LESBOS sten, med alltjämt i huvudsak lerans beståndsdelar. Fortsatt diagenes, ofta blott orsakad av belastningstryck från ovanliggande bergarter, framkallar först nybildning av för ögat osynliga små glimmerfjäll (finfjällig sericit) på de urspr. skiktytorna, efter vilka den så bildade lerskiffern erhåller en svag skiffrighet. Den låter därför lätt klyva sig i tavlor och plattor, bl.a. använda till takbeläggning. Kalkrik lera, s.k. 1 e r m ä r g e 1, ger på samma sätt kalkrik lerskiffer, s.k. kalklerskiffer el. märgelskiffer. Lera, rik på växt- och djurlämningar, lämnar en på organiska ämnen rik (bituminös), till färgen svart 1., s.k. alun-skiffer, ofta innehållande svavelkis. Närmast högre grad av metamorfos leder till allmän mineralnybildning och övergång först till 1 e r-glimmerskiffer (f y 11 i t), sedan till glimmerskiffer. I Fennoskandias kale-doniska veckzon liksom i dess prekambriska formationer ha de urspr. 1., ehuru ofta ännu så benämnda, t.ex. urlerskiffer i Grythyttan, överförts till fylliter m.m. I de yngre formationerna, t.ex. den siluriska i Skåne, Väster-och Östergötland, Närke, är 1. allmän. G.Fn. Lcrskäddan, Hippoglossoi'des (Drepanopse't-ta) platessoi'des, en art bland Tlundrefiskarna, utan ekonomisk betydelse. L. har stort gap, ögonen på h. sidan, ryggfenan börjande över övre ögat, sidolinjen nästan rak, ganska lång stjärtrot, stjärtfenan med spets, gråbrun-gråröd färg. L. når en längd av 25—30 cm. och förekommer utmed europeiska och amerikanska sidan av Nordatlanten. N.R-n. Lerskär, skär i Söderarms farled, Stockholms n. skärgård, med två ensfyrar. E.Hg. Lersner, Kurt von, friherre, tysk diplomat och politiker (f. 1883), jur. utr. d:r 1905, i diplomattjänst 1907, utrikesministeriets representant hos Stora högkvarteret 1916—18, nov. 1918 riksregeringens ombud hos tyska vapen-stilleståndskommissionen i Spa, juli 1919 ledare för tyska fredsdelegationen i Versailles; som sådan vägrade han att emottaga de allierades förteckning på s.k. krigsförbrytare och lämnade delegationen. Led. av riksdagen 1920—24 som medl. av Tyska folkpartiet, var L. 1924 en av initiativtagarna till Nalionalliberale Reichspar-tei, som dock redan 1925 uppgick i Deutsch-nationale Volkspartei. Th. Lersten, se Lerskiffer. Lerum, s:n i Vättle hd, Älvsborgs län, kring Säveån och sjön Aspen, ö.n.ö. om Göteborg; 77,17 kvkm., därav 66,69 land; 3,973 inv. (1933; 60 inv. pr kvkm.); 13,25 kvkm. åker (1927; 19,9 °/o av landarealen), 39,is kvkm. skogsmark. L:s stations- och villasamhälle vid V. stambanan har c:a 700 inv. Strax n.ö. därom ligger Hedefors väveri (140 arbetare) och i Stenkullens stationssamhälle (c:a 250 inv.) Britanniafabriks-a.-b:s metallfabrik; på Aspens n. strand herrgården Aspenäs, på vars ägor Aspenäs villastad håller på att växa upp. — L. är pastorat i Dom-prosteriets n. kontrakt, Göteborgs stift. S. Lerwick [19'pik], huvudstad på Shetlandsöarna (se d.o.). Le Sage (L e s a g e) [lasa'z], A 1 a i n René, fransk roman- och skådespelsförf. (1668—1747). En vän hänvisade L., som måste leva på sin penna, till den spanska litteraturen, och han översatte alt börja med spanska dramer och romaner. En fri bearbetning av en roman av L. V. de Guevara (se denne) är ”Le diable boi-teux” (1707; sv. övers. ”Halte fan”, 1798), som vann mycket bi fall. Självständigare är ”Gil Bias de Santillane” (4 bd, 1715—35; senaste sv. övers. 1890), den underhållande berättelsen om en förslagen spansk betjänt, som efter de mest växlande öden blir ministergunstling och slutl. stor godsägare. Scenen är Spanien, händelserna hopplockade från skilda håll, sederna och karaktärerna allmänt mänskliga och stilen den klara franska klassiska. ”Gil Bias” är Frankrikes första realistiska sederoman. L:s övriga romaner äro åter till största delen bearbetningar av spanska original. I dramat skapade L. också ett självständigt verk ”Turcaret” (1709), en dråplig och bitter satir på ruttenheten inom finansvärlden och i åtskilligt en förebild för Beaumarchais’ ”Figaro”. Sedan arbetade han mest för småteatrarna, som han försåg med ett hundratal komedier och operetter. — ”Oeuv-res complètes” ulgåvos i 12 bd (1828). — Litt: E. Lintilhac, ”L.” (i ”Les grands écrivains fran^äis”, 1893). J.V. Le'sbia, se C a t u 11 u s. Lesbisk kärlek, homosexualitet mellan kvinnor. Lesbos, officiellt M y t i I e n e, grekisk ö i Egeiska havet, skild från Mindre Asiens kust av Adramytiviken; 1,750 kvkm.; 137,160 inv. (1928). L., som geologiskt företer stoi’ överensstämmelse med fastlandet, är ganska bergig; högsta toppen, Hågios Elias (Olympus), når 940 m.ö.h. Från s.v. intränger den från havet nästan avsnörda Kallonesviken. L. är fruktbar och skogrik; vete, vin och sy dfrukter odlas i myckenhet. L:s’ tyngdpunkt har städse legat på — 17 — — 18 —