärlflöjterna), som ha urgammalt ursprung och stor utbredning och vilkas korpus är ett kärl (icke ett rör). Jfr O c a r i n a. D.^. Lerhamn, fiskläge och badort i Brunnby s:n, Malmöhus län, 3 km. s. om Mölle, vid järnvägen Åstorp—Mölle (station: Krapperup); 115 inv. Fiskehamn med 90 m. kaj vid 2 m;s djup. M.P. Lérida. 1) Prov, i Kalalonien (jfr d.o.), Spanien, kring Ebros biflod Segre; 12,151 kvkm.; 319,314 inv. (1931). — 2) Huvudstad i L.l), vid Segre; 38,019 inv. Den ålderdomliga, gamla staden ligger till h. om floden, den nya, regelbundet byggda till v. På en bergshöjd ligger det gamla kastellet. Den praktfulla katedralen visar 1200-talets unggotiska stil; den nya katedralen är från 1700-talets slut. L. har flera andra äldre byggnader samt museum med gam mal spansk (katalonisk) konst. Glas- och textilindustri m.m. Biskopssäte. M.P.;E.W. Leringen, sjö i Torps s:n i Medelpad, i nivå med Fagervikssjön, genomflytes av Gimån. 196 m.ö.h.; 18 kvkm. (med Fagervikssjön 22 kvkm.). S.E-s. Lerjord. 1) Lantbr., benämning på jordar, i vilka lera (se d.o.) ingår i så stor mängd, att den sätter sin prägel på jorden. Ju mera lera, som ingår, ju styvare (d.v.s. starkt sammanhållande och svårbrukad) blir jorden. — Litt.: G. Ekström, ”Klassifikation av sv. åkerjordar” (”Sveriges geologiska undersökning. Årsbok”, 20, 1926). ‘Hj.P. 2) Miner., se K o r u n d. Lerjärnsten, miner., tekn., se C 1 a y i r o n s t o n e. Lerkulsbåge, se K u 1 b å g e. Lerma [lä'r-], Francisco G 6 m e z de Sandoval y Rojas, markis av D e n i a, sedermera hertig av L., spansk statsman (1552— 1623), erhöll efter Filip HI:s tronbestigning nästan hela makten. Utan statsmannabegåv-ning, utan ärelystnad och utan sinne för rikets värdighet och intressen, begagnade L. sin makt huvudsaki. till att med alla medel öka sin redan förut stora förmögenhet till en för dåtida förhållanden rent fantastisk summa. Till skydd mot den allt starkare oppositionen, som leddes av hans egen son, hertigen av Uceda (se denne), utverkade L. åt sig av påven Paul V kardinalsvärdigheten. 1618 måste han dock avgå från sina ämbeten, och efter Filip lV:s tronbestigning dömdes han till stora böter. P.S Lermolieff, Ivan, pseud. för italienske konstforskaren G. Morelli (se denne). Lermontov [lä'rmantaf], M i c h a i 1 Jurjevil j, rysk skald (1814—41). Ättling av en urspr. skotsk släkt och son till en obetydlig officer, uppfostrades L. av sin rika och aristokratiska mormor 1834 blev han kornett vid gardeshusarerna i Petersburg, sedan han 1832 på gr. av illa skötta univ.-studier fått lämna Moskva. Tidigt poetiskt verksam, ådrog han sig de maktägandes misshag genom en dikt vid Pusjkins död 1837 och förvisades till ett linjereg. i Kaukasien. Benådad efter ett år, kom L. åter till Petersburg, förvisades på nytt och föll i en duell. — L. är Rysslands förste och störste intellektuellt medvetne pessimistiske diktare, i mycket påverkad - 13 — — 14 —