LESLIE 1651 tillfångatogs L. av engelsmännen. Han frigavs snart men drog sig helt tillbaka. L:s brev till A. Oxenstierna äro utg. i A. Oxenstiernas ”Skrifter och brefvexling”, 2:9 (1898). P.S. 2) David L., från 1661 Lord N e w a r k, skotsk krigare (1601—82), avancerade i sv. tjänst till kav.-överste, återvände 1640 till Skottland. Generalmajor 1643, bidrog L. verksamt till segern vid Marston moor 1644, slog 1645 Montrose och blev 1650 den verklige överbefälhavaren för skotska armén. I början drev han genom skickliga operationer Cromwell tillbaka men led sedan nederlag vid Dunbar. Vid Preston 1651 blev L. slagen och fången och återfick sin frihet först efter restaurationen. P.S. 3) W a 11 e r L., från 1637 greve, skotsk krigare (1606—67), gick i kejserlig krigstjänst, var 1632 major och utmärkte sig för stor tapperhet. Vid Wal-lensteins mord var L. säkerligen den drivande kraften och reste själv med budet om blodsdådet till Wien. Därmed var hans lycka gjord, och han belönades rikt med ämbeten och ägodelar. 1650 blev han vicepre sident i hovkrigsrådet och fältmarskalk. 1665 sändes han som ambassadör till Konstantino-pel. P.S. Leslie [lä'zli], Charles Robert, engelsk målare (1794—1859), utbildade sig till en litterär konstnär och hämtade motiv från Shakespeare (”Muntra fruarna i Windsor” m.fl.), Cervantes (”Sancho Panza och rektorn”); mest berömd blev ”Onkel Toby och änkan Wadman” (National gallery, London). Hans ”Handbook for young painters” (1855) blev mycket begagnad. Sonen George Du n-lop L. (1835—1921) och dennes son Peter L. (f. 1877) ha även ägnat sig åt det litterära genremåleriet. E.W. Leslie [lä'zli], Sir John, skotsk fysiker och meteorolog (1766—1832), prof, i matematik i Edinburgh 1805, i fysik där 1819. L. utförde undersökningar inom värmeläran och meteorologien och konstruerade flera fysikaliska och meteorologiska instrument, bl.a. apparater för undersökning av värmestrålningen, ett diffe-rcntialtermoskop och den s.k. Leslies kub (se d.o.). Inom meteorologien studerade han företrädesvis luftens temp.- och fuktighetsför-hållanden. N.R-e. Leslie [lä'zli], Thomas Edward Clif-fe, engelsk nationalekonom (1825 el. 1827—82), efter 1853 prof, i nationalekonomi och rättsvetenskap i Belfast men bosatt i London. L., som urspr. bedrivit juridiska studier, var starkt påverkad av A. Comte och H. Maine och sökte påvisa, hur det ekonomiska livet icke så mycket bestämdes av abstrakta ekonomiska lagar utan mera var ett resultat av historiskt givna förhållanden. Han blev härigenom den förste engelske representanten för den historiska skolan. Hans viktigaste arbeten återfinnas i tidskr.-uppsatser, av vilka några samlats i ”Essays in political and moral philo-sophy” (1879; 2 ed. 1888); L. utgav vidare bl.a. ”Land systems and industrial economy of Ire-land, England and Continental countries” (1870). T.E-r. Leslies kub, en av den skotske fysikern Sir John Leslie 1804 konstruerad apparat för jämförelse av emissionsförmågan från ytor av olika beskaffenhet. Apparaten utgjordes av en med varmt vatten fylld, ihålig kopparkub, vars sidoytor betäckts med olika substanser. Den från sidoytorna utgående olika starka värmestrålningen jämfördes. N.R-e. Lesna [le'-] (po.; ry. Lesnaja), ort i Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, 60 km. s.ö. om Mogiljov och 20 km. n.v. om sammanflödet mellan Sozj och Pronja. — Vid L. utkämpades 29/» 1708 ett slag mellan en svensk kår under A. L. Lewenhaupt och en rysk under tsar Peter. Le-wenhaupt, som ej avsåg en avgörande strid utan blott ville trygga den fortsatta marschen, förfogade i början över ung. 5,500 man, men styrkan växte före stridens slut till 8,000; ryssarna utgjorde i början 11,500 man, sedermera 15,500. Ett sv. anfall mot ryssarna under uppmarschen kröntes i början med framgång men kunde på gr. av bristande enhetlighet ej genomföras, och småningom trängdes sv. av övermakten tillbaka till sin vagnborg. Hotet mot återtågslinjen kunde dock tack vare i rätt tid anländande förstärkningar avvärjas, och striden slutade oavgjord. I sina följder blev den likväl ett svårt nederlag, ty på gr. av olämpliga marschanordningar och bristande disciplin måste under återtåget nästan alla förråd uppoffras, och o. 5,000 man blevo efter el. skingrades, under det att förlusterna i själva slaget inskränkte sig till ung. 1,000. Ryssarna förlorade bortåt 4,000 man i döda och sårade. M.P.;P.S. Lespinasse [läspina's], Julie Jeanne Eléo-nore de, fransk vitter dam (1732—76), var från 1754 sällskapsdam hos Mme Du Def-fand (se denna) men öppnade 10 år senare, under beskydd av d’Alembert och med understöd ur kungens handkassa, egen litterär salong, som — 23 — — 24 --